gevrey-chambertin-bourgogne-argang-2016-recenserad-vinbanken

Bourgogne Gevrey-Chambertin årgång 2016

Favoritmarkera

BOURGOGNE. Årgång 2016 i Bourgogne lär ingen glömma. Framförallt inte vinodlarna då 2016 går till historien som året då de fick tackla ovanligt många utmaningar och svårigheter. Vinbanken var på plats för att provat de nybuteljerade vinerna i Gevrey-Chambertin.

Vädret under året beskrivs av lokala branschföreträdare som extremt. Vinbönderna fick parera sitt arbete efter tvära omslag i vädret på ett sätt de aldrig tidigare varit med om. Vingårdarna drabbades av frostskador och utbrott av mjöldagg som till och med gav eko över världen med stora huvudrubriker i nyhetsrapporteringen, vi är nämnligen många som älskar vin från Bourgogne. För konsumenter innebar 2016 ett brutalt uppvaknande, specifikt för alla vänner av chablisvin.

Och om 2016 slog alla möjliga rekord i svåra vädersituationer är resultatet nästan lika nedslående under en period av år, framförallt de tre senaste åren i Bourgogne.

Hos en av Bourgognes stora tillverkare, Louis Latour, berättas det om en rekordlåg skörd (2016) av pinot noir från husets 4 ha stora egendom Corton som ska ha landat på 50 hectoliter. Bruno Pepin, exportchef för Louis Latour säger,

– Under 2015 tillverkade vi två flaskor men bara en enda 2016 och tre år 2017.

Det inte sagt att vinernas kvalité inte håller måttet. Tvärtom. Men att volymerna är så pass små har fört med sig prisökningar och situationer som kan liknas vid huggsexa bland världens inköpare om både rättigheter och allokeringar. Det gäller i stor grad för en appellation som Mersault. Men det kan vara värre och det är det frostdrabbade distriktet Chablis som rapporterat om vingårdslägen som blivit fullkomligt utslagna 2016.

argang-2016-i-bourgogne-gevrey-chambertin-recension-vinbanken

Roi Gevrey-Chambertin

I november varje år arrangerar odlarna i Gevrey-Chambertin, Roi Chambertin som är ett tillfälle när de nybuteljerade (röd)vinerna provas första gången. Inbjudna är främst inköpare från hela världen men också journalister. Vid detta unika tillfälle testas de nya vinerna officiellt, för första gången. Det råder feststämning i byn och medlemmarna i Syndicat Viticole Gevrey-Chambertin och ODG Gevrey-Chambertin et 1er Crus et Grands Crus provar sina grannars och kollegors viner. Samtidigt som samtal pågår där årgången diskuteras livfullt, med alla och ur alla möjliga aspekter. Att dela erfarenheter och utbyta idéer är värdefullt.

Årgång 2016 i Gevrey-Chambertin

Årgången var generellt ett svalt år med periodvis varma sommarmånader med svala nätter mot slutet av säsongen. Växtsäsongen satte igång på allra sämsta tänkbara sätt. Vintern 2016 var mild, till och med för varm för vinstockarnas bästa och så kom våren med ihållande regn. Stockarna knoppades tidigt. Frostnätterna den 26 och 27 april jämfördes med vad som hände under våren 1981. Vinerna försvagades märkbart av frosten så både gråröta och mjöldagg fick fäste i många vingårdslägen lite senare.

I slutet av juli var läget mycket uppgivet och pessimismen utbredd bland odlarna. Sista delen av juli vände det och under augusti och september var det bra ur odlingssynpunkt. Regn på helt rätt tidpunkt och sol, toppat med enstaka värmeböljor som i vissa lägen gav lätt solbrända druvor men utan förödande konsekvenser. Skörden var lång, mellan 23 september till den 9 oktober men plockarna kunde arbeta sig genom lägena snabbt. Frosten skadade bara vissa lägen illa och skillnaderna är stora – inte alla odlare drabbades och inte lika mycket.

Vinerna i årgång 2016 har en energi och renhet som jämförs med årgång 2010. Övermognad existerar inte och karaktärsdrag som lyfts fram i aromerna är smak av svarta vinbär, röd frukt och skogshallon. Till skillnad mot 2015 har 2016 inga inslag av överdådig bärsötma. Utmärkande i många viner är även de kryddiga noterna medan den rostade smaken, som av kaffe, kommer med fatlagringen (menar vin).

henri-magnien-cellar-gevrey-chambertin-vintage-2016-vinbanken

Under årliga besöket hos Domaine Henri Magnien visade Charles, sonen som nu driver vingården, hur han samlat vin från topplägena i en och samma låda, årgångslåda 2016.

