Annons_DeepBlondeAle_Vinbanken_artnr-81325Annons_DeepBlondeAle_Vinbanken_artnr-81325

Sverige i en vinflod – redaktörens söndagskrönika

Favoritmarkera

Det finns mer vin att köpa idag, från olika ursprung, av många olika sorter och stilar som vin vilka mer eller mindre verkar vara stöpta ur en och samma press än någonsin tidigare.

 

Reklaminsatser intensifieras och viners livscykel på bolagshyllan har kortats. En snabb överblick kan ge både utomstående som väl insatta en bild av kaos och frågan är om branschen vet i vilken riktning den är på väg.

Om man nu alls måste veta hur den framtida modellen för alkoholförsäljning ska se ut kontrar vänner av fri ekonomi medan monopolister idag som tidigare lyfter folkhälsoperspektivet.

Ideologier står mot varandra och frågan är lika komplex som den var igår eller någonsin i framtiden. Men lämnar man just det för att i stället fokusera på innehåll och sortiment och vad som sker just nu finns många andra frågor att diskutera.

Vinutbud och vinsortimentet

Jag kan konstatera att fler nyhetsviner, i små volymer, lanseras i en allt snabbare takt av Systembolaget.

Nätvinhandlarna har också skruvat upp tempot precis som att en uppsjö viner tar sig in i bolagets fasta sortiment via omvägen, beställningssortimentet. Hos näthandlare hittar vinälskare (ofta men inte alltid, aldrig när det ska vara billigt) favoriter vilka speglar världens vinproduktion som den ser ut och är i verkligheten, just nu.

Dryckerna som kommer in i bolagets fasta sortimentet går via beställningskanalen men också direkt genom inköpsavdelningens offertförfrågningar.  I allt större utsträckning tycks alla dom vinerna vara i en lättsam nästan friserad smakgenre, direkt anpassade för ”svensk smak”. Men vill vi att Systembolaget ska vara en försäljningskanal för ett sortiment som till stor del är designat och marknadsanpassat. I klartext, ska bolaget tillverka, även om indirekt via importör och producent, viner och andra drycker under devisen ”för konsumenterna”?

Som frekvent provare på alla bolagets arrangerade journalistprovningar de senaste 15 åren har jag också lagt märke till ett inköpsbeteende som kan tyckas vara volyminriktat på producentnivå. Även bland de så kallade nischade vinerna. Inte sällan ser vi då inte bara ett vin utan fyra, fem viner från en och samma tillverkare. Man kan tänka sig att det är okej i extremfall, typ ingen annan gör liknande.

Lika ofta lyfts en druva, ett land eller distrikt framför andra eller fokus på viner från etablerade ursprung, länder eller producenter. Alla som gillar vin vet att det finns ”sjukt” många producenter, druvor, stilar, ursprung och typer av vin att köpa och välja bland. Dessutom att vissa viner gör sig bäst från vissa ursprung. Varför ska man söka blandningar av vin från platser där druvorna i fråga inte trivs och där man inte gör vin av dessa druvor?

Arbetar Systembolagets inköpare såhär för att deras arbetsbörda är liten och föga utmanande eller är den för stor när det ter sig enklare att fylla en inköpskvot av den samlade mängden nyheter genom ”mängdinköp”. För det är självklart enklare att välja bland tidigare kända producenter eller från samarbetspartners (importörer) än från någon ny?

Och varför är alla Systembolagets inköpare män i yngre medelåldern?
Att män och kvinnor har något olika infallsvinkel till smak är ett faktum, att yngre kontra äldre konsumenter inte gillar samma är också sant. Man kan även nämna olikheter vad gäller smak på grundval etnicitet. Speglar egentligen sortimentet och inköpen till bolaget profilen av de svenska konsumenterna och verklig efterfrågan?

Idag har många säkra vinval, sedda ur perspektiv ursprungstypisk eller genremässiga, det mycket svårt på Systembolaget då de i jämförelse med nyheterna i den forsande vinfloden, drunknar.

Många av dessa viner är tveklöst ”bra köp vad gäller stil, druva, ursprung”. I utbildningssyfte och som någon slags konsumenternas referenspunkt för typicitet anser jag därför det vara av stor vikt att dessa viner garanteras en plats i Systembolagssortimentet. Men kan man alls kräva det när fri ekonomi råder?

