PET är inte en gullig flaska för catwalken

Favoritmarkera

Form, material, storlek och förslutning av vinkärl har varierat över tid. Troligtvis var tidiga förvaringskärl gjorda av djurhudar. Att vin fylls i påse är därför inte speciellt nytt och om vi säger boxvin handlar det egentligen inte om kartonger utan om den populära plastpåsen som är fylld av vin. Därför är senast introducerade PET flaskan för vin med stor sannolikhet också här för att stanna.

Systembolaget introducerade PET-flaskor med vin 2009

Den smäckra lättviktsflaskan i hårdplast väger bara 65 gr eller ungefär lika mycket som en sjättedels normal vinglasbutelj. Men vin i PET flaska har fortfarande inte fått “okej” av landets vinälskare. Man kan konstatera att konsumenter, utan att blinka köper exempelvis juicer, läsk eller saft i hårdplastflaska samtidigt som många ställer sig avvaktande till vin i samma förpackning.

Varför denna skeptisism eller vad som ligger bakom denna tröghet att anamma PET vinflaskan som är en av de mest miljövänliga vinförpackningar som finns är ändå lite förvånande. Vi dricker ju boxvin som aldrig förr. Precis som att volymvin i treliterspåsar gynnar miljön med mindre resursutnyttjande av förpackningsmaterial som stora volymer ger vinster i transportleden måste även PET buteljerat vin anses vara hightech när det gäller ”miljösmart och modern vinförpackning”. Vad är skillnaden, är inte en plast som någon annan plast?

I en snabb tillbakablick ser vi att vin förvarats i allt från amforor av terrakotta, i fat av olika träsorter, storlekar eller form till flaskor med olika skepnad och i nyanser från mörkbrunt, buteljgrönt eller klarglas fram till dagens viner som återigen finns att köpa i påse.

En modern påse är av plast och vinerna kallas dagligdags för boxvin. Senast ut bland vinkärl (av betydelse) är nu  returvänliga PET flaskor för vin. Och nej, alla plaster är inte av samma sort men plast ämnad för vin är av en typ (i alla fall på Systembolaget).

Amfora ett historiskt vinkärl

De sjöfarande Fenicierna förvarade stora mängder vin i terrakottakärl vilka kunde förankras väl på fartygen. Grekerna tog snart till sig nyheten om amfororna och knäckte även gåtan med oxidationens negativa inverkan på vinets kvalitet. Att täta de porösa lerkärlen med kåda eller olivolja tillskrivs som en upptäckt gjord av grekerna för att förhindra oxidation.

Retsinavin är alltså inte ett trick att charma turister med, utan tidig kvalitetsutveckling i vinbranschen. Dagens flaskformer utgår med liten variation i stort sett från två modeller, den raka bordeauxbuteljen till formen med de rundade axlarna som kallas bourgogneflaska.

 

PET flaska för vin är smart

20140210_155827_resized

PET och glasflaska, 65 gr respektive 1,2 kg. Båda flaskorna rymmer 750 ml.

Tunga flaskor av tjockt glas har traditionsenligt anammats av producenter över hela världen som tydlig markör för ett vin av hög kvalitet.

För några år sedan lanserades exempelvis chilenska Vinedos Emiliana vinet Gê av årgång 2005 i en flaska som vägde 1,2 kg. Om vi leker med tanken att samma vin buteljerats i en PET flaska hade producenten kunnat skicka 18,5 PET buteljer vin för varje flaska Gê.

Ekvationen talar för sig själv och alla argument är bortförklaringar, ändå säger den unga kvinnan utanför Systembolagsbutiken som jag ber om en kommentar av den miljövänliga PET flaska att hon aldrig skulle ställa fram en plastflaska med vin på middagsbordet.

den unga kvinnan menar att PET buteljen är “ful” och att den förmodligen välter lika lätt som en läskflaska när hälften av innehållet finns kvar i buteljen.

Hon fortsätter,

– jag vill inte heller ha läskflaskor av plast på matbordet.

Att en vinbox kan ställas fram menar hon däremot är okej för ”vad kan man göra åt boxvin, alla dricker ju det”. Att visa upp en box är alltså mer okej än en PET flaska, intressant och kanske, ett tecken på var vi står idag i vårt förhållningssätt till olika förpackningar.

Själv minns jag en tid när ingen, absolut ingen kunde tänka sig att servera boxvin till sina gäster.

 

Miljövinst i transport och mer

Hanteringen och miljövinsten med PET flaskan går ändå inte att blunda för. Givet att vin transporteras i bulk, som exempelvis för de i Chill Outs PET-serie, till tappanläggning i Finland varpå vinerna distribueras till övriga skandinaviska länder.

