Vinbanken har under några år deltagit i provningen av de nyligen buteljerade, unga vinerna från Gevrey-Chambertin. Senast var det de unga vinerna i årgång 2017 som ställdes upp för provning.
När många av Gevrey-Chambertins producenter deltar i provningen, de flesta med tre viner från respektive village, premier cru och grand cru-kvalitet kan journalister, inköpare och sommelierer få en övergripande och bra bild över vinernas stil, kvalitet och förmodade potential. Det senare är såklart något av det svåraste att uppskatta.
Undertecknad är ändå övertygad att bra, högkvalitativa viner håller över tid. Men att de, för sina respektive särdrag som kommer med vilken årgången är utvecklas olika snabbt och på olika sätt. Same same but differen och nyansen som triggar vinnörden!
De bråkiga
Förra året, 2016, var de bråkiga vinerna antingen kantiga eller stängda i både doft som smak. Årets bråkstakar utmärker sig snarare av reduktiva inslag.
Det vill säga instängda dofter som kan liknas vid bränt gummi eller doft av kokt kål. Ska nämnas är att reduktiva inte är en defekt som jag ser det, se snarare som en status i vinet, i ett givet tillfälle. Reduktiva inslag går, vanligtvis, tillbaka med tid eller när man luftar vinet. Producenter vars viner testades vid ”helt fel tidpunkt” var: Gerbet Berthaut, Alain Burget, Philippe Charlopin, Humbert Freres, Michel Magnien, Marc Roy och Tortochot. Vinet från Duroche kvalitet Gevrey-Chambertin 1er Cru Lavaut-St-Jaques hade inga reduktiva drag snarare stram, röd frukt och örtiga bärnoter med en förvånande anemisk smak. Om vinet är slutet eller saknar kropp återstår att se, svar lär komma om något år eller två.
Rossignon-Trapets tre viner i provningen var definitivt inte ute ur sin buteljerings bubbla. Mycket svårtolkade viner med å ena sidan fat, stram röd frukt, lätt reduktiva drag och överlag, sluten smak. Avvakta.
De strukturerade vinerna
Tre viner från Camille Giroud, Gevrey-Chambertin Les Crais, 1er Cru Lavaut-Saint-Jaques och Charmes-Chambertin lovar gott i framtiden. Alla visade elegans och den senare en enorm struktur. Bevaka!
Heresztyn-Mazzini står för kraftfulla och energiska viner. Spännande stil som sticker ut i gruppen, samtidigt som tillverkaren tillför ännu en dimension av smak till Gevrey-Chambertin. Gillar speciellt den örtkryddiga, kärniga och energiska smaken i La Perrière. Bra gjort!
Ett vin av två provade, 1er Cru ”Les Corbeaux från François Leclerc smakade i tydlig, härligt fruktig och rödbärig smak av både körsbär och vinbär samt med klockren struktur. Undertecknad ”föll” pladask. Kul, egen stil som förtjänar uppmärksamhet.
Pierre Naigeon tillverkar Mazys-Chambertin som i denna provning, var bäst av tre bra viner. Stram, rödfruktig, örtig med härligt fruktiga tanniner, fin längd och markerade fat. Strukturerade viner, även om faten är markerade. Spännande producent att följa.
Philippe Naddef tillverkar också Mazis-Chambertin (kolla stavning, olika). Möjligen ett vin av den mer yviga stilen men med en parfym och stringens är saken klar - vinet hör till gruppen ”strukturerade”. Kräver dock tid, precis som tillverkarens andra två viner En Songe och 1er Cru Les Champeaux.
Charles Magnien, på Domaine Henri Magnien i sin nya vinkällare!
Personlig favorit, Henri Magnien
En annan personlig favorit är producenten Henri Magnien. Charles Magnien är vinmakaren som fortfarande är under uppstart. Fastän han både är född och uppvuxen i en vinodlarfamilj. Vinerna har under de fyra år jag provat dem, utvecklats stort. Från enstaka stjärnskott till nu, en mer jämn därtill uppgraderad kvalitet över hela linjen.
Om det fanns reduktiva drag kunde dessa möjligen anas i kulissen. Snarare var den rödfruktiga och bärig stilen i 2017 genomgående och både stramhet och spänst mer närvarande.
Sammantaget, snäppet upp från förra året. Bravo Charles! Ser nu fram mot kommande årgångar som i det splitter nya vineriet lär bli till än bättre viner.
Redan tillgängliga och eleganta
Toppklass, tillgänglig och härligt balanserade vara Pierre Damoys tre viner med dubbelplus för Chambertin Clos-de-Bèze. Frukten var i enastående skick, balansen perfekt och smaken ljuvlig. Verkligen ett bra exempel på vin för att dricka nu men också för att spara.
Rene Leclerc är redan kändis, med all rätt. Härliga viner, rödfruktiga smaker med både generositet och struktur som får vinprovare att längta efter att faktiskt, dricka vin! Griotte-Chambertin är hus-tipset för alla som vill spara.
