Krönika: Skönheten i vinet (del 2)

Favoritmarkera

Läs gärna del 1 av krönikan
Vad är det som får dig att komma tillbaka till vin och vilja dricka det om och om igen? Vi som skriver om vin utgår ibland från att svaret är så enkelt som att vin är ”gott.” Många av oss bedömer därför viner i en till synes objektiv 100 poängs skala eller liknande. Ett vin högt upp på denna håller hög kvalitet, vilket är eftersträvansvärt då det anses vara godare.

God smak i all ära, men kanske borde vi ge vinet lite mer frihet i sina uttrycksmedel. Jag menar vin som en kanal till annan njutning än smak. Och det är här som skönhet kommer in. Att jag själv återvänder till vin som produkt handlar nog om en önskan att fylla mitt liv med skönhet. Vinet spelar samma roll som den snygga tavlan i min lägenhet eller de sköna tonerna av min favoritmusik. Vin kan vara mer än bara fint och gott, för alla människor.

Att tala om skönhet istället för perfektion
För att kunna förmedla något om skönhet i vin måste det nog finnas en subjektiv grund, men betyder det att det är ointressant för andra? Kanske är det ärligare av oss som skriver om vin att acceptera det subjektiva vinbedömmandet, än att försöka få det att likna något objektivt, man kan inte bedöma viners skönhet med matematik. Eller?

Det är tyvärr inte så enkelt, en mängd forskning visar faktiskt att det i alla fall verkar finnas en objektiv skönhet i människors utseende. Symmetriska ansikten är tydligen objektivt vackra. Vissa kroppsproportioner anses mer eller mindre vackra. En studie som tittade på olika folkgrupper visade att människor tycker att genomsnittet av sin egen folkgrupp är den vackraste. Kanske kan vi kalla det harmoni eller balans, en del av den ytliga skönheten. Det som vi kallar smak i vin. Men för de flesta människor är nog yta inte allt.

Som vinbedömming ser ut idag handlar det just om att uppskatta perfektion och symmetri. Självklart är viner inte lika komplexa som människor, men de är faktiskt skapta av människor, vin är inte en råvara. Men ändå så bedöms vin ofta med samma språk som man talar om råvaror. Genom att ta ut det mänskliga ut vinet när vi recenserar missar vi tyvärr skönheten bakom smaken.

Skönheten bakom smaken
All heder åt viner med harmoni och balans, men visst har vin även andra kvalitéer än att vara fina att titta och smaka på. Precis som med liknelsen om tavlorna i del 1, så kan skönheten vara beroende av autenticitet, äkthet eller intentionerna bakom. För visst kan även idéer och tankar som exempelvis kommunism vara vackra? Precis som bilden av vad som är konst så har en del människor börjat se vinet som något som inte nödvändigtvis måste vara vackert utan något som kan förmedla tankar och idéer om vår samtid och historia.

Frågan är ju givetvis om det går att förmedla mer än bara njutning med en flaska vin? Kort och gott väcka en tanke till de som vet hur man lyssnar. Ett exempel på en vinkultur där ”gott” inte alltid är huvudargumentet för att välja ett vin är naturvinsrörelsen. Jag har hört vinälskare i den här kategorin säga att man måste vänja om sig till smaken av ”riktigt vin.” Det finns ett ramverk utöver vinets smak för vad som de vill dricka, och inte. En avståndstagande till konventionellt odlade viner och hur det moderna samhället som allt mer förlorar bandet med vår jord. Gemenskapen som vin kan skapa är kanske viktigare än vi tror.

Skönheten i vinet kanske just bottnar i ordet gemenskap. För de vinälskare som fascineras av terroir kan skönheten i vinet vara att man känner av den gemenskap med vår jord som den urbana människan saknar. För de som istället söker gemenskap med människor kan skönheten i vinet vara känslan som urprunger ur att vara med i klubben som gillar viner från Österrike. Kan det vara så att skönheten i allmänhet och skönhet med vin i synnerhet är den lustfyllda attraktionskraften mellan oss människor och med människor och natur? Vad tror du. Vad är skönhet i vin egentligen?

Kommentera

  1. Jens
    17 december 2012

    100p skalan är väl inte objektiv!? Själv tenderar jag till att ge tex ch9 högre poäng för att det är viner jag ser mycket mer skönhet i än andra viner! Jag tror att det funkar så för de flesta oavsett om hem har insikt om det eller inte!
    Tack för bra artiklar! Tänk om alla vinskribenter skrev med samma insikt!

  2. 17 december 2012

    Hej Miguel, tack för tänkvärd artikel. Vad är det för bild till texten, känd målning av vilken konstnär? Tycker att den stämmer mkt bra med din text.

  3. Pontus Jennerholm
    17 december 2012

    Hej,
    Poängskalor är väl objektiva på samma sätt som alla typer av bedömningar, oavsett om det är betyg, domarpoäng i sport o.s.v. Riktig objektivitet kanske inte finns om man hårdrar det, men de flesta “vintävlingar”, tidningar m.m. som bedömmer på poäng eftersträvar en objektivitet genom att hålla sig till en serie regler som dt använder på samtliga viner de bedömmer. Om inte “skönhet” är med som en bedömnings faktor, får då inte Ch9 högre poäng. Här kommer även kunskapen om vin in, en Ch9 skall bedömmas utfrån att den är just det, inte som en Bordeaux, elelr Bourgogne. Hur vi sedan för oss själva skriver poäng i våra egna anteckningar är en annan sak.

    För övrigt finns det rätt mycket skrivet om vin och estetik inom filosofin. Estetiken är ju det som i filosofin behandlar det sköna, konst m.m. Du Miguel, började ju hos Platon i del 1. tyvärr såg Platon, så som Aristoteles sedan, att doft och smak var lägre sinnen än de mer värda sinnena syn och hörsel. Därför har vin ofta handlat på undantag medan målningar och musik har haft högre anseende.

    Flera filosofer har argumenterat för att vin inte är ett estetiskt objekt på samma sätt som en målning eller ett musikstycke. Detta för att målningar och musik ofta skapas för att förmedla budskap och känslor i någon form. Vin, eller drickandet/provandet av vin är mer att jämföra med en estetisk upplevelse, liknande t.ex. en vacker utsikt, en vacker natur upplevelse.

    Jag rekomenderar Cain Todds, The Philosophy of wine: A case of Truth, Beauty, and Intoxication och den något tyngre (och nyare) The Aesthetics of Wine av Burnham och Skilleås.
    Den senare behandlar även vikten av kunskap (appropå kommentarer om kunskap och vin vid del 1).

  4. 17 december 2012

    Hej Helena,
    Bra fråga! Har aldrig fått den presenterad för mig tyvärr, skulle gärna veta mer. Eller ännu hellre ha ett exemplar i mitt kök. Säg till om du får reda på något 🙂

  5. 17 december 2012

    Hej Jens,
    Tack för fina ord! Jag tycker precis som du. Den är inte minsta objektiv, men användandet av siffror får den att likna vetenskap. 100p skalan är populär för att den förenklar och för att det går (gick) att sälja vin med höga poäng. Man kan alltså jämföra helt olika viner med en sådan skala, ett 90 poäng är bättre än ett 85. Det är löjligt, eller hur.