En kylig februaridag gästar Ricardo Rivadeneira, VD och vinmakare på chilenska vinhuset Viña Maquis, Stockholm. Sydamerikas stoltheter må vara druvsorterna carménère och malbec men hos producenten vill jag påstå att det är cabernet franc som regerar. Och det är vingårdsläget mellan de två floderna som är anledningen.
Vin av cabernet franc får tankarna att vandra till Frankrike och områden som Loire, Bordeaux eller till något av vinområdena som går under samlingsnamnet, Sydväst.
Det mest kända vinet av alla och där merparten i blandningen, cirka 60 procent, är av druvan cabernet franc torde vara Cheval Blanc från Bordeaux. Men sorten har under senare tid seglat upp i vin från Italien, Sydafrika och Kalifornien och nu även från Chile, här hos Viña Maquis.
Kartbild publicerad med tillåtelse från About-France.com wine guide
Cabernet francdruvan
Personligen gillar jag cabernet franc. I poetiska ord kan man säga att druvan är sin egen, den är bångstyrig, kärv och möjligen något av en late bloomer vilket sammantaget gör vinerna sådär oemotståndliga för de smakar sällan som andra. By the way, hur fullkomligt enastående är inte en mogen Clos de l’Echo från bröderna Pierre och Jacques Couly och loireproducenten Couly-Dutheil?
Provare kan känna maken av cabernet franc i den lätt grönskimrande tonen, där exempelvis paprika är ett positivt omdöme för undertecknad medan andra använt beskrivningen i negativt syfte. Fram till provningen med Ricardo Rivadeneira får vi reda på att vi alla var fel ute, men också helt rätt. Hur går det ihop?
Viña Maquis
Först en introduktion av producenten Viña Maquis som är en 140 ha stor egendom i Colchaguadalen. Anorna inkluderar ägare som Jesuitmunkar, två chilenska presidenter och senare för 100 år sedan hamna hos familjen Ricardo Rivadeneira, på mors sida. Det som är unikt är att vingårdsfälten ligger mellan två floder, Chimborarongo och Tringuiririca, och egendomen har formen av en kil när sedd från ovan. Höjdnivån är blygsamma 12 meter över havsnivå och jorden består av sediment från Anderna, av lera, kalksten och grus.
Ricardo Rivadeneira ser ovanligt nöjd ut när han berättar att ’top-soil’ (matjordslagret) består av två meter lera medan marken på djupet består av grus från granit. Jordförutsättningarna passar carménère och cabernet franc medan malbec är druvan som helst vill ha tre meter lera för att trivas (på just denna plats förmodar jag). Dräneringen som kommer med placeringen mellan de två floderna, får vi veta är helt fenomenal och ger odlingsförutsättningar utöver de vanliga.
Jordmån och klimat
Samtidigt håller den kalla brisen från Stilla Havet, som letar sig upp längs floddalerna temperaturen nere under sommartid. Jordmån, vind och de låga temperaturerna innebär få angrepp av mögel i vingården och frost förekommer aldrig. En hög naturlig syra i frukten (ej nödvändigt att tillsätta tartaric acid under jäsningen) kommer av den genomsnittliga, låga dagstemperaturen. Det i kombination med lång hängtid för druvorna gör att frukten mognar länge utan att bygga extrema sockervärden, vilket i sin tur betyder att alkoholhalten inte kan dra iväg.
Alla husets viner brukar hamna på 13 ibland 13,5 volymprocent alkohol. Som jämförelse ligger Colchaguavinernas alkoholhalt vanligtvis mellan 14 -14,5 volymprocent. Egendomen arbetar annars mestadels med naturlig jäst men ibland när så krävs och för vissa viner används odlade sorter. Tillsammans med lagring på franska ekfat som aldrig är nya, bara 2a, 3e och 4e franska årsfat, får vinerna sin slutliga smak.
Vinerna hos Viña Maquis
Producenten odlar sorter som petit verdot, syrah, carménère, cabernet sauvignon och cabernet franc och lite malbec respektive merlot. Alla viner som produceras görs av frukt från egna odlingar, årsproduktionen är cirka 150 000 buteljer och vinerna är röda men sedan något år finns även ett rosévin som är vinifierat a la Roll’s Royce-rosévinmakning, s k ’bleeding’. Maquis Rosé Gran Reserva (78778) provar vi i årgång 2014 och det är en riktigt bra rosé (betyg 4 av 5, kortfattat omdöme: o-söt).
Ricardo Rivadeneira tog över ansvaret för familjeföretaget år 2000 (f ö en sval årgång) och han berättar att han började med att utforska egendomen i teoretiska termer med bland annat en omfattande jordmånsanalys. Hans akademiskt förhållningssätt i vinproduktionsarbetet var inte vanligt i Chile under denna tid. Han grundade också ett laboratorium för oenologie och viticultur, som idag är fritt för alla producenter och där tanken är att dela erfarenhet och kunskap.
Idén hur Rivadeneira ville göra sitt vin var solklar, det egna arbetet som vinmakare skulle inte lämna något smakspår i vinerna. Här kan ni hitta exempel att bolla med hos vissa berömda konsulter vars viner kan smaka, av just personen som gör vinet. Jag tänker genast på Michel Rolland som med all och stor respekt är en välmeriterad och skicklig vinmakare men där han satt sitt signum på vinet kan jag också tycka mig kunna pricka dem i provningar. De smakar liksom på ett tydligt sätt av Mr M-R.
