Laddar annons
28 Nov, 2013

Blodig jazzbrunch på Södra Teatern

”Det här är en snäll ballad som heter Time On My hands och det kan man ju… tja, vi kör bara…”

Kvartetten Django Friends jazzar loss med gitarr, bas, ståbas och klarinett; stampar takten med kängorna mot de svarta golvbrädorna och thum-thumpar strängarna. Klirret av ett hundratal bestick mot porslin, glas mot glas och ett sömnigt sorl ackompanjerar.

Vi sitter tre meter från scenen; jag och min syster vid ett bord dukat med asiatisk caesarsallad, lax- och avocadokräm i tacoskal garnerat med chilifrukt, samt små västerbottenostpajer med tångkaviar och lök. Allt krasar mellan tänderna.

Lax och chili-tacos låter kanske en smula oortodoxt, men så gör även att dricka vodka vid frukosttid. Och det återkommer vi snart till.

Södra Teaterns Etablissemanget är ljussatt som en kolmila, tunga röda tyger stänger ute det blygsamma solskenet. Utanför fönstren anas Mosebackes terrass; där löv virvlar runt övergivna ölbord i novemberblåsten.

På en hylla vid ett av fönstren vilar en ensam trumkagge och i hörnet under står ett par blå kryckor. Från böljande vita lampor i taket, vilka fladdrar som spöken, skiner ett rött och blått sken sparsamt ner på väggarnas porträtt av Jane Birkin, The Tallest Man On Earth och Sierra Leone Refugee All Stars. Samtliga har uppträtt på Södra Teaterns scener, men inte framför en baconätande publik.

Brunch – en fullmatad historia

Hitlåten från 1930 tonar ut och spridda applåder tar vid; publiken har ju annat för händerna – brunchen stjäl uppmärksamheten.

Det hoberna kallar second breakfast: en sammanslagning av frukost och lunch – hela kostcirkeln om du är tillräckligt bakfull – introducerades i Sverige under 1970-talet, precis som Hawaiikassler. Södra Teaterns tolkning av brunchen består av en buffé med varma och kalla rätter samt ett antal desserter.

Vi har nu hunnit få i oss varmrätterna och är proppmätta efter de små delikata hamburgarna, Eggs Benedict samt måstet: äggröra med bacon. Resterna vilar nu på tallrikarna som troféer över vår smått övermänskliga bedrift.

Bloody Mary fullbordar kostcirkeln

Där frukostens präktiga ideal regerar med vitaminstinn grapefrukt, ekologisk müsli och surdegsbröd, gör sig brunchen inte rättvisa utan en stadig drink. En Mimosa, Bellini eller som nu, en klassisk Bloody Mary – så tät att den går att äta med gaffel.

Det har blivit dags att runda av. Medan vi hämtar kaffe och en smått fantastisk pannacotta, tar swingjazzbandet, som ser ut att dela stylist med Grävlis i Dr Snuggles, ett par minuters paus. De sitter på träpallar och skickar en termos mellan varandra; småpratar och stämmer gitarren, sörplar kaffe och knaprar på drömmar.

Jazzbrunch på Södra Teatern/Etablissemanget:

Profil: Matsal med scen för krogshower, klubbar, spelningar. Och brunch.
Klientel: Bakfulla söderbor.
Vinlista: Nä, men bartendern bistår gärna i drinkvalet.
Typsituation: Sångaren drar en anekdot och någon i publiken rättar honom.
Betyg: 3 av 5.