Har vi samvete att dricka billigt vin?

Favoritmarkera

CSR, som står för Corporate Social Responsibility, betyder ungefär “företags samhällsansvar.” CSR har blivit populärt på senare år – vi bryr oss mer och mer om hur vår konsumtion påverkar världen omkring oss. Som resultat jobbar nu de flesta stora bolag med ett internt regelverk som tar ansvar för både miljöpåverkan, etik och sociala aspekter. Så även inom vin och andra drycker, där flera led i produktionen kan påverka miljö och samhälle.

I många länder är upp till fyra av fem arbetare säsongsanställda inför skörd och i riskzonen för att utnyttjas. Barnarbete, långa arbetspass och ersättningar under minimilön är verkligheten för fler människor än vi vill tänka oss när vinglaset fylls på fredagskvällen. Hur lite får vinet egentligen kosta? Är Systembolagets extrema prispress gentemot importörerna bara bra för oss som vinkonsumenter, eller betalar vi de vunna kronorna med samvetet? Vinbanken kommer under året att titta mer på etiken bakom vinproduktion och utröna hur det är ställt med vinerna som presenteras på det svenska monopolets hyllor. Är vi ett föregångsland eller ligger vi snarare efter andra länder vad gäller kraven på vinproducenterna?

Vinbanken träffade Lena Rogeman, som tillsammans med Nina Johansson är CSR-ansvarig på Systembolaget för en genomgång av nuvarande regelverk.
-Monopolen följer en femårig plan för ansvarsarbete, berättar Rogeman. När Systembolaget pratar om CSR så utgår man från uppdraget att minska alkoholen skadeverkningar i samhället. Därutöver arbetar man med områdena Mänskliga rättigheter, Arbetsvillkor, Miljö och Korruption. Det innebär bland annat förhållanden för arbetskraft hos vin- och dryckesproducenterna.

Vid årsskiftet 2012 implementerades Systembolagets nya uppförandekod. Projektet som påbörjades 2007 gäller alltså först nu. Uppförandekoden är en checklista för vilka förhållanden som ska gälla hos alla producenter som säljer produkter via Systembolaget. De fem skandinaviska monopolen samarbetar i frågan. Importörerna har det direkta ansvaret gentemot Systembolaget. De, i sin tur, ansvarar för att producenterna känner till och följer regelverket.

– Systembolaget har valt att använda en redan framtagen uppförandekod från organisationen Business Social Compliance Initiative (BSCI) i Bryssel, förklarar Rogeman. BSCI har bland annat verktyg för uppföljning och utvärdering. Uppförandekoden baseras på tio huvudfrågor. Bland annat tittar man på arbetstid, minimilöner, barnarbete, rätt till fackligt engagemang och arbete mot korruption. Miljö är en av tio punkter, men den är vag och bearbetas även separat av Systembolaget. Hur kontrollerar då Systembolaget att regelverket efterlevs?

– Som medlem i BSCI är det vårt åtagande att följa upp minst två tredjedelar av volymen från riskländer under en treårsperiod, berättar Rogeman. Riskländer inkluderar bland annat Sydafrika, Chile och Argentina. Det blir främst stora producenter som kontrolleras men det står Systembolaget fritt att granska valfria producenter. Det är värt att notera att kontrollerna är föranmälda. Producenten får tid på sig att gå igenom checklistan och se till att riktlinjerna följs, eller iallafall att det ser ut så vid ett besök. Vid diskrepanser har producenten några månader på sig att åtgärda dem innan en ny kontroll genomförs.
– Det är först när man sätter krav genom kontroll som det brukar hända någonting rejält, säger Rogeman men lägger till att utbildning är en viktig del i arbetet för att nå en förändring.

Kanske är det av den anledningen som oanmälda kontroller med strikta åtgärder kunde vara mer effektiva för att få till en tydlig resultat av koden. För att få en garanti på att vinet du dricker har tillverkats etiskt kan det istället vara värt att betala för Rättvisemärkning, vilket inkluderar oanmälda kontroller.

-Det långsiktiga målet är att våra produkter tillverkas under goda förhållanden för både människor och miljö, sammanfattar Rogeman arbetet. Implementeringen av uppförandekoden är en god början, men dagens CSR-arbete lämnar utrymme för skarpare kontroller med kännbara konsekvenser för de producenter som inte efterlever uppförandekoden. Trots att vi har ett statligt monopol med stort utrymme för etiska prioriteringar och stor köpkraft kommer det alltså ta många år innan de svenska konsumenterna kan förlita sig på att vinerna som saluförs kan drickas med gott samvete oavsett priskategori och ursprung.

Av: Erica Landin

Kommentera