Ekologisk bourgogne från Domaine de la Vougeraie

DOMAINE DE LA VOUGERAIE. Vinbanken har besökt Domaine de la Vougeraie, en intressant och allt mer omtalad producent i Côte de Nuits. Tillsammans med vinmakaren Pierre Vincent lär vi oss om ekologi och hans traditionellt burgundiska vinmakning.

Det finns kungligheter i vinvärlden

Jean-Claude Boisset, 73, är namnet på grundaren och ägaren av `Boisset, La Famille des Grands Vins´ Frankrikes tredje största vingrupp med Domaine de la Vougeraie som flaggskepp. Hans son, Jean-Charles Boisset, är sedan länge gift med Gina Gallo som är barnbarn till grundarna av Amerikas största vineri. Tillsammans bor dom i Robert och Margrit Mondavis tidigare villa i Yountville, Kalifornien. Sett som ett "fenomen" är detta med andra ord som en match made in heaven mellan några av vinvärldens mest inflytelserika familjer.

Vi som har ätit med prins Carl Philips bestickserie kanske har fått för oss att kungligheter inte fattar det här med hantverk. Men av nån anledning görs många av vinvärdens mest ikoniska viner ofta av branschens alldeles egna royalitet. Flera av Frankrikes absolut bästa viner tillverkas av extremt förmögna affärsmän eller deras döttrar och söner; Bernard Arnault (Dom Pérignon, Yquem, m.m.), François-Henri Pinault (Latour), Benjamin de Rothschild (Mouton), Corinne Mentzelopoulos (Margaux) är alla exempel på detta. I Bourgogne är det Jean-Claude Boisset som har den fetaste plånboken, med en uppskattad förmögenhet om 200 miljoner euro (2015) enligt vitisphere.com.

Till skillnad från de andra så gjorde Boisset sina pengar som vinproducent, en både svår och ovanligt bedrift. Ett av hans framgångsrecept var att köpa på sig illa skötta vinföretag som ägde mark i Bourgogne. Det var detta virrvarr av apellationer som precis före milleniumskiftet fördes samman under samma tak – Domaine de la Vougeraie. Samma adress som sonen Jean-Charles föddes i, diskret undangömt i byn Premeaux söder om Nuits St Georges.

LÄS MER: Elke Jung besökte Domaine de la Vougeraie, april 2018.

Har du råd att inte kompromissa med kvalitén?

Det finns flera anledningar till att rika män (för de är oftast män) satsar på finliret, alltså att år efter år lyckas åstadkomma viner som toppar allt annat på marknaden. En anledning är att de bästa vingårdarna är vansinnigt dyra, en annan att hela produktionen och detaljstyret av ett vin i toppklass är som ett stort svart hål av kostnader. Allra dyrast är det att jobba ekologiskt, speciellt i Bourgogne. En fuktig sensommar kan resultera i att hundra tusentals euro ruttnar bort i vingården.

— De naturliga preparaten är aldrig lika verkningsfulla som de kemiska, men för oss existerar ingen annan väg än den fullt ekologiska, sa vinmakaren Pierre Vincent när jag frågade om de biodynamiska preparatens effektivitet på röta.

Det biodynamiska preparatet 502 görs på Rölleka (Yarrow) och hjälper jorden att förnya sig efter många års jordbruk. 502 är ett viktigt preparat i Bourgogne. FOTO: Cruz Liljegren

Arbetet efter månkalendern

Pierre Vincent är en medelålders man vars ambitioner i vingården kompenserar hans brist på omedelbar charm. Det förstår jag kvickt när han sätter en rykande färsk kalender i händerna på mig (istället för ett handslag). Han benämner den ”2016 Simplified Lunar Calendar”. Jag konstaterar lika hastigt som besviket att det inte finns något simpelt med kalendern över huvud taget. Pierre Vincent ser min oro och beskriver sakta månkalendern på det enklaste sättet han känner till.

— Cruz, kalendern rekommenderar vilka arbeten som ska ske på vilka dagar och byts ut varje år som en konsekvens av stjärnornas positioner på himlavalvet. Årets 365 dagar är uppdelade i frukt och blomdagar samt löv och rotdagar, och så har vi dåliga dagar på det.

Frukt och blomdagar: En perfekt dag för att arbeta i vingården. Beskärning, skörd och samtliga arbeten som involverar vinrankan får gärna ske på frukt och blom-dagar.

Löv och rotdagar: Dagar som man kan ägna år arbete som gynnar rotsystemet, som plogning. Pierre låter vinrankorna vara i fred, och tar några rundor på ägorna för att avlägsna dött material från marken.

