vinbanken
vinbanken
vinbanken
vinbanken
Vinbanken
Home Krönika Socker i rött vin – varför finns det

varfor-finns-det-socker-i-rodvin

SOCKER I RÖTT VIN: Socker i rödvin både oroar och behagar. I Sverige går trenden mot sötare rödviner, vad beror det på? Läs denna kortis om socker i rödvin och gör informerade vinval.

Första delen är snabbläst, perfekt för mobilen!
Alltså, om du vill veta vad den Franske apotekaren Theophilus Garencières sa om socker år 1674 får du fingra dig ner till texterna på andra sidan bilden. Här, i början av artikeln håller vi det enkelt!

Finns socker naturligt i rött vin

Precis som i andra livsmedel finns sockret i slutprodukten inte där naturligt, det måste tillsättas. En tillsats som vi älskar. Redan nyfödda föredrar söta drycker vilket har lett till att upp till 80 procent av västvärldens processade livsmedel numera är sötade. Fram tills alldeles nyligen var det ovanligt med sötade rödviner. Nu ser vi allt fler lördagsviner på Systembolaget.

Vem hällde socket i mitt rödvin?

Det gjorde du alldeles själv, utan att veta om det. Kollektivt har vi i Sverige börjat köpa mer sockrade viner, vilket vinimportörerna och Systembolaget sett som ett tecken på att erbjuda ett än större sortiment av dessa.

Socker i det röda vinet kommer från druvorna, det finns där naturligt som i all annan mogen frukt. Tanken med vinmakning är dock att omvandla det till alkohol och i röda viner av hög kvalitet blir det kvar från 1-3 gram socker per liter efter jäsningen.

Hur tillsätts socker i rött vin

Sverige är en av få utvecklade vinmarknader där sockrade rödviner säljer bäst. Kanske är det vår svenska traditionella meny av sockrade livsmedel som ligger till grund. Eller är det på grund av att vinbutikernas utbud styrs av oss konsumenter och inte vinkännare som i så många andra länder? Sötningsmedlet som används är en cocktail av koncentrerad söt druvmust och svavel – för att det inte ska jäsa om i flaskan.

socker-i-rodvin

Hur många sockerbitar brukar du ha i rödvinet

Sedan det billiga betsockret slog igenom på 1800-talet sockrar vi som aldrig förr. Fastän man vet att det leder till rubbad tarmflora, diabetes, hål i tänderna, övervikt med mera. Ett enkelt sätt att beskriva sockrade viner är att kalla dom vinvärdens snabbmat. Visserligen en haltande jämförelse med tanke på att det tar lika lång tid att öppna en sötad vinflaska som en osötad.

I vintillverkande länder är det bara de absolut sämsta vinerna man tillsätter koncentrerad druvmust i. I Sverige är det dock ofta helt habila viner som sötas, alltså inte alls bottenskrapet. Precis som i allt annat vi stoppar i oss så ger socker en fylligare munkänsla och “godare” smak. Om man är van vid söta drycker alltså, vilket svenska konsumenter i regel är.

2000-talet – godisvinernas årtusende?

Coca-Colas globala försäljning gick ner 10 procent under 2016. Har vi till slut ha lärt oss att läsk inte är mer än smaksatt sockerlösning? Men, parallellt med den trenden dricker vi allt mer sötade rödviner, till vårt försvar många gånger ovetandes. Mina äldre kollegor i vinbranschen säger att vi är inne i en ny tid – godisvinernas tid.

Systembolagets fem mest sålda viner (2016) har en genomsnittlig sockerhalt på strax över 8 gram per liter. Det är exakt 1 gram mindre än de 9 gram som krävs för att ett vin ska kallas halvtorrt*

Bolaget säljer det som efterfrågas och svenskarna är tokiga i sockrade viner. Den totala försäljningen av dom fem största rödvinerna uppgick till 11 miljoner liter. Det innebär att vi genom dessa fåtal viner gemensamt får i oss 880.000 kilo diabeteskristaller per år.

