Mats Hanzon, med näsa och känsla för det bästa

Favoritmarkera

Han arbetar med business men på fritiden lagar han mat till familj och många vänner. Umgänget är stort, ju fler gäster desto hjärtligare och många gånger är den gemensamma nämnaren som knyter tillfällena samman en mat och vinupplevelse. Han har en känslig näsa och smaklökar som många i branschen bara kan drömma om och han gillar champagne, alldeles extra mycket. Vinbanken har intervjuat Mats Hanzon, för många en välkänd profil i restaurang och dryckesbranschen men också en doldis.

Mats Hanzon är inte krögare eller skribent varför han inte heller är en av näringens frontfigurer. Snarare är han personen som med hjälp av ekonomiskt kapital och alternativa verktyg som bestick och glas bidragit till att lyfta, utveckla och inspirera de aktiva inom mat- och dryckesbranschen. Som initierad restauranggäst har han vid ett fåtal tillfällen skrivit artiklar för branschpress men det som engagerat honom mest är att skapa möjligheter och forum, som White Guide, i syfte att lyfta och premiera yrkesfolk och eldsjälarna.

Ett stenkast från bostaden, i Stockholmskvarteren runt Stureplan, trivs Mats Hanzon som fisken i vattnet. Man skulle kunna likna miljön till en lyckad men oväntad gastronomisk kombination ur vilken han hämtar inspiration. Rör man sig i samma område kan man ibland se honom på väg till eller från ett möte, glatt hälsande på vänner, bekanta eller affärspartners. Hans energi är smittande och positiv. Kontrasten kan tyckas vara stor mellan den å ena sidan krassa, analytiska och finansiella professionen jämfört med den många gånger passionerade, känsligt uttrycksfulla gastronomin. I detta gränsland har Mats Hanzon hittat sin balans.

Nu arbetar han, som han säger, bara 100 procent varför mer tid kan ägnas åt en av livets stora passioner, mat och dryck. Periodvis har detta sinnliga nöje dock fått stå tillbaka. Men som alla intresserade vet är upplevelse av smak en färdighet som kan jämföras med att kunna rida eller cykla. Det är nästan brottsligt enkelt att plocka upp tråden och fortsätta där man slutade eftersom varje dag är ett nytt tillfälle för smakupplevelse.

För Mats Hanzon tog mat och vinintresset form, inte helt otippat, när han som ung grabb skrev in sig på en kurs anordnad av Stockholms hushållsskola. Där träffade han ”kvinnorna”. Tanterna som kunde laga mat och som lärde den nyfikne ynglingen grundteknikerna i köket. Matlagningskursen förändrade mitt liv, berättar han. Hans mor ska under denna tid ha uttryckt sina betänkligheter över sonens accelererande prioritering att för knapp studiepeng välja köp av ädel röd Bordeaux framför annat.

Mycket har onekligen hänt under ett halvsekel och när dagens yrkesutövare står i fokus håller svensk restaurangkultur hög internationell klass. Den handfull män som var först ut att ägna sig åt vinjournalistik fick bryta ny mark utifrån ett från samhället striktare och mer konservativa förhållningssätt vad gäller gourmetmat, vin- och alkoholkonsumtion. Att dagstidningar publicerat mat- och vinkrönikor eller restaurangrecensioner har således inte alltid varit självklart. Som att många personer bakom den vällagade restaurangmaten aldrig tidigare varit lika uppskattade eller lika kända som de är idag. En person som varit delaktig i utvecklingen och hur det ser ut inom gastronomin idag, sett i ett bredare perspektiv, är Mats Hanzon och att han har näsa för affärer är också sant.

Sju snabba frågor till Mats Hanzon

Kan man komma på dig äta snabbmat?
Absolut inte, om inte en banan i språnget mellan två möten räknas som snabbmat.

Finns det något du inte dricker?
Ja, taskigt vin och ljummen öl.

Vilken är din bästa mat- och vinupplevelse?
De allra bästa ligger någonstans mellan en 1959 Erdener Treppchen Trockenbeerenauslese från Berres i Mosel, på en skärgårdsö för några år sedan och en 1937 La Tache med ägarna på Domaine de la Romanee Conti i början på 80-talet. Men minnesvärda buteljer omfattar också en sval 1997 (!) Champagne Blanc de Blancs Les Chetillons från Pierre Peters i Le Mesnil eller en lika sval 1928 Pol Roger en vinterkväll i Gamla Stan. Eller en frasigt torr Fino Sherry på en tapasbar i la Barceloneta eller en…..

Varför serverar många av Stockholms restauranger förhållandevis enkla, strömlinjeformade smaker av husvin, dessutom med stora påslag?
Girigheten har inga dumgränser och straffar sig i längden, ty dagens restauranggäster är mer begåvade och insiktsfulla än en del korkade krögare.

Är det möjligt för restauranger att utveckla menyer ur ett hållbarhetsperspektiv samtidigt med ökad kvalitet?
Säkert, och för mig är detta mest en fråga om ambition, medvetenhet och inte minst ekonomi.

Vad blir nästa stora trend i vinvärlden?
Jag tror och hoppas att passionerade vinvänner förökar sig snabbt och dricker mindre men bättre. Vinets hälsodimensioner kommer att ha helljus på sig, det kommer att föras mycket mera oväsen kring nyttan respektive skadorna och njutningen kommer att segra.

Hur ser detaljhandelsmonopolet (Systembolaget) ut om fem år?
I 20 års tid har jag sagt att monopolet kommer att försvinna om några år men ack så fel jag haft. Sannolikt finns ett uppmjukat monopol kvar om 5 år, trots att man med ett av världens bästa vinsortiment beter sig både kundfientligt och kommersiellt knasigt ibland.

Det visste du inte om Mats Hanzon
Sommarjobb – semestervikarie som vinskribent för Anders Röttorp på DI, 1984-85.

Drev tillsammans med Tore Wretman Restaurangernas Servicekurs på 80-talet vom var krusverksamhet riktad till restaurangfolk. Mats Hanszon föreläste om vin och vinhantering.

Startat Provita, rehabiliteringsverksamhet.

Allt om Mat, vinredaktör i nästan 20 år.

Tilldelades Allt om Mats prestigefyllda vinpris “Gyllene Glaset”, 1999.

Under många år medprovare i Allt om Vins årliga vintest.

Preses i Vinakademien.

Styrelseordförande i White Guide.

Anders Röttorp om Mats Hanzon
Mats Hanzon besitter en champagnekunskap och provningserfarenhet långt över det vanliga. Han har också mycket tydliga och rätt orubbliga åsikter om dessa bubblande och kära vinvänner. T ex att 1990 var en dålig årgång, även om den alltid kommit högt i årgångstabellerna och det utan tvekan finns storstilade 90:or. När Mats i en blindprovning upptäcker en strålande champagne och sedan få veta att det är en 1990:a så löser han det elegant med att hävda att just denna är otypisk för sin årgång. Hans slutreplik med glimten i ögat är alltid lika självklar och går att upprepa hur många gånger som helst, utan att det påverkar hans officiella uppfattning om årgången. Mats är ständigt sökande och uppskattande av det goda och ändå helt säker på hur det är. En kul kombination både för honom och omgivningen.

Bilder i detta inlägg: fotograf Claes Löfgren.

Kommentera