Vin från den sydfranska byn Calce och Gérard Gauby
Vita viner från södra Frankrike? Ja tack, gärna! Om det står Calce på etiketten vill säga. Jag blev nyligen positivt överraskad av några kraftiga men riktigt fräscha vita viner från det torra soliga Roussilion, nära den Spanska gränsen. Vinerna presenterades för mig under en vinprovning förra veckan och var inhandlade på plats av en nära vän som semestrat i området.
Huvudstaden i Roussilion heter Perpignan och är franskt sedan 1600-talet, men fortfarande är det en kulturcuvée här i det franska Katalonien. Och Le Prestige när vi talar vita viner kommer ifrån byn Calce, där sju producenter (se bild) har kokat ihop en av de mest jordnära, terroirbaserade och ungdomligt rebelliska vinfilosofierna i hela Frankrike.
Calce hittar du två mil nordväst om Perpignan. Här i det vilda, kuperade landskapet växer olivträd och garrigue ur heta skifferrika jordar som även innehåller kalksten, precis som i Chablis. Kanske är det därför som många av vinerna har en sån fin nerv av mineralitet?
Altituden över havet är omkring 300 meter, vilket ger svala nätter och en pigg syra i vinerna. De flesta odlarna är unga och ambitiösa, helt obundna av appellationsregler och i stor utsträckning biodynamiker. En typisk odlare i området verkar vara cirka 30 år gammal, trivs i rutig fleeceskjorta och pryder sig med ett mörkt helskägg. Kommer denna genomgående respekten till jorden kanske från att vinrankorna ofta är tre eller till och med fyra gånger äldre än sin ”odlare”. Kanske vore därför ”skötare” ett mer passande namn just i Calce.
En av de moderna pionjärerna i byn är odlaren Gérard Gauby som sedan några år tillbaka även har sin son Lionel hårt arbetandes vid sin sida. Domaine Gauby är numera en av de biodynamiska odlarna efter en omvälvande händelse för över 10 år sedan. Gérard hittande då ett hundratal döda fåglar i sina vingårdar efter en större kemikalieräd. Hans sista sedan dess och av allt att döma kommer Lionel fortsätta på den naturliga banan. Jag bjuder här på några sensoriska tankar om vinerna från far och son Gauby, två från Olivier Pithon och ett från Matassa.
Jag kan tänka mig att några av dessa viner av samma eller någon annan årgång kommer att lanseras på Systembolaget i april. Ett 70 - tal viner i kategorin exklusiva lanseringar kommer då att släppas där 19 av vinerna är så kallade ”naturviner”, det vill säga viner utan tillsatser. Lanseringen är dock fortfarande höjd i dunkel, läs mer om detta här.
Calcinaires Blanc 2009, Domaine Gauby
Vinet visar upp en ljusare halmfärg. Frisk och befriande ren doft med ett härligt samspel av citrusfrukter som citron och mandarin, mandel, mogna krusbär och mineral. Frisk och intensiv smak med fyllig och ren frukt som har den där oförvanskade smaken av druvjuice kvar. Ett skaldjursvin från söder - en Chablis 1er Cru från Roussilion! Smakrikt och mycket välgjort, Calcinaire Blanc har vart en favorit ett par år nu.. 84-86 Poäng
Vielles Vignes 2006, Domaine Gauby
Detta är firmans vita flagskepp. Appellationen är Vin de pays Côtes Catalanes, (40% Macabeu 30% Grenache Blanc 15% Chardonnay 10% Grenache Gris 5% Carignan Blanc). Kraftig citrongul färg. Dov och mineralstinn doft som når ända in i själen. Denna koncenterade dryck bjuder finstämmd komplexitet av honung och mogna citrusfrukter på näsan. Kraftigt och potent med fin balans av syra och liten bitterhet som ryggrad. Lite ruralt och hantverksmässigt på något sätt. Verkligen spännande och mycket välartad cuvée trotts detta virrvarr av druvor. Här finns löften om en grasiös mognadspotential av minst 10-15 år. Årgång 2002 ska vara helt fantastisk idag, enligt säkra källor. Är detta essensen av Calce? Kraft, fräshör och mineral.. 89-92 Poäng
La Muntada 2006, Domaine Gauby
Detta är firmas röda flaggskepp. Appellationen är Côtes du Roussillon Villages (40% mycket gammal Carignan, 30% Grenache, 20% Syrah, 10% Mourvèdre). Viss mognad i en ljusare klarröd färg. Traditionell och animalisk upplevelse på doften med mogna jordgubbar och lite läder. Smaken är oerhört intensiv och fruktig trots dess tydliga oxidation. När de röda äppelskalen kommer fram så vet du att vinet har nått ett visst stadium av oxidation (Röda viner). Lite svamptoner och rönnbär.. 90-92 Poäng
Cuvée Laïs Blanc 2009, Domaine Oliver Pithon
Ett steg djupare i färgen än Calcinaires. Intressant och mycket egen doft som för mig drar mot lakrits och torkade växter/blommor. Här finns också en fetare honungston och lite malolaktiskt som följs upp av citronpastill. Smaken är potent och fullmatad med hög syra och samtidigt ett överflöd av mogen gul frukt och avrundande ekfat. Hårt arbetande Oliver Pithon använder åsna och plog i sina vingårdar som likt Domaine Gauby är biodynamiskt odlade. "Its not me that´s in to bio, its the others that´s in to cemicals" ska han vid något tillfälle ha yttrat. Riktigt coolt vin och lite överdrivet på ett nyrikt men avslappnat sätt.. 88-90 Poäng
Cuvée Laïs Rouge 2008, Domaine Oliver Pithon
Purung rödlila färg. Ung, mörkt bärig doft med lakrits och viol. Påminner lite om ung Mencia just nu. Mycket ung och nyfödd smak med rivig krossad frukt och frisk syra. Stjälkiga tanniner tillsammans med syran bildar en stram ryggrad till detta charmiga och obesudlade vin som dessutom känns nyttigt för kroppen. En bieffekt är att det säkert skulle vara en delikatess med grillat småvilt av alla slag.. 87-89 Poäng
Matassa Romanissa 2007
Doftar både köttigt och koncentrerat. Frukten påminner om mörka jordgubbar med salmiakstoner. Lite reduktiva dofter till en början. Smaken är grovhuggen och har den typiska Tom Lubbe syran. Denna vinmakare verkar alltid producera viner med vass syra, ofta volatil sådan. Inte riktigt min kopp té. Eller? Jag är klyven, intensiteten och robustisiteten, ren krossad frukt. Ändå charmigt! Jag är inte rätt person att sätta poäng på detta..
Följande vin serverades blint.
Färgen är lite gul och medelintensiv. Doften är unik och mycket egen, med en syntetisk känsla av spanska persikor (godis), kycklingfond, citronsaft, olivspad och en massa andra konstigheter som man inte förväntar sig. På paletten är vinet våldsamt. Syran är så vild och ointegrarad att jag alldrig upplevt liknande förutom i just Tom Lubbs viner från Roussilion och Sydafrika. Citron och lim i en mycket märklig förening. Spännande, om ditt sinne är öppet - defekt om du är mer lagt åt det kritiska hållet. Svårt att poängsätta. Kul, helt klart.
Facit: The Observatory VIII
Tom Lubbe är tänkaren bakom the Observatory. Chenin och Chardonnay, biodynamiskt odlat och från gamla buchvines i Paardeberg, Swartland. Sydafrika. Fotpressat och jäst på 228 liters fat från Bourgogne. Vinet kom med för att jämföra med Tom Lubbes Matassa.