thibault-liger-belair-domaine-liger-belair-vinbanken

Domaine Liger-Belair i Nuits-Saint-Georges, Bourgogne

Favoritmarkera

VINDRAKE. Provningen av vin ur fat, årgång 2016 i källaren hos Domaine Liger-Belair i Nuits-Saint-Georges med Thibault Liger-Belair är ett smak-vin-minne för livet.

När detta skrivs i + 35 gradig värme juli 2018 finns få andra platser undertecknad önskade vara. Ljuvligt lockar den svala kalkstenskällarna hos Domaine Liger-Belair.

Domaine Thibault Liger-Belair i Nuits-Saint-Georges

I själva centrum av Nuits-Saint-Georges ligger den pampiga stenvillan vars entré knappast ger sken av vad som döljer sig på bakgården. Den prunkande trädgården på husets baksida är fantastisk och i fonden den vackra gamla stenlängan som ramar in trädgården som visar sig vara en unik källare från 1720-talet.

Att förflytta sig till 1700-t är ganska enkelt när man står på plats i trädgården där luften verkar dallra av dofter från örter och gräs med en mix stolthet och aristokrati. Att sedan få prova vinerna är, ja vad ska vi säga mer än att de är magnifika, en närapå surrealistisk upplevelse.
domaine-liger-belair-vinbanken

Bakgrunden till dagens Domaine Thibault Liger-Belair rymmer lika delar tradition med anrik historia. Som ett drama från druvodling och vintillverkning, av blomstrande affärer samt brant nedgång, tragedier och personliga besvikelser. Det är en historia som rymmer en sanslöst lång rad grevar och adelsmän vilka passerat revy under tiden de burit tradition och familjeförpliktelser vidare till nästa generation. Arvet att tillverka vin!

Egendomen äger 9 hektar

Thibault Liger-Belair konstaterar att hans nu nästan 9 hektar (varav 5,5 hektar hyrs) är en bråkdel av de 420 hektar som familjen förvaltade och ägde 1850. Han säger att han är glad över att leva sin dröm, vilket inte var den självklara livsbana hans far ville. Dagens situation är ett resultat av envishet och målmedvetna arbete, konstaterar Thibault Liger-Belair.

”Jag är en 50/50 man. Med det menar jag att jag är 50 procent druvodlare och aktivt arbetar ute, i vinfälten. Övrig tid är jag ägare och VD”, säger Thibault Liger-Belair.

Hur man blir en drake

Liger-Belair bestämde sig tidigt för att bli odlare. Vid blott 13 års ålder talade han med sin far om att bli vinodlare. Fadern bestämde annat, men studietiden hindrade inte den unge studenten att resa hem på helgerna för att arbeta i vingården. Vid 16 års ålder påbörjade han en sexårig vinutbildning i Beaune där han tog examen 1980. Efter slutförda ingenjörsstudier och från att ha tillbringat alla helger samt skollov ut på fälten var jag redo, säger Liger-Belair.

”Vid den tiden var min palett tränad och jag förstod att känna skillnad på vin och vin”.

År 2000 tog köpte Liger-Belair tillbaka 1,5 hektar mark, därefter ytterligare 1,6 hektar. Med de 5,5 hektar man hyr är den sammanlagda arealen 8,7 hektar fördelade i byarna Vosne-Romanée, Nuits St. Georges, och Flagey Echezeaux. Nytillskott är vingårdar i Beaujolais, i Moulin-a-Vent (ingår inte i redovisade hektar odlingar).

jordman-domaine-liger-belair-vinbanken

Sten som exempel på jordmånen.

Jordmånen på vinfälten

Thibault Liger-Belair berätta att han tidigt slogs av att se jorden som grå i vingården. Jorden var död helt enkelt och då bestämde han sig för att arbeta på ett alternativt sätt.

Sättet att bruka jorden kom snart att bli en övertygelse. Som en övergripande respekt till ekologi och senare, enligt principerna för biodynamisk odling (2004). Ganska omgående kunde han konstatera att jorden ändrade färg från grå till brun och att bladen på vinstockarna fick en upprätt vinkel.

