Äppelriket i Kivik - framgång av passion

I ett böljande Österlen står äppelträd på rad och i den klara septembersolen lyser fälten i gula och röda nyanser. Träden dignar av frukt. Intresset för äpplen och närodlat ökar i allt snabbare takt och odlarna vet redan nu att deras frukt inte räcker till. Men så har det inte alltid varit.

Att besöka Kivik, äpplets Mecka, för en äppelsafari på hösten torde vara lika vackert som när träden står i blom under våren. Årets skörd startar när som helst. Det handlar om dagar och frågan är om den går igång före eller efter Äppelmarknaden som hålls sista helgen i september. Det ligger en förväntan i luften hos alla jag möter och om det är de stundande festligheterna runt äppelmarknaden som lockar eller kommande skörd och själva finalen på ett årslångt arbete, är svårt att säga.

Oktober 1988 arrangerades den första Äppelmarknaden för att som arrangörerna sade, ”visa upp det svenska äpplet från dess bästa sida”. Det startade först som ett bonde-upprop och en protest som senare kom att kallas för äppelkriget i medierna. De svenska fruktodlarna ville uppmärksamma konsumenter på den inhemska frukten i ett skede när importskyddet, under de svenska odlarnas högsäsong, togs bort av Jordbruksverket.

Kurt Knast, fruktodlare från Rörum som var med och startade Äppelmarknaden, minns att många med honom ville berätta om de svenska äpplena som var mer äkta och mycket renare än de glänsande, behandlade sorterna som importerades till lägre priser. Nu, snart 30 år efter den första Äppelmarknaden kan en hel bransch konstatera att den svenska frukten inte på långa vägar räcker till efterfrågan.

Äppelodling, yrkeskunnande och tradition

Sveriges äppelrike ligger i trakten runt Kivik och trots att ursprunget ännu inte är skyddat kan få säga annat än att landskapet med dess äppelodlingar, jordmån, läge och klimat är unikt.

Kunskapen att äppelträd, förutom Åkerö-äpplet som växer i Mälardalen, trivs alldeles extra bra på Österlen visste bönderna redan i slutet av 1800-talet. Nu växer äppelträden i hundratal, kanske tusentals olika sorter och former. De är nyplanterade i raka rader eller gamla och knotiga på platser vilka idag måste klassas som historiska med träd som är 100 år eller mer. Redan unga, nyplanterade träd ger frukt som förvisso inte säljs till butik som ätäpplen men vars frukt kan användas för att göra must. Efter två eller tre år kan äppelbonden sälja frukten till livsmedelshandeln, kriteriet handlar om äpplenas storlek snarare än ålder på planteringen.

Ursprung och klimat

Jordmånen runt Kivik är en blandning av sand och sten och den är mineralrik. Dräneringen är god och tillgång till grundvatten finns. Moderna äppelgårdar anläggs alltid med bevattningsanläggningar. Klimatet på Österlen är tempererat och längs Skånekustens östra sida är influensen från Östersjön påtaglig. Vinden varierar mellan lätt bris till hård blåst och luftfuktigheten är hög i jämförelse med det Skånska inlandet. Exponeringen till vatten i öster innebär också att växtsäsongen är en till två veckor senare än säsongen på Skånes västra sida. Under den kritiska blomningen på våren inträffar sällan frost och de sista viktiga höstveckorna betyder varma dagar och kyliga nätter som ger äpplena en utdragen mognadsprocess vilket innebär goda förutsättningar för höga halter fruktsocker.

Äppel, päppel när smakar du bäst

När äpplena mognar kommer färgerna fram, beroende på sort blir de gröna, gula eller blodröda. Vissa äppelsorter har inte längre någon kommersiell betydelse, andra sorter är helt nya. En äppelodling är produktiv i cirka 25 år precis som att konsumenter snabbt kan ändra smakpreferenser. Äpplena kan vara matta eller blanka till utseendet, ha olika mönster, vara ovala eller klotrunda, små som golfbollar till gigantiskt stora som min utsträckta handflata. I det senare fallet får de inte säljas till handeln, de är för stora helt enkelt.

Med ett enkelt verktyg som består av olika stora rundlar kontrollerar odlarna om äpplena håller måttet. Ett godkänt äpple måste passa in i någon av mätverktygets storlekar. Om konsumenter föredrar storleken ”lagom” är svårt att veta säkert eftersom en EU-förordning i detalj slagit fast hur stort ett äpple är. Frukt som inte håller måttet används till must och alla äpplen tas tillvara.