Kalsarikännit – kan vi inte bara skylla på Finland?

En annan anledning till de söta vinernas march är det skandinaviska soff-drickandet, som möjligen har sitt ursprung i Finland. Finnarna har i alla fall ett eget ord för det; `Kalsarikännit´ betyder ungefär “att i underkläder dricka sig full hemma”, något som av allt att döma börjar bli populärt även i Sverige.

Man dricker kanske ingenting till själva maten men tar sig i stället några glas efter. Det är här de sötare rödvinerna passar in.

Precis som en lina kokain frigör ett glas sockrat vin extra mycket dopamin. Vilket ger ett glädjerus i stunden. Kokain tillsattes faktiskt i diverse viner ända in på 1900-talet, men förbjöds inom kort. Att det skulle ta lite drygt 100 år för vinbranschen att börja tillsätta ett liknande, men lagligt, preparat är imponerande långsamt.

Följ rådet från Linné – socker ska undvikas till dagligt bruk

På 1700-talet varnade Linné* för den ökande sockerkonsumtionen. Socker ska undvikas ”til dagligt bruk,” bland annat på grund av det får tänderna att ruttna. Linné valde, i Svensk tradition måhända, förhållandevis mjuka ord jämfört med många av hans kollegor.

– Socker är inget näringsmedel, snarare ett gift, och inget vore bättre än om det skickades tillbaka till Indien, så skrev den Franske apotekaren Theophilus Garencières år 1674. Det är troligt att apotekaren Theophilus skulle vända sig i graven om han fick reda på att vi nästan 400 år senare skulle dricka vardagsviner med sockerhalter upp mot 10-13 gram per liter.

*Enligt EU förordningen 753/2002 är gränsen för torra viner 9 gram socker per liter. Därefter blir det halvtorrt (Medium Dry).

*I fyrahundra år har läkare och forskare varnat för socker. Det visar Ulrika Torell, intendent på Nordiska museet, i sin bok “socker och söta smaker”.
Läs mer: Lchf vin – 13 vintips med låg sockerhalt

8 svar till denna artikel
  1. Det var den mest oseriösa artikel jag läst på länge.
    Utan att ge mig in på vad ”vinfabrikerna” tillsätter vinerna, så är det så att vin från vindruvor innehåller naturligt druvsocker. Det behöver inte tillsättas något annat socker för att uppnå en vinstil. Mindre alkohol=mer restsocker (druvsocker) i vinet. Eller tvärt om. Torkar man druvorna så ökar druvsockerkoncentrationen i musten. Sedan är det bara bestämma om man vill ha sött vin eller mycket alkohol. Enkelt.

    • Hej Tommy, tack för kommentaren, det är läsare som du som håller oss på tårna! Denna artikel handlar just om vad ”vinfabrikerna” tillsätter, alltså de viner som hamnar i bag in box osv. En stor majoritet av världens vinproduktion, och det populäraste valet i Sverige. Det stämmer att man inte behöver tillsätta socker för att uppnå en vinstil, men problemet när man odlar druvor högintensivt är ofta att man inte får nog med socker för att både ha en balanserad alkoholhalt och restsocker kvar. Man jäser alltså ut musten helt för att komma upp till säg 13,5%, sedan tillsätter man socker i den form som är lokalt laglig (om man vill ha det stilen). Viner gjorda på torkade druvor är mycket ovanligt globalt sett, det är en för dyr metod.

  2. Ett citat från din inledning: ”Precis som i andra livsmedel finns sockret i slutprodukten inte där naturligt, det måste tillsättas”. Det är ju precis det som Tommy påpekar att du har fel. Socker finns som en naturlig del i vindruvor.
    Producenten kan sedan, precis som Tommy skriver, välja att tillsätta mer socker men faktum kvarstår att det du skriver i ovanstående citat inte stämmer. Av din artikel kan man få intrycket att alla viner som har restsocker har fått detta genom att socker har tillsats. Och detta stämmer ju inte.
    Du har en poäng i att man många viner på Systembolagets hyllor är uppsockrade. Kanske borde det framgå hur mycket socker som tillverkaren tillfört.

