Roi Gevrey-Chambertin 2019

BOURGOGNE. Roi Gevrey-Chambertin hålls varje år i november. Då provar branschen de unga, nyligen buteljerade vinerna, från skörden året innan.

Roi Gevrey-Chambertin är en unik provning. Det är den första provningen av de unga vinerna när lagringstiden är till ända och det är dags för buteljering. Således är "Roi" en introduktion till vilken stil vinerna från den unika årgången har.

Dom som provar är producenterna själva, inköpare från hela världen, Master of Wines, importörer, sommelierer samt press.

Roi Gevrey-Chambertin 2019

Bjöd på rödfruktiga och många strukturerade viner. Årgången rankas som generös och har fått mycket goda omdömen. Detaljerad info om vädret och odlingsförutsättningarna i Gevrey-Chambertin 2018

Snabbval

• Recension Roi Chambertin 2019

Det råder både förväntan och spänning i luften. Men som av en olycklig slump krockade provningsdatumet, 14 november 2019, med att fullmånen var på väg tillbaka. Därför var ingen av de biodynamiska odlarna på plats. De arbetade i stället intensivt med att buteljera vin. Den 14 november var den sista dagen på fullmånen.

Enligt månkalendern rekommenderas buteljering av vin som är ämnade för lagring i den sista fasen av fullmånen.

På plats i lokalen var möjligen något fler tankprover (med reservation för att det handlade om dagar eller kanske bara timmar för de flesta) jämfört med tidigare provningstillfällen.

Domaine René Bouvier är ett familjeegendom som nu drivs i tredje generationen. Bernard Bouvier vinmakare. Bilden är från ett annat tillfälle. Läs mer längre ner.

Utmaning att prova unga viner

I tidigare recensioner av årgångarna 2017 och 2016 har vi delat in vinerna i grupper. Som dom bråkiga, strukturerade, eleganta, tydligt fatlagrade, tillgängliga och vinerna man kan hålla koll på plus personliga favoriter.

Fortsätter så men vill påminna om hur svårt det är att prova unga viner samt att vissa särdrag går i varandra. Ett vin är vanligtvis både och, lite av det ena och andra.

Provningen ger ändå en försmak om potentialen i Gevrey-Chambertins viner, där så många är ämnade för lagring. Likaså blir den samlade bilden av vinerna från appellationen mer klar för provaren.

Hur vi provar i Roi Gevrey-Chambertin

Jag letar efter frukt, syra och struktur från vinets tanniner. Hur har tillverkaren arbetat med faten, finns tecken på extrahering och om alkoholhalten är hög alternativt låg är andra frågor.

Hur är smakens koncentration i det stora men också i detalj: i början, på mitten samt hur är eftersmaken. Vår ingång är att om grundförutsättningarna finns faller allt på plats så småningom.

Recension Roi Chambertin 2019

De mustiga

Med överdådiga doser av frukt hamnar två tillverkare i gruppen. Duroche vars Gevrey-Chambertin 1er cru ”Lavaut-St-Jaques” står för både mustig fruktsmak och eldigt driv som förmodligen tillskrivs årgången. Precis som Tawse Mazis-Chambertin är mer än generöst fruktig, men i just detta nu saknar driv.

De bråkiga

I den här gruppen hittar man vinerna som är allt från reduktiva, till kantiga och spretiga uppenbarelser. Reduktiva drag falnar över tid.  Precis som att inslaget minskar om vinet får luft. Det är alltså inte ett konstant tillstånd (och inget att vara orolig över).

Marc Roys viner visade upp sig som ungdomliga bråkstakar varför jag tillsvidare sätter en notering att följa upp producentens intressanta Gevrey-Chambertin ”Vieilles vignes”, ”Cuvée Alexandrine” och ”Clos Prieur” om ett halvår eller om ett år.

En annan producent att bevaka är Christophe Perrot-Minot. Hans rödfruktiga Chambertin och Clos-de-Bèze smakade fantastiskt rent av röd frukt och struktur men vinerna hade också tonårsissues, som kittlande förnimmelser (kan vara sviter efter buteljering). Vinerna var inte perfekt fas med den härliga frukten.

