Cocktail hour på Linje 10

Det vilar något rituellt över hur vår bartender med en hammare demolerar ett isblock svept i en handduk. Med svettblank panna blandar han isen med gin, rom samt Aperol i en shaker, kavlar upp ärmarna och skakar behållaren kraftigt medan han vankar av och an. Resultatet hälls upp i ett lågt cocktailglas med fot, toppas med socker och en limeklyfta.

Jag och Mattias sitter i den stimmiga baren i restaurang Linje 10. Matsalen är en del av handelsplatsen Tjoget i Hornstull, under vars tak även barberare och en florist ryms.

Joel Söderbäck, operativ chef för Linje 10: ”Vi har jobbat aktivt med att främja cocktailkulturen i Stockholm de senaste sju åren. Och inspirationen till Linje 10 kommer från sena nätter på barer i New York och från det enkla och lantliga i södra Europa”.

Medan Mattias beställer en Flower Power, som förutom gin, sherry och club soda innehåller ingrediensen BLUE (vilket vi gissar är sugröret), sippar jag på min väl avvägda Sugar On Top och ser mig omkring. Sorlet och slamret i lokalen lyckas nästan helt dränka Stone Roses utomordentliga låt Waterfall.

En sydeuropeisk bistro

Den öppna matsalen, med två separéer en trappa upp, delas itu av en väl tilltagen sprithylla. Från det översta hyllplanet blickar uppstoppade korpar ned; som en påminnelse om livets förgänglighet, eller kanske en alternativ karriär inom taxidermi.

Det är högt i tak och de frilagda rören och nakna glödlamporna bryter fint mot bardelens överflöd. Bardisken är i form av ett arton meter långt silverskrin bakom vilket kranar och tappar kikar fram.

Linje 10 är en bistro med sydeuropeiskt fokus, bland paradrätterna märks brässerat kalvlägg och utomordentliga ostar. Men det är inte därför du bör gå hit. Inte heller för vinet, trots att vinlistan är mer än fyllig.

Med drycken som musa

Till Linje 10 söker du dig för cocktails. I den välsorterade baren
huserar några av stans bästa drinkmakare; tidigare i år korades duon Ludvig Grenmo och Mattias Skoog till Sveriges bästa bartenders i Cocktailkampen på Café Opera.

Joel Söderbäck säger att cocktails är den bästa början på utekvällen. ”Ja, det finns drinkar för alla tider på dygnet: Ramos Gin Fizz vid frukost, till lunchen en Dry Martini, före middagen Manhattan och Negroni. Och efteråt en Whiskey Sour”.

Jag har fascinerats av cocktails sedan jag i min ungdom bytte mitt utbud av parfymer, som Jockey, Lagerfeld och Boss mot drycker med ungefär samma alkoholhalt och smak.

Min första bartenderblandade cocktail var en Golden Dawn på anrika Flustret i Uppsala. Bara att ljuda ingredienserna lät som poesi:
Gin
Calvados
Apricot brandy
Grenadin
Apelsinjuice

Så är också cocktails det litterära drinkvalet; ty de största författarna var också de törstigaste. Det vore en styggelse att i sammanhanget bortse från Ernest Hemingway, som drack motsvarande Grisbukten i form av Mojitos på La Bodeguita del Medio i Havanna. Men litteraturhistorien bjuder på så många fler sena nätter och, för all del, tidiga eftermiddagar.

Ytterst lättpåverkade F. Scott Fitzgerald föredrog Gin Rickey (eftersom den inte påverkade andedräkten), Dorothy Parkers gift var Whiskey Sour och William Faulkner, som hävdade att ”Civilization begins with distillation”, sippade på en Mint Julep medan han skrev.

Men ser man på, det börjar bli sent. Afterworkare spiller ut i regnet på Långholmsgatan och vi med dem. Strålkastarna från den tunga trafiken får för ett ögonblick Hornstull att förvandlas till Paul Austers Brooklyn.

Linje 10:

Profil: Bistro och cocktailbar.
Klientel: Afterworkare.
Vinlista: Snygg, röd och fyllig. Blicken dröjer sig kvar vid drinksidorna.
Typsituation: Någon ser min rosa drink, fnissar och beställer en likadan.
Betyg: 4 av 5.