Team bakom vinerna hos Viña Maquis
För att göra en lång historia kort tyckte sig Rivadeneira snart ha kört fast, han kom inte längre med vinernas smak men han var fortfarande inte nöjd. En person hans far talat varmt om och som han senare själv kom att uppskatta var Jaques Boissenot. Kanske kunde han konsulta? Efter övertalning och möjligen ett slumpartat tillfälle beslutar sig herrarna för att samarbeta och idag är det Jaques Boissenots son, Eric som förvaltar uppdraget som vinkonsult med ansvar för att sätta blandningen (blenden) av husets viner och vara rådgivare.
Även Xavier Chroné, specialist på vitikultur med uppdrag hos Roederer, Joseph Phelps, Opus One och Dominus Estate är med i Viña Maquisteamet. Och numer är Rivadeneira om inte nöjd i alla fall belåten med hur vinerna smakar. Det kan alla som är provningen se och framförallt höra när han talar varmt om sina viner, på ett extraordinärt bra och superintressant sätt.
Aromprofil för cabernet franc
Till sist. Hur var det nu med smaken av cabernet franc och varför var vi, som var på provningen fel ute när det gäller sortens smaktypicitet, samtidigt som vi hade rätt? Ricardo Rivadeneira förklarar att aromprofilen på cabernet franc kan beskrivas som den av blyertspenna (det har alltid varit min egen ledtråd till malbec-häpp!).
Den gröna tonen som i sin syrligaste form här är klorofyllgrön paprika (jag har alltid tänkt röd paprika) kommer av den enskilda substansen metoxyisobutylpyrazin (MIPD) vilken är ett tecken på omogna druvor, vanligtvis från cabernet-familjen. Andra kännetecken kan vara gräs, röda bär som hallon, cederträ och ibland uttalad strävhet av vinbärsblad.
Med andra ord hade vi alla fel, rätt om druvsort och korrekt om relevansen av en negativ innebörd. Hursomhelst är Viña Maquis cabernet francvin inte som andra och frågan är om jag kunnat pricka den i blindprovning? Men så har jag uppenbarligen aldrig tidigare provat vin av mogna cabernet francdruvor, förrän nu hos Viña Maquis.
Otroligt spännande provning och tack för att du kom hela vägen till Stockholm Ricardo Rivadeneira (som sedan åkte hem för att skörda, samtidigt som rapporter kom att merparten av skörden var över i Chile 2015).
Vinprovning med Viña Maquis
Maquis Carménère Gran Reserva 2011 (78776), 131 kr
Mörkblå, tät. Stor fruktig doft med kakao, fat och kanske, blyerts. Smaken är fyllig. Stor, stram med fruktig markerade tanniner, touch av röda bär, inslag av viol, tobak, kakao, mineral, mynta och fat. Inslaget av mynta är typiskt för detta vin i en sval årgång.
14 månader fat. Vinet i provningen som visade fatinslag. Betyg: 3+
Maquis Cabernet Franc Gran Reserva 2011 (78779), 141 kr
Blåröd, tät färg. Tät, knuten och kompakt doft. Fyllig, rik och fruktig, inslag av mörka bär, viol, örter och balanserade fat. Möjligen en högre upplevelsegrad av extrakt. Lång, elegant eftersmak. Spännande att spara.
Betyg: 4+
Maquis Cabernet Sauvignon Gran Reserva 2012 (78780), 141 kr
Mörkröd, tät färg. Stor, tydlig doft av ren frukt. Fyllig smak, röda bär, mogen frukt, inslag av tobak, cigarr och fat. Slank och elegant, frisk med balanserade tanniner.
12-14 månader på fat.
Betyg: 4
Maquis Malbec Gran Reserva 2011 (78777), 141 kr
Blåröd färg. Fruktig, aningen reduktiva inslag. Medel/fyllig fruktig smak av plommon, inslag av viol, kakao och fat. Lätt, knivsudd sötma av mörka bär.
pH 3,6. 10 månader fat.
Betyg: 3+
Vår provningsledare säger att malbec behöver mycket luft – håller med (se not doft).
Maquis Viola 2010 (78782), 291 kr
Blåröd, tät färg. Stor, parfymerad doft. Fyllig smak, mörk frukt och mörka bär, kryddiga noter touch av vanilj. Inslag av vanilj, örter och kakao. Stram med fruktiga tanniner.
Vaniljtonen kommer av att en liten del ny ek använts – häpp – notera info ovan där vinmakaren säger sig inte använda ny ek.
Betyg: 5, ett toppvin men idag på tok för ungt. Spara.
Maquis Lien 2010 (78781), 191 kr
Detta är vinet som producenten gjorde allra först. Det är en blandning 2/3 carménère och bordeauxdruvor. Ibland, beroende på årgång som i 10, finns även syrah med i blenden.
Färgen är röd, utvecklad. Doften mogen. Smaken fyllig, komplex och utvecklad i bordeauxstils-hållet.
Dricka vin nu, sätt gärna i test med fransk konkurrent, eller bara för att det är kul med vin. Gärna till mat.
Betyg: 4
Maquis Franco 2010 (78783), 451 kr
Blåröd, tät färg. Doften är stor, tät av mörk frukt, tobak, bär, örter och lätt parfymerad. Smaken är fyllig. Stor och komplex. Mörk frukt, dito tanniner smak av örter, viol, svartavinbär och en touch bär. Elegant. Lång eftersmak. Absolut ett vin att lagra, doften säger nästan mer idag än smak. Behöver tid!
Betyg: 4+
Sammanfattningsvis är vinerna om inte tydliga nyavärlden, så röjer de ändå sitt ursprung med en täthet i smakextrakt. Att odlingsplatsen är sval borgar säkert som del till att frukten är mycket ren, balansen på helhetskompositionen är fantastisk och det tillskriver jag hantverket. Ska bli spännande att följa detta vinhus.