Socker i rött vin - varför finns det

SOCKER I RÖTT VIN: Socker i rödvin både oroar och behagar. I Sverige går trenden mot sötare rödviner, vad beror det på? Läs denna kortis om socker i rödvin och gör informerade vinval.

Första delen är snabbläst, perfekt för mobilen!
Alltså, om du vill veta vad den Franske apotekaren Theophilus Garencières sa om socker år 1674 får du fingra dig ner till texterna på andra sidan bilden. Här, i början av artikeln håller vi det enkelt!

Finns socker naturligt i rött vin

Precis som i andra livsmedel finns sockret i slutprodukten inte där naturligt, det måste tillsättas. En tillsats som vi älskar. Redan nyfödda föredrar söta drycker vilket har lett till att upp till 80 procent av västvärldens processade livsmedel numera är sötade. Fram tills alldeles nyligen var det ovanligt med sötade rödviner. Nu ser vi allt fler lördagsviner på Systembolaget.

Vem hällde socket i mitt rödvin?

Det gjorde du alldeles själv, utan att veta om det. Kollektivt har vi i Sverige börjat köpa mer sockrade viner, vilket vinimportörerna och Systembolaget sett som ett tecken på att erbjuda ett än större sortiment av dessa.

Socker i det röda vinet kommer från druvorna, det finns där naturligt som i all annan mogen frukt. Tanken med vinmakning är dock att omvandla det till alkohol och i röda viner av hög kvalitet blir det kvar från 1-3 gram socker per liter efter jäsningen.

Hur tillsätts socker i rött vin

Sverige är en av få utvecklade vinmarknader där sockrade rödviner säljer bäst. Kanske är det vår svenska traditionella meny av sockrade livsmedel som ligger till grund. Eller är det på grund av att vinbutikernas utbud styrs av oss konsumenter och inte vinkännare som i så många andra länder? Sötningsmedlet som används är en cocktail av koncentrerad söt druvmust och svavel – för att det inte ska jäsa om i flaskan.

Hur många sockerbitar brukar du ha i rödvinet

Sedan det billiga betsockret slog igenom på 1800-talet sockrar vi som aldrig förr. Fastän man vet att det leder till rubbad tarmflora, diabetes, hål i tänderna, övervikt med mera. Ett enkelt sätt att beskriva sockrade viner är att kalla dom vinvärdens snabbmat. Visserligen en haltande jämförelse med tanke på att det tar lika lång tid att öppna en sötad vinflaska som en osötad.

I vintillverkande länder är det bara de absolut sämsta vinerna man tillsätter koncentrerad druvmust i. I Sverige är det dock ofta helt habila viner som sötas, alltså inte alls bottenskrapet. Precis som i allt annat vi stoppar i oss så ger socker en fylligare munkänsla och “godare” smak. Om man är van vid söta drycker alltså, vilket svenska konsumenter i regel är.

2000-talet – godisvinernas årtusende?

Coca-Colas globala försäljning gick ner 10 procent under 2016. Har vi till slut ha lärt oss att läsk inte är mer än smaksatt sockerlösning? Men, parallellt med den trenden dricker vi allt mer sötade rödviner, till vårt försvar många gånger ovetandes. Mina äldre kollegor i vinbranschen säger att vi är inne i en ny tid – godisvinernas tid.

Systembolagets fem mest sålda viner (2016) har en genomsnittlig sockerhalt på strax över 8 gram per liter. Det är exakt 1 gram mindre än de 9 gram som krävs för att ett vin ska kallas halvtorrt*

Bolaget säljer det som efterfrågas och svenskarna är tokiga i sockrade viner. Den totala försäljningen av dom fem största rödvinerna uppgick till 11 miljoner liter. Det innebär att vi genom dessa fåtal viner gemensamt får i oss 88.000 kilo socker per år.

Kalsarikännit - kan vi inte bara skylla på Finland?

En annan anledning till de söta vinernas march är det skandinaviska soff-drickandet, som möjligen har sitt ursprung i Finland. Finnarna har i alla fall ett eget ord för det; `Kalsarikännit´ betyder ungefär “att i underkläder dricka sig full hemma”, något som av allt att döma börjar bli populärt även i Sverige.

Man dricker kanske ingenting till själva maten men tar sig i stället några glas efter. Det är här de sötare rödvinerna passar in.

Precis som en lina kokain frigör ett glas sockrat vin extra mycket dopamin. Vilket ger ett glädjerus i stunden. Kokain tillsattes faktiskt i diverse viner ända in på 1900-talet, men förbjöds inom kort. Att det skulle ta lite drygt 100 år för vinbranschen att börja tillsätta ett liknande, men lagligt, preparat är imponerande långsamt.

Följ rådet från Linné – socker ska undvikas till dagligt bruk

På 1700-talet varnade Linné* för den ökande sockerkonsumtionen. Socker ska undvikas ”til dagligt bruk,” bland annat på grund av det får tänderna att ruttna. Linné valde, i Svensk tradition måhända, förhållandevis mjuka ord jämfört med många av hans kollegor.

– Socker är inget näringsmedel, snarare ett gift, och inget vore bättre än om det skickades tillbaka till Indien, så skrev den Franske apotekaren Theophilus Garencières år 1674. Det är troligt att apotekaren Theophilus skulle vända sig i graven om han fick reda på att vi nästan 400 år senare skulle dricka vardagsviner med sockerhalter upp mot 10-13 gram per liter.

*Enligt EU förordningen 753/2002 är gränsen för torra viner 9 gram socker per liter. Därefter blir det halvtorrt (Medium Dry).

*I fyrahundra år har läkare och forskare varnat för socker. Det visar Ulrika Torell, intendent på Nordiska museet, i sin bok “socker och söta smaker”.
Läs mer: Lchf vin – 13 vintips med låg sockerhalt