Det var länge sedan Systembolaget kunde hävda mångfald i sitt lättillgängligt utbud. Inkluderas beställningssortimentet slår dock ingen bolaget på fingrarna. Lägg till att alla konsumenter kan beställa vilket vin de vill, närsomhelst och oavsett var i Sverige man bor. Det kan man å andra sidan av näthandlarna också. Hur många konsumenter har kunskap och intresse av det enorma utbudet på Systembolaget?

Alla butiksviner har det tufft idag, oavsett om de är nyheter eller trotjänare. Många konsumenter går till butik och bestämmer sig på plats. Det är då reklamen kommer in för att säkra vinets plats i sortimentet. Systembolagets utvärderingsperioder för uppnådd försäljning har kortats och förändringar i distribution ger självklara som direkta effekter. Det är vinna eller försvinna som gäller.

Vinreklam

Reklam syns mycket i tryck, dagspress och magasin men också på nätet. Producenter som inte anser sig ha råd till detta kan i stället välja att ”tillverka ett nyhetsvin”, som att tappa befintlig produkt i lite annan blandning, med ny etikett eller annan ”festlig” nyhetsknorr. Producenten bevakar och stärker på detta sätt sitt namn och varumärke. Kändisvinerna är däremot ett annat men liknande exempel.

Söt smak i torra viner

Utvecklingen leder till att vinstilar, typer och smaker blir ”labels”, rena varumärken vars vinsmak speglar mycket lite av det som vinälskare vill tro på. Som att ursprung, jordmån och frukten av en dedikerad vinmakares arbete spelar roll för smak. Om det hör till en svunnen och romantiserad bild är svårt att sia om som om framtidens viner i allt större utsträckning kommer smaka sitt varumärke.

Här menar jag att Systembolaget aktivt medverkar till en mindre lyckad utveckling. Bolaget driver, som vilken annan livsmedelskedja, på utvecklingen mot egna varumärken med sin tydliga innehållsspecifikation i offertförfrågningarna. I ett vidare perspektiv rubbas så ”allt”, vart tillverkas vissa viner och hur deras normala smak borde vara. Frågan om vinernas höga innehåll av socker är bland annat en direkt följd av Systembolagets inköpsförfrågningar. Men, vill konsumenterna verkligen ha så söta viner?

I en marknadsekonomi råder konkurrens, så ska det vara men faktum är att vin i sin renaste form inte är en handelsvara som andra. Fråga vinintresserade om deras personliga favoriter och svaret är förmodligen vin från små producenter, alla möjliga ursprung, från familjeföretag, en speciell årgång eller i liten upplaga. Man kan svårligen formalisera vinsmak men man kan i högsta grad kvalitetssäkra smak eller alla de företag som arbetar med vinerna.

Hur vill vi som konsumenter att utbudet på bolaget ska vara i framtiden och vad vill Systembolaget?

Hur många olika namn och producenter ska finnas på butikshyllorna med innehåll av i stort sett samma designade smak? Nu refererar jag till boxvingruppen. Men att göra en smak-begränsning lika lite som att värna extra om tidigare nämnda ursprungstypiska viner, går inte på en fri marknad. Eller kan man det?

Franchise – ny bolagsmodell?

Det vore mycket intressant att lyfta frågan om innehåll vad gäller Systembolagets sortiment. Det är ju inte säkert att vi vill avreglera försäljningsmonopolet för alkohol medan dess form kan diskuteras. Har Systembolaget någonsin funderat över en modernisering med franchise upplägg?

Vem stakar ut riktningen för alkoholförsäljningen i Sverige? Är det ekonomiska intressen eller är det politiska beslut alternativt lobbygrupper av nykterister? Håller Systembolaget i taktpinnen på vägen fram till målet om hur försäljningen av alkohol ska ske i Sverige, under vilka former och vilket utbudet ska vara? Hur långt sträcker sig deras uppdrag?

Att bolaget tar ansvar för sortimentet tar konsumenter säkert för givet men frågan är vem som egentligen styr i den svenska försäljningen av alkohol.

Lämna ett svar