kim-crawford-sauvignon-blanc-artnr-78974
Redan-de-gamla-grekerna-amforavin-och-ett-sjovin Foto Ursula Hellberg-Vinbanken

Redan de gamla grekerna – amforavin och sjövin

Favoritmarkera

AMFORAVIN OCH SJÖVIN. Under Antiken användes amforor för vinlagring och transport. Nu verkar det som om bruket av amforor åter igen är på modet precis som sjövin.

Många vinproducenter har nyligen börjat intressera sig för äldre metoders vinframställning. Ett gammalt sätt att tillverka vin på är att jäsa på amfora. Överraskningarna var stora på invigningen av Anteprime di Toscana 2020 speciellt när två vintillverkade presenterade sina nya viner.

Amforavin och sjövin

Sedan 2107 låter Cosimo Bojola på Antica Fattoria la Castelli några av sina sangiovesedruvor utvecklas på amforor som rymmer 8 hektoliter. Under ett år ligger de pressade druvorna i slutna amforor.

Federica Matta från Tenuta Vicchiomaggio berättar också att han påbörjat ett liknande arbete. Tanken var att lansera vinet Amphiarao 2018 på Prowein i mars. Mässan blev inställds pga covid-19.

Amfororna som vintillverkarna använder kommer från den lilla staden Impruneta som ligger precis söder om Florens. Impruneta är sedan mycket länge känd för sin terrakottaproduktion.

Fördelarna med att använd amfora för vintillverkning är många. Leran från trakten är ett naturmaterial, dessutom miljövänlig. Jäsningen sker långsammare på amfora för att leran håller vinet svalare. Terrakotta i kontakt med vin neutraliserar fruktsyran i vinet. Väggarna i kärlen är dessutom precis så porösa att vinet kan andas. Det bidrar till en lätt oxidering.

Naturvin med smak av Medelhavet

Ett annat spännande projekt med amforavin är samarbete som Azienda Agricola Arrighi på ön Elba haft med Attilo Scienza, professor i vinodling i Milano. Hur vintillverkning gick till i Grekland för 2400 år sedan är något gruppen lyckats ta reda på. Resultatet blev Nesos, ett så kallat sjövin (vino marino).

Med hjälp av skeppsfynd utanför den toskanska kusten har man funnit antika amforor med vin från den grekiska ön Chios. De antika grekiska vinerna var exklusiva. Vinerna skeppades ända till Marseille. De finns omskrivna av bland annat Plinius d.ä. Med hjälp av DNA tester kan forskarna bekräfta att den lokala druvan ansonica på Elba är släkt med dom antika grekiska druvorna i skeppsvinet.

Speciellt för framställningen av dessa naturviner var att druvorna låg i Medelhavets salta vatten några dagar innan maceration och jäsning i amfora.

Under fem dagar vilade ansonicadruvorna i videkorgar på tio meters djup för att göra skalen mjuka.  Macerationen sker enklare när skalen är mjuka, speciellt om musten är i amfora. I experimentet från Elba buteljerades vinet efter ett år och fick sedan vila ytterligare ett år på flaska. Den lilla saltmängd som druvorna innehöll gjorde vinet rikare på antioxidanter. Vinerna är dessutom helt sulfitfria.

Totalt buteljerades 40 flaskor från 2018 års skörd. Några få flaskor öppnades för provsmakning. Då vinet var ofiltrerat var det lite grumligt. Färgen var djupt gul, doften överraskande fruktig. I grunden är det ett torrt vin med mineralitet, en ren friskhet med viss sälta som absolut inte dominerade.

BILD: URSULA HELBERG

Lämna ett svar