BOX är svensk whisky som bränns i Ådalen

WHISKY. Tiden är förbi när svensk whisky sågs som trolsk kuriosa. Om den någonsin gjorde det. Under de sex år som gått sedan mitt första besök 2011 har Box Destilleri tagit plats bland världens whiskyelit.

Det svenska whiskydestilleriet Box i Ångermanland jämförs nu med skotska och japanska whiskydestillerier. Det är stort! Hur det gick till är det nog många som undrar men en sak är klar, här finns ett driv och en vilja att lyckas som kommer hålla ända in i kaklet.

Få platser är lika vackra för mig som det böljande landskapet på båda sidor av Ångermanälven i närheten av Bjärtrå. Här, på en udde vid Sörviken som kanske är den finaste platsen av alla, ligger Box destilleri.

Råvara i Box whisky är malt

Aktiviteten sjuder på destilleriet i stort sett alla dagar i veckan och oavsett om det är en solig sommardag som denna. För att klara av den stora efterfrågan på husets whisky lastas en 25 ton stor leverans pilsnermalt av med antingen orökt eller rökt malt, var fjärde vecka.

Malten kommer från Belgien och Skottland om den är rökt. Rökt med torv från Skottland kan tilläggas. Den orökta malten mältas i Halmstad av korn från södra Sverige. Nu utgör den orökta malten 80 procent av årsbehovet hos Box. När destilleriet startade 2011 var förhållandet rökt och o-rökt malt 50/50.

Rundvisning på Box destilleri

Roger Melander är chefsdestillatör och guidar vant och pedagogiskt runt i destilleriet och i lagringskällaren. Vi ser var malten mals. Vilket precis som tidigare görs i den gamla kvarnen (nu på en helt annan plats om jag inte minns fel) som är en fyrvalsad ”Bobby”. Malningen är viktig och förhållandet mellan de olika delarna, storleken på de malda kornen, är enligt ett specifikt recept. På bryggar och destillatörspråk heter mald malt, gröpe.

I mäskkaret blandas vatten med gröpe. Mäskningen ska frigöra jäsbara sockerdelar. Vi vänder tillbaka, runt hörnet in i hallen där de tre jästankarna står. Intressant nyhet för mig var att även mäsken tillåts göra en (bara delvis hos Box) malolaktisk jäsning. Precis som de flesta viner också gör och som enkelt innebär att hård äppelsyra omvandlas till mjuk mjölksyra.

När mäskningen är avslutad förs den över till jäskaret där jäst tillsätts. Jäsningen tar tre dagar och de tre tankarna, som är i var sin fas av processen med en dags mellanrum, är i princip alltid på gång.

Bild: Ankare, små fat, för lagring till whisky

Box gillar jäsningsprocessens bubblor

Roger Melander berättar att jäsningen kan vara brutal och att det är viktigt att hålla koll på förloppet. Under den mest intensiva fasen bildas mycket bubblor och värme och då kan, om man inte reglerar temperaturen, innehållet svämma över karets breddar. Därför övervakas jäsningen noga och de rostfria tankarna kan värmeregleras.

- Vi använder absolut inte tvål under jäsningen, säger Roger Melander.

För att bryta ytspänningen under jäsningen och därmed få ett snällare jäsningsförlopp använder många destillatörer, förmodligen de flesta, tvål. Tvålen gör att bubblor inte bildas på samma sätt. Roger säger att han inte gillar tillvägagångssättet.

”Vi använder inte tvål. Oavsett om vi jobbar mer eller att jäsningen tar längre tid”.

Kopparpannor för destillation

Tillbaka till kopparpannorna, för att se var destillationen sker, slås man av hur vackra de är där de blänker i solen som flödar in genom de stora fönstren. I den gamla tegelbyggnaden låg tidigare ett kraftverk. Med fönster mot älven har huset verkligen ”det lilla extra” av romantisk känsla en besökare kan önska. Destillation sker sex dagar per vecka med undantag av storhelger.

Lagringskällare är lagringshall hos Box

Avslutningsvis besöker vi den nya, 2 000 kvm stora lagerhallen där det finns plats för 12 500 fat. I dagsläget ligger här 9 000 fat inklusive ankare, de senare är privatpersoners fat som rymmer 39,5 liter. Men hallen räcker inte till och utrymmena ska byggas ut, berättar Roger som nu, kan man säga, fått upp ångan. Med passion berättar han om mognadsprocessen, ekfatens inverkan på slutresultatet och förebilder inom whiskynäringen. De japanska ekfaten är möjligen Boxlagrets ikoner med anledning av sin sällsynthet.

Luften är torrare i Sverige varför faten krymper mer, vilket leder till att mer luft kommer i kontakt med spriten i faten. För smaken på whiskyn är just denna ”detalj” positiv tror Roger. De små ankarfaten som rymmer 39,5 liter förlorar ungefär 4,5 procent sprit per år.

Men trots att änglarnas andel är större hos Box än i Skottland kan jag inte minnas att jag någonsin tidigare besökt ett whiskydestilleri eller cognacshus vars fatlagringsutrymme doftat lika lite. Det borde ju rent teoretisk vara tvärtom. Förklaringen är enkel får jag veta, ventilationen är god! Lyckligtvis är inte heller tillverkning och lagring av ädla destillat en absolut vetenskap och svaret att ”whisky är komplex” kan också räcka fint.

Box Destilleri har över åren upplåtit cirka 20 procent av produktionen till privata kunder som köpt ett ankare. Spriten har lagrats på plats fram till att det är whisky (minst tre år) varefter kunden bestämmer att det är dags att buteljera. Därefter köper whiskyälskarna ut sina flaskor via Systembolaget.

Några fakta om Box destilleri

Vattnet är lokalt, kommunalt.

Box väljer, hjärtat, för o-rökt malt mellan 71-72 volymprocent. För den rökta malten är det 67-68 volymprocent. När spriten tappas på fat späds den ned till 60 volymprocent. Senare, vid buteljering enligt gällande regelverk för försäljning av alkoholhaltig dryck.

Ekfaten är 75 procent bourbonfat, resterande sherry. Experiment görs bland annat med fat av svensk och japansk ek med flera eksorter samt med olika rostningar eller fat från olika tunnbindare.