Dåliga dagar: (Dessa känner du väl ändå till?) Enligt domänens filosofi så finns det perioder då månen och planeterna motverkar livet i vingården, på "dåliga dagar" ska allt arbete med vinrankorna och jorden undvikas.

Domaine de la Vougeraie, en ekologisk husstil

När jag frågar äldre restaurangägare i Beaune säger de att vinmakaren Pierre Vincent har förbättrat vinerna sedan han tog över vinmakningen år 2006. Det biodynamiska jordbruket var då redan en integrerad del av vinodlingen som tidigare vinmakaren Pascal Marchand och Bernard Zito implementerade redan 1999.

Domaine de la Vougeraie har hela 30 olika vingårdar i portföljen och det förvånade mig vilken stor risk Pierre Vincent vågar ta för att få maximal karaktär från respektive vingård. Vissa viner, såsom Clos de Vougeot, jäser med vingårdens egna jäststammar. En teknik som man sällan ser på viner på denna nivå. En druvpress i den gamla vertikala stilen ger enligt Pierre den finaste musten, också detta en gammal traditionell teknik som de flesta lämnat för att nå högre effektivitet. Det är alla dessa ”småsaker” som tillsammans med historiska vingårdar i bästa skick gör Domaine de la Vougeraies viner unika i sitt slag.

Pierre Vincent i vinkällaren, april 2016. FOTO: Cruz Liljegren

Domaine de la Vougeraie på Systembolaget

På bolaget finns (för tillfället) sju viner från producenten och Vinbankens Elke Jung testade några av dem förra veckan.

Charlemagne Grand Cru 2013 (nr 91164) 1449 kronor. Ej provad.

Karl den store (fr: Charlemagne) tillhör de främsta gestalterna i europeisk medeltidshistoria. Enligt sägnen hade han även koll på vinet. Pierre Vincent berättar att Charlemagne beordrade sina män att plantera vinrankor på kullen Corton (där vingården Charlemagne ligger) han hade nämligen noterat att snön där smälte tidigt på våren. Idag, lite drygt 1200 år senare är Charlemagne Grand Cru ett av vinvärldens juverler, ett intellektuellt och kraftfullt vitt vin som smakar allra bäst efter sin tionde födelsedag.

Clos de Vougeot Grand Cru 2013 (nr 91168) 999 kronor. Ej provad.

Vingården Clos de Vougeot fick sin nuvarande form år 1336 av katolska munkar från Cisterciensorden, kända i Sverige för att bland annat byggt Alvastra samt Nydala kloster. Vingårdens olika delar har varierande sammansättning och dräneringskapacitet, vilket gör att vinerna skiljer sig i sitt uttryck. Generellt är en Clos de Vougeot ett djupt och kraftfullt vin och Domaine de la Vougeraies version är inget undantag.

Côte de Beaune Les Pierres Blanches 2012 (nr 74602) 269 kronor. Vitt vin!

Detta är ett vin från den högsta kullen i Beaune. Tronande på 359 meter kan man här uppifrån se hela staden. Namnet `Les Pierres Blanches´(vita stenar) kommer från de vita block av kalksten som finns i just denna vingård. Även här visar gamla register att vingården har en historia bak till minst 1258.

Provningsnotering: Färgen är gul, ljus. Doften av gul frukt, en hint av svavel. Smaken är torr, fyllig och rik av mogen gul frukt, tydligt rostad med inslag av nötter och lätt smörig. Bra eftersmak.
Betyg: 4

Côte de Beaune Les Pierres Blanches 2012 (nr 75562) 299 kronor

Röd färg. Bärig, balanserad och nyanserad doft. Fyllig, bärig smak av hallon och jordgubbar med inslag av kryddor, mineral och fat.
Omdöme: Vin att dricka nu, med nöje!
Betyg: 4

Gevrey Chambertin 2013 (7288), 469 kr

Blåröd färg, transparent. Doften är tydlig, bärsöt med örtiga fat-toner. Smaken är medelfyllig, söt av mogen röd frukt, inslag av vinbär och lätt rostad. Ge vinet mer tid, idag (20160503), upplever jag smaken som sluten men också mycket kraftfull. Potential.
Betyg: 3+

Nuits-Saint-Georges Premier Cru Les Damodes 2013 (75051), 649 kr

Blåröd, mörk färg. Koncentrerad, bärig, samtidigt återhållen. Fyllig, mörk frukt av plommon och körsbär, tydligt örtig, balanserad kryddton och rostat kaffe-fat. Koncentrerad, nyanserad. Lång eftersmak.
Betyg: 4+

Läs mer om biodynamisk odling i Bourgogne:
Rateau, den första biodynamikern i Bourgogne