Om man vill plocka ett moget äpple ska man kupa handen och greppa frukten försiktigt och sedan vrida till.
- Om det lossnar från trädet är det perfekt, moget och smakar som bäst säger Kristina Levinsson som äger Kiviks Musteri tillsammans med sin bror Bengt Åkesson. På frågan om vilket favoritäpplet är svarar Levinsson att hon är alldeles extra förtjust i trädmogen, röd Gravensteiner.

Kristina Levinsson Kiviks Musteri

Nyanlagda äppelplanteringar påminner till utseendet om en vingård. Faktum är att de två ofta följs åt. Det är inte ovanligt att hitta både äpplen och päron nära druvodlingar. Vore det inte utom all tvivel var på jordklotet jag är just nu skulle Kivik lika gärna kunna vara Sydafrikas södra spets vid staden Hermanus, eller varför inte Colchagua Valley i Chile, Central Coast i Kalifornien, Barossa i Australien eller en fruktodling någonstans i södra Europa.

Druvor som passionsprojekt

Inte oväntat äger Bengt Åkesson (bild ovan) en 1,8 ha stor vingård. Här har han planterat flera olika druvsorter, några är fortfarande under utvärdering. Den stora frågan är vilken druvsort som passar klimatet och jorden på Österlen bäst. Vinet från Skepparps Vingård finns på Systembolaget och kostar 189 kr för 500 ml. Skepparpss Grand Prix Solaris, den senare efter druvan och notera namnet, det är ett vin och en producent att följa framöver.

En provsmakning visar ett vitt vin av god internationell klass och det bästa svenska vin jag provat. Doften är distinkt precis som vinet är torrt, närmare medelfylligt än lätt. Smaken påminner om sauvignon blancdruvans grönskimrande krusbär och vinbärsfräschör i kombination med en bredare smakpalett som påminner om chenin blancdruvans exotiska persikoton. När vinet fått lufta i glaset öppnar doften upp en högre växel av strålande mineralitet. Lustigt nog har etiketten ingen årgångsangivelse, vinet är från 2013, och Bengt Åkesson säger att han valt att utelämna årtalet då produktionen är liten och att trycka upp nya etiketter bara för en ny årgång inte är aktuellt, ännu.

Om druvodlingen ligger Bengt Åkesson nära hjärtat är äppelodlingarna inte långt efter. Han kan sina odlingar och guidar med glöd under tiden som han hela tiden provsmakar, ett äpple här, ett annat där. Det är viktigt att smaka sig fram till när skörden ska starta säger han.

Kiviks Musteri, historia och familjetradition

Det var Bengt Åkesson och Kristina Levinssons farfarsfar, Henric Åkesson, som planterade de första äppelträden på Stenshuvuds sluttningar år 1888. Yrke och kunnande har sedan dess gått i arv och familjetraditionen att odla äpplen med tillverkning av must utförs nu av fjärde generationen, den femte är ännu på tillväxt. Kiviks Musteri är idag en av områdets stora, om inte den största, arbetsgivaren och med konsumenternas ökande intresse för ekologiskt odlade produkter, närodlat och i viss mån även alkoholfria drycker som äppelmust säger ledningen att de ser ljust på framtiden.

Glädjande är också det faktum att det sker en nyrekrytering av odlare till trakten. De flesta är hemvändande ungdomar som tar över mindre familjeodlingar eller större satsningar av traktens stora jordägare. Om det finns ett orosmoment för fruktodlarna på Österlen är den utan tvekan bristen på bin. Biodlarna i trakten blir stadigt färre och för branschen är binas arbete med pollineringen avgörande.

Äppelmarknad - folkfest och bildning

Under tiden som äppelodlarna på Österlen jobbar på i sin egen lustgård, i med som motgång, växer Äppelmarknaden i storlek. Idag kommer tiotusentals besökare från hela Sverige till Kivik den sista helgen i september, det är lika mycket folkfest som äppelhappening.

Besökare vill se äppeltavlan och dess motiv, andra vill ställa frågor till äppelexperter, lära mer om äpplen, provsmaka eller för att köpa frukt. Besökare får tillträde till odlingar, de kan kika in bakom kulissen på Äppelriket som är den ekonomiska förening vilka distribuerar nästan all frukt från området och besöka Kiviks Musteri.

Nu är jag riktigt nyfiken på årets Äppeltavla, vem vet om inte motivet är ett bi?

På adress, www.appelmarknaden.se hittar du programmet för årets Äppelmarknad, den 27 och 28 september 2014