4 x barer i Paris

Parisarna går inte på krogen, de bor på krogen. Ibland hinner de dock med annat, som arbete, återlämning av låneböcker och läkartider. Barerna är stadens raison d'être och här är mina fyra favoriter.

Om Italien har formen av en stövel så är Frankrike Europas utsträckta långfinger mot…allt. Dessa enfants terrible, som ser tobak som en form av müsli samt dumpar gödsel på gator och kärnvapen i Mururoa. Och vi älskar dem för det.

Vi har anammat deras dryckesvanor, och kombinerat dem med vår spritbälteskultur för full effekt. Vi känner oss kontinentala när vi tar halsbloss av luften på Hornsgatan och intelligenta när vi lyssnar på Francoise Hardy, trots att vi inte förstår en stavelse av Comment te dire adieu.

Allt detta tänker jag på när vi promenerar genom kvarteret Le Marais, som ligger i det 3:e och 4:e arrondissementet. Vi passerar boklådor, ostbutiker, knähundar, asiatiska bröllopspar och trampar sedan rakt in i benen som sträcks ut under barborden på Le Progrès.

Le Progrès

Baren huserar på Rue de Bretagne och är en cocktail blandad på Gula Blend-färgade väggar, danska modebloggare, amerikanska modeller samt franska familjer. Med barn. Så det ritas och flätas hår medan föräldrar löser korsord och läser pockets. Inredningen består i stort av en
evighetslång bardisk i tenn, varpå det står ett ställ med löskokta ägg. I ena änden har man knölat in en tobaksshop och kön går stundtals ut på gatan. Vi slår oss ned på uteserveringen med benen utsträckta över trottoaren, och medan vi sippar på våra Gin & tonics, med Bombay gin som bas och serverade med citron, ett glas med is samt pretzels, tjuvlyssnar vi på samtal om att komma ut.

La Palette

La Palette är från 1902 och ligger i korsningen Rue de Seine och Rue Jacques Callot. Krogen är otvetydigt mest känd för sina gäster, som inkluderar Cézanne, Picasso och Braque. Något senare höjdes promillehalten så att den matchade den litterära nivån när Ernest Hemingway följt av Jim Morrison rullade hatt och flaskor med rom. Måhända är det en gemensam fascination för rottingmöbler som lockat detta klientel, för uteserveringen är nedlusad av dem och varenda bord är bokat sedan midsommar. Det spisas Croque Monsieur, storbandsjazz och puttrande bilmotorer, gatan framför är strösslad med överkörda kastanjer.

Inredningen består av oljemålningar, keramik från trettiotalet, en cirkelsåg där kossor förvandlas till snacks samt Hemingways favoritsysselsättning: alkohol. Flaskor står uppradade i hyllorna likt författarens samlade bokryggar. Men vi faller inte för trycket, utan beställer varsin Grimbergen Blanche, en smakfull veteöl som serveras med en citronskiva samt en lika saftig räkning.

Le Comptoir Générale

Följ Quai de Jemmapes längs Canal Saint-Martin, förbi pundare och svettiga basketspelare som hägnats in. Efter en stund ändras sceneriet, det blir aningen mer putsat och vid kanalkanten hänger nu vindrickare sida vid sida med små hundar. När du når nummer 80 svänger du vänster in i en anonym gränd. Och kliver rakt in i en syratripp.

Le Comptoir Générale är svårt att sätta fingret på, det är en bar, tja, flera faktiskt, en restaurang, ett kafé, en frisersalong, en second handaffär och en butik som säljer sällsynta plantor. Allt svept i en sorts fransk/afrikansk/karibisk noppig väv. Efter entrén blir vi stående och bara stirrar. I ögonvrån växer så en tiki-bar fram ur väggen och här utkristalliseras två mycket spritiga Piña Coladas.

Vi ställer oss invid ett terrarium för rökare, komplett med klängväxter och träd som sträcker sig flera våningar upp. Efter några sippar beger vi oss djupare in i lokalen, förbi La Petit Noir espresso bar, ICI Bon Coiffeur (där det går att få en ny frisyr), La Petite Boutique des Horreurs (där du kan inhandla växter svåra att ta genom tullen) och till sist når vi trappan upp till Le Marche Noir (där man bör låta bli att fyllehandla skärp och klänningar).

La Perle

Stället är kanske mest känt för att John Galliano spydde ur sig rasistiska förolämpningar på dess uteservering. Även denna oktoberkväll består klientelet av fashionistas, de trängs längs den långa och blankpolerade baren tillsammans med bögar, fag hags och turister. Jag går in i det rosa neonljuset och försöker beställa två Peroni av den mycket avslappnade samlingen bartenders. En av dem är på väg att ta min beställning när han istället stannar och luktar på sin kollegas hår. Därefter försvinner han in köket. En annan plockar upp en påbörjad smörgås från en hylla och brister därefter ut i dämpad sång. När jag till sist återvänder till vårt bord börjar det skymma och ungdomar lommar längs Rue Vieille du Temple med falskleggen brännande i fickorna.

4 x barer i Paris

Le Progrès: 1 Rue de Bretagne.

La Palette: 43 Rue de Seine.

Le Comptoir Générale: 80 Quai de Jemmapes.

La Perle: 78 Rue Vieille du Temple.