    • Hej Jan-Christer, tack för att du tar dig tid. Det stämmer som du säger att socker finns i vindruvor, men med ”slutprodukten” menar jag vinet i flaskan. Det finns extremt få traditionella röda viner som har restsocker över ett par gram per liter, med klassiska metoder (utan mekanisk filtrering osv) kan man nämligen inte tillåta något restsocker då det kommer att jäsa om i flaskan. I slutprodukten rödvin, som vi traditionellt förstår det, finns alltså ingen (mycket lite) socker naturligt, det ska vara omvandlat till alkohol. Jag utmanar dig och Tommy att nämna några välsålda röda viner på SB som har naturligt restsocker, det tillhör inte praxis att avbryta det röda vinets jäsning för att uppnå sötma pga att alkoholhalten skulle bli lidande.

  3. Hej!
    Nu tycker inte jag att detta skall bli någon långbänk, men jag får väl anta utmaningen.
    Amarone Nr 28002, 12 g/l restsocker.
    Att torka druvorna, som man gör i norra Italien är väl en klassisk metod.
    Jag förstår din point i artikeln, som också är min. Man skall inte behöva tillsätta socker i det färdiga vinet.

  4. Jag förstår ju din poäng: att många viner på den svenska marknaden har tillförts socker. Detta borde ju egentligen framgå i någon sorts innehålls deklaration. Så i sak är jag inte oense med dig.
    Ska det finnas trovärdighet i det man skriver så måste man vara saklig och inte skriva direkta felaktigheter.
    Din utmaning är antagen. Nu vill du ju ha välsålda viner, vilket kanske inte riktigt är min grej.
    Jag är en stor älskare av amarone och recioto. Jag har besökt ett flertal producenter i Valpolicella. Deras reaktioner på hur viner på den Skandinaviska marknaden manipulerats med socker är väldigt starka. Själva garanterar dom att inget socker tillsätts i deras viner. Ändå har deras viner speciellt Recioto väldigt höga sockerhalter, vilket ju motsäger det du skriver. Jag citerar dig: Precis som i andra livsmedel finns sockret i slutprodukten inte där naturligt, det måste tillsättas.
    Detta vin en Recioto (varu nr 76791) har hela 138,3 g/l

  5. Hej Jan-Christer, tack för diskussionen! Recioto är ett såkallat ”vin doux naturel” och inte ett rött vin, så den jämförelsen haltar. Som du säger så finns det ett mycket ovanligt rött vin som heter Amarone som faktiskt har restsocker. Det finns nästan inget tema i vinvärlden där man inte kan hitta något lokalt undantag, jag har valt att inte nämna lokala vinstilar som Amarone utan skriver alltid i generella termer. Vidhåller alltså att socker i slutprodukten rödvin inte finns där naturligt, även fast det finns ett lokalt förekommande modernt rödvin i Verona-trakten som har restsocker.

  6. Hej Cruz,
    En sista replik. Vi är ju egentligen väldigt överens. Det är tycker jag mycket intressant att veta om socker tillsatts eller inte.
    Hade du inte skrivit ”andra livsmedel” i nedanstående mening (för mig är amarone och recioto vin och vin är för mig livsmedel) utan istället skrivit ”många viner i SB:s sortiment”, så hade ju det här meningsutbytet aldrig uppstått. Å andra sidan hade ju vårt meningsutbyte, fört i en trevlig och god ton, varit trevligt.

    Nu önskar jag dig en synnerligen trevlig midsommar och hoppas att de livsmedel du förtär är märkta så att det framgår om socker tillsatts eller inte.

    ”Precis som i andra livsmedel finns sockret i slutprodukten inte där naturligt, det måste” tillsättas.

Lämna svar