David mot Goliat (Moët) i Champagne

Favoritmarkera

Det finns jättestora vinproducenter med hundraåriga anor som gör medelmåttiga (eller inte ens det) viner. Det finns i samma distrikt ofta mycket små och nya producenter som gör magnifika personliga viner. Man kan t ex i Champagne jämföra giganten Moët & Chandon och den lilla magnifika David Léclapart.

Moët & Chandon grundades 1743 medan David Léclapart startade 1998. Moët gör över 30 miljoner flaskor per år David gör 10 000 per år. Moët har 800ha vingårdar och köper upp massor av druvor därtill. David har tre ha och säljer dessutom hälften av druvorna till champagnehuset Duval-Leroy. Moët gör viner på druvor från 200 olika byar i Champagne. David har hela sin verksamhet i en by. Jag tycker Moët numera gör föga konkurrensdugliga oceaner av champagne som känns rätt dyra för innehållet. David gör några av de mest intressanta i hela Champagne till rimliga priser.

David har sina tre hektar i byn Trépail, en 1er Cru by i östra Montagne de Rheims. Just i denna by är chardonnaydruvorna ovanligt framgångsrika i ett område som annars domineras av pinot noir. Hans vineri är så litet att det inte finns utrymme att lagra många årgångar trots den lilla produktionen. Han säljer därför sina viner som alla är årgångsviner tidigare än reglerna tillåter för ett årgångschampagne. Det har han löst genom att på baksidesetiketten ha en code i nedre vänstra hörnet som rätt tyligt indikerar årgången, även om det inte formellt står utskrivet. Han använder nästan inget svavel och tycker dozage är onödigt och skadligt. Han jobbar biodynamiskt i vingården som Selosse med en hantverksmässig tillsyn av varje vinstock på dess egna villkor. Vinerna är mycket torra, mineraliska, rena och samtidigt lite delikat mjuka för att vara utan dozage. De ger stora upplevelser redan i sin ungdom och vinner ofta på lagring länge.

Hans tre huvudchampagner med vardera ca 3000 flaskor om året är blanc de blancer, dvs gjorda på enbart chardonnay.  Från sex spridda små parceller kommer l’Amateur i prisläge ca 450 kronor för 2007:an helt utan ek. Från två särskilt intressanta parceller kommer l’Artiste i prisläge ca 900 kronor för 2006:an. Toppläget, ”La Pierre St Martin” planterades av Davids farfar 1946. Vinet l’Apôtre lagras på ekfat och priset ligger på 1 150 kronor för 2005:an. Dessutom gör han på sina få pinot noirstockar en rent pinot noir roséchampagne med klassisk skalkontakt och djup färg l’Alchemiste Rosé. Det blir ca 1 000 flaskor rosé per år. Det öppnas lika många Moët på ett par timmar som David gör flaskor på ett helt år. Stort, vanligt och omärkvärdigt mot pyttelitet, ovanligt personligt och magnifikt.

David Léclapart gästade Stockholm i veckan och höll då en provning med alla l’Apôtre, 1999 till 2006. 2000, 2003, 2004 och 2005 är alla stora mineraliska champagner i rätt olika stilar som avspeglar åren. 2000 mogen och komplett. 2003 var ju ett ovanligt och lite för varmt år i Chamapagne. David gorde en av de allra bästa champagnerna det året med extremt bra mineralitet.  2004 är klart lättare och magnifikt elegant i mindre koncentrerad stil. Champagnen är stor på sin eleganta lätthet inte på sin tyngd.  2005 är åter ett rätt varmt år där David gör ett nytt toppvin. Allra bäst är dock utan tvekan i mitt protokoll hans helt magnifika 2002 l’Apôtre som har allt i total balans. Den som har sådana i källaren kan vara lycklig. Vår svenske chamapgneguru Richard Juhlin skriver i sin ” Chamapgne Guide” om David Leclapart: ”Det är en kärleksfull fröjd att följa Davids resa mot toppen. Jag undrar om någon i hela Champagne har gjort bättre viner generellt under 2003 och 2004.”

Champagne på den här nivån kan för den ovane upplevas som lite märkliga och kräver uppmärksamhet och intresse. De är inte så direkt enkelt bubbligt goda som en bakgrund när det är något helt annat som står i centrum och skall belysas. Då fungerar de stora , vanliga och omärkvärdiga champagnebubblet rätt bra. Men när det gäller stora upplevelser för konsumenten spöar David upp Goliat så det står härliga till.

Kommentera