Så kom sake till Sverige

Risbrygden sake går i dag att hitta i Systembolagets fasta sortiment i många olika former och smaker, och drycken är ett vanligt inslag hos de flesta asiatiska restaurangerna i landet. Men så har det inte alltid varit. Åke Nordgren minns en tid då intresset för den traditionella japanska drycken i stort sett var obefintligt i Sverige.

Vad är sake?

Det är slutet av 1970-talet och Thörbjörn Fälldin är statsminister i Sverige. På Kommendörsgatan i Stockholm öppnar en japansk restaurang vid namn Samurai. Åke Nordgren, en kille från Södermalm vars mamma är kokerska och pappa elektriker, kliver in på restaurangen och äter asiatisk mat för första gången någonsin. Han jobbade på ett grafiskt bolag, men där och då på Kommendörsgatan såddes fröet till vad som i dag är historien om hur den japanska risbrygden sake kom till Sverige.

– Jag kommer ihåg att jag ställde frågan om vad man ska dricka till maten, till de som jobbade där. Då fanns ingen sake i Sverige och det blev att dricka antingen öl eller vin, berättar Åke i en intervju med Vinbanken.

"Serverades alltid varm i ett litet krus"

Åke blev stamgäst på restaurangen och intresset för det japanska köket ökade allt mer. När han några år senare fick tag på drycken Gekkeikan, som än i dag finns i Systembolagets sortiment, så fick han äntligen testa en variant av vad som kan liknas vid sake, men som tillverkades i USA.

– Den serverades alltid varm i ett litet krus. Man fick 18 centiliter av drycken och det var något helt nytt när det kom till Sverige.

Åren gick, Åkes bolag växte och bland uppdragsgivarna fanns Volvo, Saab och jeansmärket Diesel. Han retuscherade bilder, skapa grafiskt material och gjorde saker som få andra kunde göra i Sverige på den tiden. Mycket tack vare den digitala utrustningen hans bolag hade. När han bestämde sig för att åka till Japan för första gången någonsin 1991 så var syftet helt enkelt att köpa ny digital utrustning till sitt befintliga bolag. När han kom hem så hade han fått med sig helt andra idéer och tankar. Han hade fått med sig en dröm om att introducera sake för det svenska folket.

"Sakebar med 400 olika sorters sake"

– Jag hade skapat mig kontakter i Japan och när jag var på bolaget som jag köper den digitala utrustningen av så frågar ägaren mig om jag gillar japansk sake. Jag berättade för honom att jag bara hade testat Gekkeikan. Han kollade på mig och frågade mig om jag verkligen drack det, för här använder vi det bara i matlagning, berättade han. Dessutom görs den i USA och den varianten av Gekkeikan är inte likadan som den som görs i Japan.

– Han tog med mig till en sakebar med 400 olika sorters sake. Han hällde upp nio olika sake och förklarade att det fanns totalt nio olika stilar av sake. Det jag kände då var något som jag aldrig känt förut. Det var fruktigt, det var elegant, det var fint. Tanken väcktes då hos mig om varför ingen gör detta i Sverige.

Det allra största problemet där och då stavades inte ointresse. Det stavades Systembolaget och alkoholmonopolet som fanns i Sverige innan landet gick med i EU 1995. Åren gick och Åke fortsatte besöka Japan och dricka sake. Efter EU-inträdet gjorde han sitt första försök att få in den japanska drycken i Sverige.

– Jag började prata med olika importörer. På den tiden fanns det inte i närheten av lika många importörer som det finns i dag, men det fanns inget som helst intresse. Det fanns ingen marknad. Alla tittade på pengarna. Jag kontaktade flera importörer som redan hade stor handel och fanns hos Systembolaget, men det var kalla handen från deras sida. På den tiden så tänkte många att det inte får kosta mer än 100 kronor om det ska gå att sälja i Sverige.

Så kom sake till Sverige

Åke fortsatte driva sitt grafiska bolag. Han fortsatte köpa in digital utrustning från Japan, och kontakterna med personer i landet blev allt tätare. I slutet av 1990-talet, närmare bestämt 1997, så bestämde han sig för att ta tag i saken i egna händer.

– Min bransch började knaka lite i fogarna. Reklambyråerna som vi tidigare hjälpt hade börjat köpa in egna Macintosh-datorer, och våra tjänster var inte lika önskvärda. Byråerna kunde helt enkelt göra jobbet själva, så jag bestämde mig för att starta ett nytt bolag vid sidan av det grafiska bolaget. Jag ville få sake till Sverige.

Akebono, som i dag är landets största importör av sake, skapades. Åke Nordgren stod där och funderade på vad hans nästa steg skulle vara.

– Eftersom jag hade ett stort intresse för det japanska köket så började jag laga mat. Jag gjorde till och med åtta matlagningsavsnitt åt TV4 på den tiden. Jag öppnade ett showroom på Kungsholmen där vi hade våra lokaler.

Först 2003 började Åke arbeta heltid med sitt importbolag, och i samma veva sålde han det grafiska bolaget.

– Jag kontaktade Systembolaget och de började köpa in produkterna. Den första fakturan kom 2004 och jag bestämde mig för att bredda mig i Japan och knyta ännu mer kontakter med lokala sakebryggerier.

"Det är just en risbrygd"

Med åren har intresset för sake bara ökat hos Åke Nordgren och i dag är han förmodligen den person i Sverige som är mest förknippad med den japanska risbrygden.

– Det är just en risbrygd. Många tror att det är ett risbrännvin eller ett risvin men det stämmer inte. Det är en risbrygd. Med vin finns det olika sorters druvor, med sake finns det olika sorters ris. Det finns runt 100 olika rissorter man kan göra sake på. Sen spelar vattnet in. För att få kalla det sake får man enbart använda fem ingredienser. Om man tillsätter något annat så är det inte sake längre.

Domare inom sake

I dag är Åke lärare inom sake, domare i IWC, International Wine Challenge, där han bedömer sake och totalt har det blivit 102 resor till Japan. Hans företag Akebono har växt och omsättningen under 2021 landar på över tio miljoner kronor.

– Jag bestämde mig för att fortsätta bygga företaget mer och mer. Jag har arrangerat gourmetresor till Japan och för mig är det oerhört viktigt att matcha sake med rätt mat. I dag arrangerar jag provningar i vår lokal vid Telefonplan, dit restauranger kan komma för att lära sig mer om hur man ska matcha sake med rätt mat.

I dag är Akebono inte den enda importören som har sake i sitt sortiment. Flera andra aktörer har valt att ge sig in på marknaden och börja importera det som blivit ett populärt inslag på Systembolaget och de många restauranger.

– Marknaden växer hela tiden och det är bara kul. Glädjande nog finns det plats för ännu fler importörer, och det är bara roligt att allt fler får upp ögonen för sake. Om man jämför med vad som hänt sedan sake först kom till Sverige så är det en enorm skillnad. Det är bara kul att folk uppskattar sake för hantverket och den goda drycken som det faktiskt är, och jag är stolt över att jag varit en del i utvecklingen och resan som sake gjort i Sverige, avslutar Åke Nordgren.