Laddar annons
3 May, 2011
Uppdaterad:
6 Sep, 2023

Falanghina, coda di volpe och greco di tufo, que?

De är druvsorter, alla från Kampanien i Italien. Men, det räcker inte med dessa tre. Lägg till fiano och blå aglianico, piedirosso och sciascinoso så är bilden mer komplett men långt ifrån fullständig. Det finns många fler udda druvsorter i Kampanien.

Det finns en DOCG, och det är för Taurasi som ligger runt Avellino ett område inåt land, direkt öster om Neapel.  Vinet är rött och ska göras till minst 85 procent av druvsorten aglianico. Alkoholhalt ska vara 12 och vinet ska lagras minst tre år på fat. Står Riserva på etiketten är lagringstiden uppskruvad till fyra år och alkoholhalten + 0,5 procent. Terrängen är kuperad och det är mer "trångt" än jämfört med de vidsträckta vyer som finns i exemepelvis Toscana. Avellino är också känd för sina hasselnötter.

Det finns ett 20-tal DOC klassade viner i Kampanien och för den som är intresserad, gå till den utmärkta sajten WineCountry och direkt till Italienlistan, här.

På Vinitaly var regionen väl representerad och det var också spännande att prova så många olika "udda" druvsorter, från lika många producenter. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att som i vilken region som helst är skillnaderna stora. Typ av vin blir möjligen mer än druvsort, en husstil och som ett uttryck av vinmakaren och producenten. Dock måste den förutfattade meningen, om det fanns någon, att "de ligger lite efter därnere i söder" läggas åt sidan. Det gör de inte!

Det enda som är trist är att produktionen fortfarande är liten, eller såpass liten att den svenska tilldelningen till Systembolaget är tveksam. Därtill spelar säkert även priset in vilket lär ligga förhållandevis högt (av samma anledning).

Personlig favoritproducent är Villa Matilde. För många år sedan fanns vinerna i Sverige genom dåvarande Vin och Sprit, glädjande nog är de tydligen på gång tillbaka. En importör förbereder sig har jag hört...
Ny trevlig bekannt på mässan  var Cantina Castel Dell´Angelo. Husets vita viner av greco di tufo var härliga, rena, krispiga med skön mineralsmak. Läckert, kott och gott.

Läs också en trevlig recension från Subhash Arora, Indias Wine News Letter, här.