Drouhin-Laroze viner Gevrey-Chambertin ”Les Dix Climats” var inte klar att visa upp sig med lätt jästiga drag medan ”Sans soufre” ville vara reduktiv och Chambertin-Clos-de-Bèze mer kärv. Tre viner, bråkiga på var sitt sätt men med tid och inneboende struktur, på sin sida.

Arthur Clair, Domaine Bruno Clair, är nästa generationen att ta över vinegendomen hans far, Bruno Clair, drivit sedan 1979.

Vinerna med fatdominans i Roi Gevrey-Chambertin

Dominique Gallois Gevrey-Chambertin 1er cru ”Combe aux Moines” smakade av engelsk kola medan Charmes-Chambertin hade mer av klassiska fat rostade noter.

Mer av de kafferostade smakerna bjöd Philippe Charlopin på i sin Mazis-Chambertin medan hans ”Vieilles Vignes" skulle passa in den bråkiga gruppen för sin, just nu, reduktiva framtoning.

Inte oväntat hamnar Bruno Clair i fatgruppen. Faten är, enligt mig, en del av producentens signum. Passar på beskrivningen gör således den örtiga, till synes lätt extraherade Clos Saint-Jaques som följdriktigt även har rejält med fat. Förvånade gjorde producentens Clos-de-Bèze som lägesenligt visade upp en "parfymerade örtig aura" i kombination med en lätthet som vi inte känner från tidigare. Ungt vin, värt att tänka på.

Bombastiska. Humbert Freres 1er cru Poissenot och1er cru Petit Chapelle kom kanske med provningens mesta fatinslag. Nu är det bara att vänta in den balanserande fruktskjutsen.

Cecile Tremblays Chapelle-Chambertin hade också en riktigt stor dos fat. Synd på fina frukten men även här, tid är det som gäller.

Philippe Naddef har fått till kombinationen mellan fat och frukt. Givet den mer distinkta rostade smaken i 1er cru Cazetieres var Vieilles vignes och Mazis-Chambertin mer harmoniska. Trevliga viner.

Fruktsyran räddar Thierry Mortet från att hamna i total fatdominans. Fatinslagen är förvisso där men det är frukt med bra syra. Bäst av tre visar sig 1er cru Clos Prieur vara. Intressant.

Pierre Damoys viner har fat. Som Gevrey-Chambertin Clos Tamisot, fler nyanser finns i Chapelle Chambertin vars örtiga, lätt parfymerade ådra (i kombination med lakrits) prickar in ursprunget mer exakt. Än mer parfymerad och ljuvlig är Clos-de-Bèze, dessvärre dryper faten av kåda (nya fat) vilket i detta unga läge lägger sig som en lock över resten.

De strukturerade

Faiveley vin ”Vieilles vignes” smakade riktigt trevligt, struktuerat med en lätt hint av eldigt driv som vi tillskriver årgången. Strama med stil var 1er cru Lavaut-St-Jaques och Latriciéres-Chambertin. Alla långlivade tips så här behövs inget mer än tid.

Likaså är Tortochots viner bland de strukturerade (med några bråkiga drag av reduktiva inslag). Vinerna Champerrier, 1er cru Lavaux-Saint-Jaques och Charmes-Chambertin tillhörde alla bland de strama, struktuerade.

De eleganta

Så ytterligt eleganta men med en bra portion koncentration fanns i  vinerna från Heresztyn-Mazzini. 1er cru Goulots som den mest bäriga och något mer mjuka till de strukturerade 1er cru La Première samt Les Songes Vieilles vignes.

Lika rödruktig och med snygga drag kune man smaka av i Philippe Rossignol 1er cru Estournelles-St-Jaques. Producenten två andra viner Les Evocelles var kärv, ung och alls inte på topphumör medan 1er cru Les Corbeaux aldrig blev provad av mig.

Finfin koncentration med röd och ren frukt fanns i 1er cru Les Corbeaux från Leclerc Francoise. Riktigt bra och plus i kanten för producentens jobb.