De redan balanserade
Drouhin-Larozes tre viner visade alla upp en något blyg men bra smak av koncentration, härlig frukt och balanserade fatinslag. Spännande producent att bevaka.
Domaine des Varoilles tre viner, Gevrey-Chambertin 1er Cru La Romanée smakade spännande av mineral, 1er Cru Clos des Varoilles hade frukt ochen tydligt örtig aura samt Charmes-Chambertin stack ut med härliga körsbärssmak. Den senare hade en lätt spritig hint som kan tyckas vara onödigt sänke.
Från en bättre sida
Provningens kanske mest spännande producent för undertecknad var D.Henri Richard vars tre viner Les Tuileries, Gevrey-Chambertin Mazoquere och Charmes Chambertin var spot on, örtiga, parfymerade underbarn med en underliggande mineralton som fick smaken att stanna länge i munnen. Struktur, kraft och balans – check på det. Bevaka!
De fatade vinerna
Som tidigare år, och enligt husstil hittar man Bruno Clair i gruppen ”fatade viner”. Och fatsmaken utmärker verkligen huset som även i den genren sticker ut bland producenterna i G-C. I 1er Cru Clos Saint-Jaques fanns dessutom en spritsighet som en konsekvens av ”nybuteljerad”. Spritsen torde lugna ner sig med tid. Har vinet fått en extra skjuts syre vid buteljeringen?
Som föregående år kvalar Sylvie Esmonin in i gruppen ”vin vars smak utmärker sig med fat”. Funderingen kring fat kontra inga fat handlar om tid för att viner i balans när fatinslagen gå tillbaka. Kan man vänta, lagra, är det således inte givet en nackdel att faten dominerar i det unga vinet. Fundering kvarstår.
Ett annat exempel, men ändå inte samma var Faiveleys utmärkta viner, någon med en lätt hint av reduktiva näsa också. Men specifikt 1er Cru Les Casetiers som ett under av stramhet, rödbärig frukt i en nästan överdådig inpackning av fat – men där allt ändå var i fullständig harmoni. Inget gnäll om dominerande fat här inte från undertecknad vilket visar att ”same same but different” gäller och kvarstår som det frågetecken vilka alltid gäckar vinkonsumenter. Hur bra vin som helst, lägg på minnet!
Pierre Gelin vill vi gärna lyfta som en ”watch out”. Givet att Cloz-de-Bèze smakade av kola från faten var vinet stort, nyanserat och härligt örtigt parfymerat precis så som druvorna i vingården smakar. Kolatonen är värd att vänta ut, spännande vin.
Jean-Michel Guillon är en annan producent vars viner hamnar i fat-gruppen. Strukturen är på plats men i dagsläget är vinerna svåra att uppskatta. Vänta.
Serafins vin 1erCru Cazetiers hade mycket och direkt överrostade fatinslag. Vi väntar med denna och hoppas att frukten kan göra ett ryck fram.
Cecile Tremblay visade upp Chapelle-Chambertin. Vinet hade fått en överdos av fat som låg som en täcke över den fina frukten. Avvakta till dess smakerna hittat sin plats.
Detsamma kan gälla för Marchand Tawse Mazis-Chambertin medan producentens Gevrey-Chambertin lirade på en annan nivå, bland elganterna och de strama. Trevlig.
Utan issues, även om faten är så rostade och överdådiga att man dånar i vinet 1er Cru Lavaut-Saint-Jaques, är två vinerna från Geoffrey Harmand. Spänsten i frukten sitter som en smäck och väger upp attacken av fat. Håll koll på denna producent.
De extraherade
Genomgående en stil som gäller för vinerna från Dominique Gallois.
Till gruppen, de fatsmakande vinerna, skulle man kunna addera Philippe Liveras viner. Där den mörka bäriga smaktonen tangerar gränsen mot extraktion.
De spretiga
Philippe Rossignol vingårdar finns i topplägena Les Evocelles, 1er Cru Les Corbeaux och Estournelles-St-Jacques. Vinerna har inte desto mindre en lätt ton, saftig smakstil som i denna provning visade på sällsynt ofokus. Tillfällig dipp eller kanske butelj-chock?
En annan saftig bekantskap var vinet Le Créot från Marchand–Grillot. Sitt still och kolla utvecklingen.
Sammanfattning från provningen Le Roi Chambertin 2018
Le Roi Chambertin 2018 arrangeras i mitten av november där vinerna i årgång 2017 provas.
Att unga viner är svåra att bedöma står fullkomligt klart.
Provningstillfället är fantastiskt och något extra i vinvärlden. Journalisten har en sällsynt möjlighet att möta vinodlarna på deras egen planhalva. Det råder en hjärtlig stämning där man förhåller sig nyfiket respektfullt inför grannarnas viner och det finns utrymme för djupa, intressanta samtal. Härligt nördigt!
LÄS MER, om årgången och växtförhållandena i Gevrey-Chambertin 2017
Läs recension från provningen av Gevrey-Chambertin årgång 2016.