Vinbaren Vink – mitt i Göteborgs ölbälte

Favoritmarkera

vink-vinbar-logotypAndra Långgatan är Göteborgs mest välfrekventerade bargata, längs den tidigare nedkissade sträckan Järntorget-Masthuggstorget huserar inte bara ölstugor, porrklubbar och thaihak, utan ett mer sofistikerat inslag i form av vinbaren Vink.

När New York Times 2007 skulle sammanfatta Sveriges största sevärdheter fanns förutom Kungliga Slottet i Stockholm även Göteborgs ölbälte med på listan. Måhända säger det något om journalistens preferenser.

Då den anrika tidskriften för två år sedan återvände till the Long Streets ansåg man att det gatorna saknar i förfining nu tagits igen i puls.

”Ja, vi har blivit recenserade av både New York Times och International Herald Tribune. Det är kul att de anser att det är på långgatorna det händer. Om man tittar på området så är det mitt i Göteborgs ölbälte, ingenstans i staden finns det så mycket ölkrogar som här. Vi är vinalternativet”, säger Håkan Aludd, en av grundarna till Vink.

Vinbaren Vink huserar en halvtrappa ner på Andra Långgatan 5, likt ett gryt i Det Susar i Säven. Här möts du dock inte av en grävling med astigmatism, utan av en lätt doft av blåmögelost.

Utanför baren virvlar löven fram, vinden sopar bort de sista spåren av sommar, fräknar resignerar från kinder och stadens skuggestalter frossar invirade i halsdukar i mer eller mindre säkerhetsklassad svamp.

vink-vinbar-entré

Fredag på vinbaren Vink

Själva lokalen är avlång och eklektiskt, på gränsen till schizofrent, inredd: raka bänkar med kuddar i entrén, längs bardisken står futuristiska stolar uppradade och längre in har ett rejält träbord dukats upp för ett släktkalas. Ett par av väggarna täcks av ett punkigt tema i grälla färger och bakom bardisken löper ett kakel med små urgröpningar, perfekta att placera ägg i om lokalen skulle rotera fyrtiofem grader.

Det är snudd på fullsatt denna fredagskväll och Chasing Kites av Iamamiwhoami spelas på repeat. Det gör att stora delar av gästerna hamnar som i trans, på samma sätt vithajar faller i dvala om du smeker deras nos. Fenomenet kan också bero på att gästerna är professionella mimare, samtliga bär nämligen svart.

”Jag är nöjd med att alla åldersgrupper och stilar finns representerade här, man kan komma ner som pensionerad bankman och som rockmusiker, det är samtalet som betyder något. Fast fredagskvällar är ju stämningen något uppskruvad”, säger Håkan.

vink-vinbar-ost-chark

Bakom bardisken finns ett litet kök, liknande det jag hade i mitt studentrum, fast med skärmaskin och personal. På en spis puttrar såser och bredvid hanteras skärmaskinen av vad som tycks vara en tolvårig pojke, som inte borde få närma sig vassa föremål. Han är klädd som Emil i Lönneberga, och inför mitt inre ser jag ägaren jaga honom med ett tillhygge, varefter gossen barrikaderar sig inne på toaletten där han karvar fram små figurer ur ett moppskaft.

Menyn tycks ha formgivits för ett bättre hamburgerhak

Vinks meny fokuserar på ost och chark. Och på kvalitetsviner, flera finns på glas, runt fyrtio olika sorter. Genom ett samarbete med Linnéstadens Bryggeri serverar man även American Pale Ale.

”Det är en blommig öl som passar oerhört bra till både ost och chark, en bricka med mortadella och vår egen porchetta, som vi skivar tunt”.

vink-vinbar-tatuering

Vi beställer varsitt glas Chianti Classico Famiglia Zingarelli. Vingården grundades av Italo Zingarelli, producenten bakom spaghettivästernfilmerna med Terence Hill och Bud Spencer, vilket knappast är en garanti för ett högkvalitativt resultat. Men vinet är delikat, faktiskt fantastiskt om det serveras till en dansk ost, berättar Håkan.

”Vår mest spännande ost är den danska Vesterhavsosten, vi strök faktiskt parmesan från menyn på grund av den, parmesanost har ju alla. Den danska är utmärkt till Chiantin”.

Vesterhavsosten produceras av det danska mejeriet Thise mejeri och lagras ett halvår på Jyllands västkust, helt nära havet. Mejeriet för med ventilation in havsluft som omger osten under lagringen, liknande hur de danska diftongerna hanteras, varpå de får en ton knappt danskar kan uppfatta.

Medan vi väntar på notan läser jag om en annan av ostarna på menyn, Bredsjö Blå, som lagras på mjölk från belgiska får. Den smakar enligt uppgift sublimt, vilket för en sekund får mig att ompröva tankarna på en hund.

Vinbaren Vink

Profil: Vinkällare med sittplatser.
Adress: Andra Långgatan 5, Göteborg.
Klientel: Par och aw-gäng. Kompisar med skägg och hängslen.
Vinlista: Lättöverskådlig, favoriter är Chianti Classico Famiglia Zingarelli och Prüm Blue Riesling Kabinett, ett torrt vin med hög syra.
Typsituation: Den hypnotiserande musiken får mig att istället för att skriva min namnteckning rita en liten glad sten.
Betyg: 4 av 5.

Lämna ett svar

  1. 9 oktober 2014

    Tack för en fantastiskt rolig och trevlig text även om Fredrik i köket kanske inte blir så glad över jämförelsen med Emil i Lönneberga 🙂

  2. 9 oktober 2014

    Vi har lagt upp länken på https://www.facebook.com/Vinkbar

  3. Mauro
    4 januari 2015

    I didn’t know Chianti Classico was a pepprig Merlot! I think you should check better before you write about Italian wines…

    • Elke Jung
      4 januari 2015

      Hej Mauro,
      Daniel ska bevaka krogar, barer, öl-ställen och hål i väggen varför denna plump i protokollet ska bollas tillbaka till redaktören, som är jag. Hursomhelst, fixat och bra med din återkoppling. vänl Elke