Ska Sverige börja slåss från läktaren om framtidens mat?

Favoritmarkera

EUs jordbrukspolitik ska främja den hållbara livsmedelsproduktionen. Det står klart idag då EU-kommissionen presenterat sin syn på hur EUs gemensamma jordbrukspolitik ska se ut efter 2013. Men medan Europas länder mobiliserar och söker samarbete talar Sverige om avveckling. Fastän vi nu vet att världens livsmedel snart kan vara sällsynt bristvara.

EUs nya jordbrukspolitik bra för den hållbara livsmedelsproduktionen, 18 november 2010.

– EU-kommissionen är på rätt väg. Mycket av den hållbara livsmedelsproduktion som EU-kommissionen vill se finns redan i Sverige, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson.

– Sverige ligger i många avseenden långt fram i utvecklingen mot ett hållbart jordbruk. Men medan de flesta EU-länderna anser att den gemensamma jordbrukspolitiken behövs för att skapa en hållbar livsmedelsproduktion och en livskraftig landsbygd, handlar den svenska debatten om hur politiken snabbast kan avvecklas. Det är en orimlig hållning som stänger Sverige utanför de viktiga diskussionerna om hur den nya jordbrukspolitiken ska utformas, säger Lars-Göran Pettersson.

– EU och Sverige behöver en fortsatt stark gemensam jordbrukspolitik och kommissionen gav i sitt besked idag en grund för detta. Politiken måste vara gemensam för EU-länderna, samtidigt som det måste finnas utrymme för nationella anpassningar eftersom förutsättningarna för jordbruk skiljer sig åt över Europa.

– Europas bönder är en viktig del av lösningen på de stora utmaningar världen står inför. När världens matproduktion måste öka och de fossila utsläppen behöver minska, blir nya CAP ett viktigt verktyg. Den framtida budgeten för jordbrukspolitiken måste därför vara på en nivå som åtminstone motsvarar den nuvarande nivån på omkring 1 procent av EU-ländernas samlade offentliga utgifter.

Och det har redan börjat…
Årets svenska potatisskörd blev den minsta någonsin. Samtidigt har sommarens torka i Östeuropa gjort den ryska efterfrågan på potatis rekordstor. Detta tillsammans gör att det kan bli ont om potatis i butikerna i vår.

I Sverige äter vi i genomsnitt 3,5 kilo potatis per person och månad. Men i vår kan det bli betydligt mindre. Sommarens extrema torka i östra Europa gjorde att Ryssland förlorade nära en tredjedel av sin potatisskörd och en stor mängd av den svenska potatisen, som vid en internationell jämförelse håller hög kvalité och som dessutom är billig, kan därför komma att exporteras.

– Den svenska skörden har beräknats räcka till i början av april. Men försvinner en del av potatisen på export till Ryssland så kommer den att ta slut ännu tidigare, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson.

Den omfattande potatisbristen gör att potatispriset på den europeiska marknaden är dubbelt så högt som vid den här tiden för ett år sedan. Men i Sverige är potatispriset fortsatt lågt. Resultatet blir att Sverige först exporterar sin potatis billigt, för att i vår importera dyr potatis.

– Det är beklagligt att svenska odlare inte kan ta ut samma priser på hemmamarknaden som då potatisen går på export. Men så länge svenska uppköpare inte betalar bättre tycker jag potatisodlarna gör helt rätt då de väljer att sälja potatisen till uppköpare utomlands, säger Lars-Göran Pettersson.

För mer information och intervju med Lars-Göran Pettersson, ring LRFs presstjänst 08-787 57 77.

Kommentera