Vinsten för transport från ursprungsland fram till anläggning är således både ekonomisk samt miljömässig smart. Senare när den fyllda PET flaskan ska lämna tappanläggning är den jämförelsevis, lätt, tar mindre volym i anspråk vilket återigen påverkar transporten.

För konsumenter är retursystemet för PET väletablerat och ett lika vedertaget som  modernt förhållningssätt i hantering av förpackningar. Återvinning hör framtiden till.

En plastflaska har dessutom givna platser, exempelvis där utrymme saknas. Det kan vara på en båt eller husvagn, men också i en situation där glaskross är uteslutet som under en picknick.

Nu är det ju så att smak är avgörande för hur väl ett vin säljer, oavsett förpackninng, och visst är det så att det arbete producenter lägger ned på kvalitetsförbättringar ger resultat i ökad försäljning. För precis som EKO eller rättvisemärkta livsmedel faller den goda saken PET platt om inte smak hänger med på tåget.

Vin som tappas på PET butelj är precis som boxvin av enklare snitt och i stort sett uteslutande vin som ska drickas inom en snar framtid. För lagringsvin är rekommendationen fortsatt glasbutelj.

 

Det finns inte mjukmedel i plast ämnade för vinförvaring

Men plasten då undrar någon. Är det inte mjukmedlet i plasten som anses vara skadlig för människors hälsa och till och med kunna inverka negativt på vår reproduktionsförmåga?
Och skulle så vara fallet torde boxvindrickare sedan länge ligga i farozonen då boxvin som bekant förvaras i plast, dessutom kan man förmoda, över längre tid när i jämförelse till en PET flaska.

Ulf Sjödin, kategorichef för vin på Systembolaget, svarar
– Det finns inga ftalater i plastpåsen som används till boxvin eller i den något styvare plasten för PET buteljer.

 

Bocksbeutelflaskans smarta syfte

Glas är sedan länge ett erkänt material att förvara vin i men i takt med att avstånden från ursprungsland till konsument för handeln av vin blir allt längre och med en allt klarare förståelse för varutransporters miljökonsekvenser ställs krav på lättare buteljer, nya material och moderna transportlösningar. Varje tidsepok kräver anpassade lösningar och i takt med att världshandeln blir mer komplex och transportavstånd ökar krävs nytänkande vad gäller förpackningar.

Tiden idag går inte att jämföra med den från förr. Som exempel är dagens konsumenter inte i starkt behov av tyska Frankenområdets runda, platta Bocksbeutelflaska som under den tid då ett av de vanligaste förekommande “problemen” för arbetare i branta vingårdslägen var att flaskor rullade nerför backen. Den platta Bocksbeutelflaskan låg kvar där ägaren lagt den, oavsett hur brant läget i vingården var.

Förhoppningsvis kan PET flaskan ändå fylla en funktion för dagens konsumenter som Bocksbeuteln gjorde under sin tid. Idag är den runda platta flaskan mest bara charmig och få är de som känner dess bakgrund.

 

Från Wikipedia har vi hämtat denna info, läs även  mer om PET flaskan där
PET-flaska är en typ av plastflaska tillverkad av materialet polyetylentereftalat (PET) som används för läsk- och vattenförsäljning. PET-flaskor kan jämfört med aluminiumburkar formges relativt fritt, vilket många producenter av läskedrycker och mineralvatten utnyttjar som del i sin marknadsföring. Flaskorna tillverkas i allmänhet genom formblåsning.

Flaskorna säljs ibland mot pant som återfås när flaskan lämnas till återvinning. De insamlade PET-flaskorna mals ner till flingor som rengörs och flingorna används sedan för att tillverka nya produkter i plast.

Kommentera

  1. Alex
    29 juli 2014

    Hej Elke,

    Låter bra men alla argumenten som håller för “vin som ska drickas inom en snar framtid” håller ännu bättre för Tetrapak. Ännu lättare än PET, ännu mindre mijöpåverkan, mycket större andel förnybara råvaror.

    Av någon anledning, i detta gudsförgätna BiB-land, konsumeras den överväldigande majoriteten av vinet som säljs i översvavlade blodpåsar med kran. Tetra verkar vara tabu.

    PET och BiB: nej tack. Flaska för lagringsviner, Tetra för det som skall drickas inom ett halvår.

    Häls,

    Alex

    • Elke Jung
      30 juli 2014

      Hej Alex, trevligt att du är tillbaka med dina, som tidigare, intressanta inlägg. Man kan ju konstatera att livsmedelsföretagen uteslutande använder Tetra. Varför och vad är anledningen till att ex tappa juice på tetra och inte i påse? Juice skulle, kan man tycka, annars vara en högst rimlig varugrupp för box (påse).
      Är det estetiken du reagerar mot eller finns en annan/ytterligare anledning till din kommentar?
      Mkt nyfiken