Berthaut-Gerberts Gevrey-Chambertin Combe du Dessus smakade redan läckert, god med sin friska, strama örtig smak som aldrig ville ta slut. Intressant.

Lite mjukare med en helt annan stil, säg mer lättsam, men ändå med syrlig backup fanns i Etelois från Domaine du Clos Saint Louis. Inslaget av kryddnejlikan i smaken stack ut som en solitär i provningen.

De tillgängliga i Roi Gevrey-Chambertin

Pernot Pere et Fils visade upp en lätt Gevrey-Chambertin, stram rödfruktig Les Jeunes Rois och den friska, rödstrama En Champs. Sammanfattningsvis, viner med en trevlig, lättsam smakstil som lär tilltala många.

Pierre Labets enda vin, Gevrey-Chambertin Vieilles Vignes var också ett av provningens charmörer, men med en övervikt av lättsamma bra och fruktnoter som tangerade gränsen för att smaka "för mycket av det goda".

Pierre Bouree Fils Gevrey-Chambertin var också en av de bäriga, friska ch runda vinerna som man gott skulle kunna dricka nu (synd såklart för att alldeles för tidigt). Medan producentens Charmes-Chambertin spretade och därför passar bättre i den "bråkiga gruppen".

Utmärkta, drickvänliga viner visade Jerome Galeyrand upp. Koncentration i kombination med härlig, röd frukt är tilltalande. Lägg till att de tre höll en sammanhängande, kan det vara hus-stil. Gevrey-Chambertin La Justice med utmärkt koncentration, En Billard med lätta kolatoner samt den eleganta och lätta, En Croisette.

Gevrey-Chambertin 1er cru Petit Chapelle från Jean-Michel Guillon var häftig med sin mustiga ton, snälla tanniner och smak av både blod och järn. Wow, vad kommer bli av en ugdom som denna.

Charles Magnien i nya källaren!

Favoriter att bevaka

Henri Magnien, med unge Charles Magnien vid rodret, har vi berätta om tidigare. Nytt för i år att buteljering och vinifiering skett i egna, nya, källaren. I den parfymerade Gevrey-Chambertin Champerrier finns en fantastisk syra, mycket örter och frukt men också en påtaglig dos fat. Den senare känner jag inte till sen tidigare men är helt lugn för vinet har också mycket frukt. Ungt vin som kräver tid.

Ett av provningens bästa viner, för mig, var Gevrey-Chambertin 1er cru Les Cazetieres. Fantastisk struktur, härlig frukt och lång eftersmak. Liknande fanns i Ruchottes-Chambertin, här i kombination med en extra koncentration och elegans.

Bernard Bouvier är en stjärna. Fatsmaken i vinerna visade sig som en lätt rökighet, vilket få andra producenter fått till. Vinernas frukt, genomgående, var spänstig och röd, lägg till en mineralton som också ( i denna provning) stack ut som speciell. Gevrey-Chambertin Racines du Temps, 1er cru Les Champaux och den enastående, komplexa och nyanserade (förmodligen provningens bästa vin) Charmes Chambertin. Toppen!

Viner för källaren är Pierre Gelin grej. Med enbart plus i kanten för Gevrey-Chambertin Clos de Meivelle tog ändå Clos-de-Bèze över som "det bästa". Enastånde vin, fylligt, stort, koncentrerat och elegant med utsökt stramhet. Göm och glöm i källaren.

Även Harmand-Geoffroys viner utmärker sig med stor koncentration i kombination med finess. Välj fritt mellan Vieilles vignes, 1er cru Lavaut-Saint-Jaques eller den nobla Mazis-Chambertin som man utan problem skulle kunna dricka nu (tidpunkt för provningen). Tänk på: vinerna utvecklas hela tiden varför olika faser kommer och går. Det är långt ifrån sant att "drickvänlighet" är ett konstant tillstånd.

Utsökt på ett subtilt sätt, med både stramhet och kropp men också en lätt parfymerad twist fanns i Latricières-Chambertin från Chantal Remy. Håll koll!