Stora skillnader visar sig smakmässigt tydligt med hur tillverkarna använder sig av fat i källaren. Medan vissa drar på ordentligt är andra mer återhållna varför också frukten kommer fram mer i vinerna. Glöm nu inte att detta är en tidig provningen av unga viner som kan – och förtjänar få mer tid i flaska. Mitt generella intryck sammanfattar jag som att 2016 är en årgång av rödfruktiga, balanserade viner med spänstiga tanniner.

Att välja producent görs efter vinmakarstil och filosofi. Det handlar lika mycket om smaken av fat som om vingårdsläge. Möjligen har även årgångens generellt fina och rödfruktigt drivna viner haft det extra tufft med att hantera vissa fat och rostningar. Men det är ändå för tidigt för stora växlars utlåttanden och vinerna är unga. I jämförelse till den (i mitt tycke) mycket mer fruktsöta årgången 2015 uppskattade jag 2016 i stora drag som mycket trevlig och i vissa fall, nervigt stringent.

Vinet som visade sig från bästa sidan var Labet Pierre’s Gevrey Chambertin ”Vielles Vignes” som fick full pott i betyg för sin nyanserad, elegant rödfruktiga smak.
bourgogne-gevrey-chambertin-2016-argang-recenserad-vinbanken

Intryck från provningen av Gevrey-Chambertin Roi 2016

De bråkiga

Producenterna vars viner var bångstyriga och i denna provning testades vid ”helt fel” tidpunkt: Leclerc Renes, Henri Magnien et Fils, Mortet Thierry, Naddef Philippe som möjligen också hade de sötaste vinerna samt Tortochot.

De slutna

Bland de mer slutna men samtidigt stramt rödfruktiga och aromatiska fanns vinerna från Livera Philippe, Heresztyn-Mazzini, Drouhin-Laroze och Chevalier Pere et Fils. Är du “ny” i vinvärlden betyder “sluten” inte ett konstant varande, snarare är det ett tecken på ett vin med “liv” men som just nu inte visar sig från bästa sidan. Som en tonåring, ungefär.

Redan eleganta och tillgängliga

Bland de uttalat eleganta och tillgängligt rödfruktiga fanns vinerna från Mortet Denis varav bara ett, 1er Cru ”Les Champeaux” var den med rejält rostade kaffefatssmak. Superläckra viner vars munkänsla var ”tät hade Naigeon Pierre. Remy Chantals stod för provningens skolboksexempel av ”vin med elegans” i klassisk tappning tillsammans med ett av provningens kanske bästa viner från Serafin 1er Cru ”Les Fonteny”.

De täta, rökiga och fatade

Bland tillverkarna vars viner smakade mycket av mörk tät färg och fat, rök, kaffe och till och med majbrasa i ett fall, fanns vin från Perrot-Minot Henri, Perrot-Minot Christophe, Rossignol-Trapet, Domaine des Varoilles och med förvåning fick undertecknad lägga till Sylvie Esmonin i fatgruppen, som annars och som jag minns, fått till underbara balanserade viner. Bruno Clairs viner säljs av Johan Lidby Vinhandel och med smak av lakrits, tät frukt och fat torde de vara på pricken rätt för den svenska marknaden.

De spretiga

Och slutligen bland de lite spretiga, mer udda återfanns vinerna från Rebourseau Henri, plus ett enda vin frånTawse Mazis-Chambertin som var så ovanligt söt att det utmärkte sig i provningen medan producentens andra viner gick under bra, välgjorda och eleganta. Avslutningsvis Trapet-Rochelandet förflyttade mina associationer till single malt whiskyvärlden och mer behöver man inte säga.

Notera gärna än en gång att provningen hölls i mitten av november 2017, att vinerna var i princip nybuteljerade och att unga viner är svåra att bedöma. Det händer mycket med dem under så kort tid som ett halvår, vilket kan göra stor skillnad i smak.

Provningstillfället är hursomhelst fantastiskt och något över det vanliga i vinvärlden. Framförallt för en journalist som här har möjlighet att möta vinodlarna på deras egen planhalva. Det råder en hjärtlig, befriande enkel stämning där man förhåller sig nyfiket respektfullt inför varandras viner och det finns utrymme för djupa, intressanta samtal. Härligt nördigt!

Läs gärna den djupa artikeln om Domaine Henri Magnien och om Charles som nu driver familjeföretaget.

Kommentera