Bäst före eller sista förbrukningsdag

Sex av tio uppger att de inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag, som båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har gjort. Osäkerheten kan bidra till att mycket mat slängs i onödan.  Den mat som svenska hushåll slänger kan varje år ge ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor avger. Det visar den studie som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) lät göra hösten 2008.

Hållbarhetsmärkningen bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren och det går oftast att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt. Sista förbrukningsdag innebär däremot att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat.

- Vi vet att det råder förvirring kring dessa märkningar men att så många som 62 procent inte vet skillnaden är oroväckande, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på KfS.

- Förutom att sammanblandningen skulle kunna innebära en viss hälsorisk så finns det också en risk att mycket mat slängs i onödan. Många kanske tar det säkra före det osäkra och slänger maten när datumet är nått oavsett vilken märkning som sitter på. Vi hoppas att Livsmedelsverket tar till sig det här och förtydligar märkningen eller informerar bättre, säger Louise Ungerth.

De 38 procent som uppgav att de vet skillnaden fick förklara innebörden med egna ord. En fjärdedel av svaren (27%) var felaktiga eller otydliga, vilket innebär att det egentligen är fler än de ovannämnda 62 procenten som inte vet skillnaden mellan de båda hållbarhetsmärkningarna.

På www.slangintematen.se ger vi tips på hur man minskar sitt matavfall. Vi informerar bland annat om att mat vars bäst före-datum passerat går att äta bara man luktar och smakar först. Vi vill dock understryka att detta inte gäller känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax.

Undersökningen ”Bäst före-dag och Sista förbrukningsdag…” är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Enkäten besvarades under perioden 11-14 januari av total 1 005 kvinnor och män i åldern 18-74 år.