LUIGI RIGHETTI. Gianni (Gianmaria) Righetti ler stort när han tar emot mig på familjens gård i den lilla byn Valgatara di Marano. Jag har 10 minuter tidigare lämnat den historiska staden Verona för att åka norrut, rakt in i hjärtat av distriktet Valpolicella Classico. Det här är landet av de, i Sverige, oerhört populära amarone och ripassovinerna.
Sverige torde vara en av vindistrikt Valpolicellas allra största kunder och hos familjen Luigi Righetti (Giannis och brodern Guiseppes far) är läget ungefär detsamma. Trots att Righetti exporterar till 15 länder är Sverige utan konkurrens vinproducentens största marknad. Hur kunde det bli så undrar fler än undertecknad.
I början av 1990-talet var amaronevin okänt för de flesta och vi kan ha haft ett fåtal producenter i bolagets utbud, Masi var en. Söker man efter amarone på Systembolagets hemsida i dag får man 173 träffar, knackar man in ripasso visas 87 val. Smak och stil på dessa två vinstilar kan utan tvekan passa för alla som gillar ”rött”.
Lägg till beskrivningar som mustigt, smakrikt, starkt med en nypa sötma och att vinerna passar (rent generellt) suveränt bra till maten vi lagar i vårt land, speciellt när årstiden är kall och mörk. Precis, som att vinerna är goda att dricka till ost eller bara så, som ett ”gott” glas vin. Amarone och ripasso är oerhört populära helt enkelt. Vill ni fortsätta kolla siffror kan ni med fördel söka på passimento och så vidare. Dessa viner är dock ingenting annat än übersmarta look-a-likes och de har absolut ingen koppling till Valpolicella eller dito, Classico-distriktet.
Luigi Righetti, i juli 2016 och i en ålder av 90+ år!
1992 fick Luigi Righetti kontakt med importören Bibendum och något år senare levererade Righetti sina första amaroneviner till Sverige. Då som nu är merparten i familjeföretagets portfölj amarone men det är klart, i takt med att intresset för vinerna och distriktet ökat har även Luigi Righetti expanderat. Numer gör de vitt vin från Soave, rosé och rött vin från Valpolicella och snart även ett rött (lanseras 1 sept på bolaget) med ursprungsbeteckning Veneto. I början av 90-talet buteljerade Luigi Righetti ungefär 15 procent av den egna produktionen, idag när volymerna är en bra bit över 1 miljon flaskor buteljeras allt.
Familjens 7 ha vingårdar i Valpolicella Classico har nu utökats med 10 arrenderade ha samt att man arbetar med ett 80 småodlare från vilka druvorna köps in och vinifieras. Sammanlagt förfogar Righetti över 180 ha vin, belägna i Soave och i Valpolicella. Av detta producerar familjen ungefär 1,2 miljoner buteljer. De tillåtna skördeuttagen är höga i distriktet och en anledning är hur stockarna växer, traditionellt i pergola som alltid (normalt) ger stora skördar.
För att klara de stora volymerna har vineriet moderniserats och byggts ut (det luktade otroligt gott i alla källare och rum! =gott tecken) och familjen har även fått bygga ett stort torkrum.
Gianni Righetti och hans familj är tagna av framgången. De senaste 30 åren har verkligen varit fantastiska och han är tacksam över succén. Samtidigt har arbetsbördan ökat och han tycker att det är en stor uppgift att sköta vinföretaget i dag.
Hur tänker Gianni Righetti på framtiden,
- Arbeta hårt och att säkerställa god kvalitet. Det är svårt när ett företag växer snabbt men jag tror inte att vi ska expandera mer nu, säger han eftertänksamt.
Om semester,
- Vad är det, skrattar Righetti, medan hans flickvän ler lite snett.
Om passion,
- Mina föräldrar säger att jag är född i vineriet, skrattar Righetti. Jag gillar verkligen allt. Mitt jobb, vingårdarna, druvorna, tillverkningen, människorna, utmaningarna och svårigheter men också när vi lyckas.
Om ekocertifiering,
- Svårt i Valpolicella med områdets utmanande klimat och väder, som också kan skifta mycket snabbt. Vi arbetar naturligtvis så hållbart vi kan. Jag dricker mitt eget vin och vill att barnen i familjen samt min far och hans syster, Luigi och Rosa Righetti, ska kunna dricka vårt egna vin utan betänkligheter. Precis som alla våra kunder.
Varför är Luigi Righettis viner så populära i Sverige,
- Capitel de Roari (modernare amarone som lagrats på barriqer i stället för traditionellt stora ekliggare) och Campolieti
(Valpolicella Classico Ripasso som innebär att ursprungsvinet fått en tillsats av jästresterna efter amaronetillverkningen) har verkligen passat den svenska smaken, jag gör bara vin som jag brukar. Det är verkligen festligt att det blivit en sådan klockren match och jag är oerhört glad över den uppmärksamhet våra viner får.
Huvudbild: Gianni Righetti i vingården där stockarna är ungefär lika gamla som hans far Luigi Righetti, 90+.