Mouton Rothschild 1993 / Opus One 1993

Favoritmarkera

Jag mötte upp några vinentusiastiska vänner nyligen för att undersöka statusen på årgången 1993 i Bordeaux och utforska hela stallet med viner från Château Mouton Rothschild. Vi ställde också le grand vin mot deras joint venture i Kalifornien, Opus One. Det här är vad vi kom fram till..

Var är ett bättre verktyg för att aktivera sinnena än en mogen Blanc de Blanc? Vi dyker in i en De Venoge Grand Vin Des Princes, såklart även den från året 1993. Detta var firmas prestigevin, numera har produktionen upphört. I Champagne var 1993 ett svårt år, ofta med regn under skörden. Doften visade upp sig på sin krämigaste sida, med hasselnötter, bakelser, kanderade citroner och fluffig autolys. Smaken är tjock och tuggig med intensivt syrliga citronpastiller och precist mogna aprikoser. Fyllig, aptitretande och intressant Chardonnay som antagligen är på topp idag, kanske var den bäst för några år sedan.

Nästa vin som skvalpade ner i glasen blev Mouton Rothschilds vita vin, Aile d’Argent. Tidigt 1980-tal planterades sex hektar gröna druvor mitt i Moutons vingård, som ligger i kommunen Paulliac på vänstra stranden. Den aromatiska sauvignon blanc dominerar druvfloran och fettas upp lite av sémillon. Jäsningen sker på hälften nya ekfat och det brukar bli ungefär 10.000 flaskor. Doften är lätt och citrustonad, utan något riktigt djup. Ord som fräsch och trevlig hörs bland provarna. Vinet har utvecklats fint men är allt för lätt och oförargligt för att göra ett intryck. Jag kan verkligen inte rekommendera det jag har i glaset.

1993 bjöd initialt på en väldigt varm sommar, viket gav odlarna hopp om en till 1990, men icke. Klockan slog september och himlen öppnade sig. Regn under skörden ger utspädda viner. Men med det sagt så har idag 1993:orna från västra stranden utvecklats till riktigt anständiga viner. Om du uppskattar lite slankare kroppar lika mycket som mig så är det mot 1993 du ska titta.

Vi häller nu upp det första röda vinet. Nämligen Le Second du Mouton Rothschild. Det är bara den första årgången av Mouton Rothschilds andravin som fick detta namn, sedan dess står det ju Le petit Mouton på etiketten. Vinet bjuder en fin och lättfotad doft med alla komponenter som kännetecknar en mogen Paulliac. Inte alls passé, men visst har vinet ändå mognat fort och befinner sig i slutet av livskurvan. Koncentrationen är det inget fel på, men var beredd på en lätt, slank och balanserad upplevelse som har de lite grönare tanninerna som inte riktigt han mogna. Urgott! Görs fortfarande bara i ungefär 1000 flaskor.

Vi korkar nu upp storebror Mouton Rothschild 1993. Baron Philippe de Rothschild var under en stor del av 1900-talet den kreativa ledaren på slottet. Han fick idén att etiketten varje år skulle designas av en kontemporär känd konstnär. Vilket sedan 1946 är en tradition, som bara har brutits år 2000 med den ovanliga guldpläterade milleniumflaskan. Målningen på etiketten gjordes 1993 av den kontroversielle franska artisten Balthasar Klossowski. Unga poserande flickor var en av ”Balthus”  specialiteter och fick därför också figurera på flaskan. När den första lasten skulle säljas i det något moraltokiga USA, tog det däremot stopp. Den statliga ”Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms” tyckte att det var näst intill barnpornografi och förbjöd försäljningen(!)

Doften vittnar direkt om viket skönt drickstadium högklassiga 1993:or befinner sig i. Helt klart en tillräckligt rik koncentration och stilistisk kan jag säga att tanninerna har ett litet övertag om frukten, så det krävs att vindrickaren gillar lite motstånd i munnen. Vi provar samtidigt en flaska utav den amerikanska buteljeringen som fick säljas utan flickan på etiketten. Den är ju ännu bättre! Visserligen lite mer utvecklad, men med en komplexare arom i det här fallet. Flaskvariation är vanlig, speciellt när flaskorna kommer ifrån olika källare som i detta fallet. Läder och fin ljus tobak är sammanvävda med torkade svarta vinbär och hela den aristokratiska cigarrlådan som är så typisk för Paulliac. Drick nu och fram till 2016 för största njutning.

Till sist ville vi jämföra med Opus One 1993, det kaliforniska samarbetet mellan Baron Phillippe och Robert Mondavi. År 1980 blev det officiellt att Mouton Rothschild hade inlett ett samarbete med Robert Mondavi. Mondavi var under slutet av 1960-talet katalysatorn för den nya kvalitetsrevolutionen i Napa Valley, för att inte säga hela Kalifornien. Han var en sann patriot, storentreprenör och viktigast av allt, frankofil. Det passade baronen, som faktiskt vad den som föreslog samarbetet. Bordeaux i själ och Kalifornien i kött, det skulle bli det bästa från båda världar. Kaliforniens första kultvin var fött.

Opus One ligger i Oakville, Napa valley. I blenden hittar vi 89 procent cabernet sauvignon och resten Cabernet Franc och Merlot. Vinet hälls ner i glasen och det är spännande att du i Opus One, trots hundratals mils avstånd, kan känna släktskapet med Mouton Rothschild. Visst har den kaliforniska solen i den här årgången gett betydligt mer koncentration till detta vin. Istället saknas lite av de rödaste och lättaste aromerna. Här har du en större, mörkare intensitet. Opus One 1993 visar sig vara bland det bästa jag druckit i kombinationen Napa och 1990-talet. Mycket fin fathantering och kryddig helläcker frukt. Jag är osäker på priserna på dessa viner, men Opus One 1993 borde vara värt det dubbla rent sensoriskt. Drick nu fram till 2030 för största njutning. Om det fortfarande är någon där ute som tror att kaliforniska viner alltid mognar fortare än sina franska kollegor så är detta ännu ett bevis för motsatsen.

Vinerna är köpta på Stadsauktion under våren 2012.

Miguel Cruz Liljegren, Sommelier 2.0

.

Kommentera