Kaffeviner utnyttjar chipsluckan i lagen

Favoritmarkera

Vin är tänkt att vara en naturlig produkt men numera görs grovt smaksatta viner genom att utnyttja chipsluckan i lagen. Grunden är att smakämnena skall finnas i druvan och utvecklas under jäsning. Lagring i tunnor, tankar och flaskor kan sedan naturligt utveckla vinet och skapa nya smaker och ge vinet en helt annat och ofta mer intressant komplex smak och doft.

Provade för några timmar sedan en 1989 Ch Mont Redon. Den är idag en helt ljuvlig stor mogen utvecklad personlighet från Châteauneuf-du-Pape’s steniga vingårdar. Nu läser jag ett pressmeddelande om att vinet Cafe Cultur den 28 februari kommer in i ordinarie sortiment även som box för 259 kronor. Det finns en annan kaffedrypande Barrista Pinotage i ordinarie sortiment och det kommer en ny i april som heter Diemmersfontein Coffe. I beställningssortimentet finns The Bean Coffee Pinotage. Alla kostar ca 89 kronor flaskan. Hur kan det komma sig att de har en så konstgjord grov rostad kaffesmak? Druvor kan inte ge dessa smaker och i princip är det ju förbjudet att tillsätta smaktillsatser, direkta aromämnen till vin.

Det finns en tillåten, medveten och vanlig historisk smakpåverkan på vin. Det är att använda ekfat. Fatets har två uppgifter; att ge vinet luft och att ge det smak. Ett nytt ekfat ger en påtaglig smak åt vinet genom att vinet drar ur smakämnen ur träet. Vid tillverkningen eldar man i tunnan för att böja stavarna. Det ger en viss rostning som också tas upp av vinet. Andra och tredje gången man fyller fatet med vin blir det mindre smakpåverkan och ett länge använt fat ger ingen smak alls. Vilken ek, hur länge den torkats, hur rostad den är, vem som gjort tunnan, mm påverkar vinets egenskaper och har blivit en egen vetenskap. En ny tunna på 225 liter kan ny kosta allt mellan tusen och 6-7 000 kronor styck, inte minst beroende på vilken ek man använt. Att använda ny eller nästan ny högklassig ek för att påverka smaken i vinet är dyrt och kan bara kostas på dyra viner. Nästan alla stora röda viner har lagrats i sådana dyra nya fat och många stora vita viner har jäst i dem.

För billigare viner har man utvecklat billigare metoder att ändå ge smak från ekträ. Man använder nya stavar, plankor av ek som man stoppar i den tank man jäser eller förvarar vinet i. Det kostar bara en bråkdel. Ännu billigare och enklare är att använda ekchips. Det är små tunna plattor av ek. De ger inte alls samma fina integrerade ektoner som faten, men rätt använt kan de bidra till ett bättre vin för mycket liten extra kostnad. Bra så långt. Nu är det så att chipsen kan laddas med i princip vilken smak som helst, t ex kaffe, rostning, vanilj, smörkola, hallon, mm. Alla dessa smaktillsatser är förbjudna i vinet men tillåtna för chipsen. Eftersom ekchips kan ersätta dyra fat är dessa tillåtna i vinet, även smaksatta. Det är chipsluckan i lagen. Kaffevinerna tycker jag är groteska karikatyrer av vin, men uppenbarligen är det många som gillar dem. Förhoppningsvis dricker de vinet som drink och inte till mat. Den som vill jämföra själv rekommenderas att prova någon av dessa konstgjorda kaffepinotager med en riktigt bra naturlig äkta pinotage. Min favorit är 22055 2008 Jacobsdal Pinotage för 115 kronor.

Kommentera

  1. Thomas Lindvall
    10 januari 2015

    Mycket intressant artikel. Jag förmodar då att dessa smaktillsatser i ekspånen är av syntetisk art .

    • Anders Röttorp
      13 januari 2015

      Vin aromatiseras vanligen med syntetiska smakämnen, det är billigast så. När man gör det via ekchips, är det även praktiskt svårt att göra på annat vis. När man använder dyra riktiga ekfat bränner man dem invändigt vid tillverkningen. Den rostningen påverkar också vinets smak och doft efter lagring i tunnan. Vinfirmorna köper fat i olika rostningsnivåer.
      Anders