Men det tog 10 år innan omställningen gav resultat i vinernas smak och den första årgången som han anser bekräftar förändringen i vingårdsarbetet är vinerna från 2012.
thibault-liger-belair-kallare-vinbanken

Liger-Belair fortsätter entusiastisk, ”det är otroligt viktigt att göra rätt sak, i rätt tid i vingården och att plöjning (inte för djupt då det leder till ”disorganisation” i jorden). Plöjning är ett av det mest viktiga arbeten som sker på vinfälten”.

Att bara tillföra jorden vad den behöver (500-lösningen enligt den biodynamiska övertygelsen), det vill säga, inte vad vinstocken kräver är att sätta fingret på skillnaden.

Nu har Belair-Thibault en intuitiv känsla för vad jorden behöver och vilka arbeten som ska göras när i vingården. Generellt gäller att det finns en mångfald växter på fälten som sammantaget bidrar till det biodynamiska arbetet och ger tåligare vinstockar i förlängningen.

Hur arbetar Thibault Liger-Belair i vingården

Vinbanken frågar om synsättet på skötseln av vingårdarna (biodynamin) är en personlig religion. Det snabba svaret är direkt, ”ju mer man tror desto mer misstror man”.

Hos Liger-Belair tillåts en liten anstrykning av mjöldagg på stockarna vilket vi tycker är intressant och det görs för att vara ”street smart”. Övertygelsen är att naturen kan korrigera uppstådda problem på egen hand.

Om kopparanvänding, eller inte får vi vet att han använder 10 gånger mindre mängd än för 10 år sedan, bara vid valda tillfällen (notera att vi inte fick ett svar i mängd). Och om sulfit och kopparlösningen (mot mjöldagg) konstaterar han att det ännu inte finns ett modernt alternativ.

Exempelvis var 2012 ett år med en hel del mjöldaggsproblem men att han själv, i jämförelse till konventionella odlare, förlorade få druvor.  Uppsidan med odlingssättet är “starkare vinstockar, druvor med extraordinär mängd aromatiska ämnen och en påtaglig parfymerad aura”.
jordman-domaine-liger-belair-vinbanken

Vinprovning i källaren hos Liger-Belair, 18 april 2018

Vi provar Bourgogne 2016, Le Grangejaillot, Hautes Côtes de Nuits, Chambolle Musigny och Nuits St George Charmes (egen vingård).

Därefter Vosne Romanée Vivant (min bästa i provningen). Nuit St George 1er Cru och avslutningsvis enastående Richebourg som är ett vin utan motstycke.

Alla viner är makalösa, nyanserade och eleganta. En är mer kraftfull, den andra örtig, stram eller mer fruktig. De är alla, utan undantag galet koncentrerade med en fräschör och spänstig syra som ger helheten elegans, ut i fingerspetsen. Eftersmaken håller evig tid.

Smakkoncentration i viner med stor elegans

Vinerna är silkiga i texturen, absolut inte sammetslika – ni förstår skillnaden i beskrivningen – eller hur? Ett tips: säg för allt i världen inte ”smakar sammet” till Liger-Belair om ni träffar honom på provning.

Undertecknad råkade säga ”fel” men förstod genast fadäsen av den gigantiska nyansskillnaden. I Bourgogne innebär orden stor skillnad. Så returen, “arga blicken av omisskännliga sorten” var kanske befogad…

I Vinbankens serie “På jakt efter Bourgognes dolda pärlor” presenteras nya namn och välkända hus. Gemensamt har de lagt om kurs för att bättre möta utmaningar på vinfälten. De vill även ta plats på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Inte kunde vi tro att det var så mycket på “G” i ett av vinvärldens mest traditionsbundna distrikt.

Alla artiklar i serien: På jakt efter Bourgognes dolda pärlor
Ninot i Rully, Côte Chalonnaise
Faiveley “La Framboisière” i Mercurey, Côte Chalonnaise
Chanzy i Bouzeron, Côte Chalonnaise
Domaine les Champs de Thémis i Bouzeron, Côte Chalonnaise
Jean-Claude et Nathalie Theulot i Mercurey, Côte Chalonnaise
Chevrot et Fils i Côte de Beaune
Maison Louis Max i Nuits-Saint-Georges

Lämna ett svar