Vintermerna du inte visste att du ville kunna och vinerna du ska testa

Det är lätt att känna sig som Bill Murray i Lost in Translation när vintermer flyger från höger och vänster. Den som inte känner sig vilsen blir istället provocerad över hur pretentiöst och snobbigt det låter när vinnördar pratar. Men jag lovar – det går att förstå språket och orden har en mening. Följ med så förklarar jag!

Att förstå franska underlättar enormt när man navigerar i vinvärlden. Lägger man till klassisk grekiska och latin är man i princip hemma. Men om du, liksom jag, inte behärskar något av ovan nämnda språk kan jag berätta att det går alldeles utmärkt att bara lära sig de viktigaste termerna och hålla sig till vanlig hederlig svenska i övrigt. Här kommer några användbara ord, och vinerna som hör till.

Vintermerna du inte visste att du ville kunna - och vintips kopplade till dessa

Autolys

Nej, det här är inte det norska ordet för billampa, utan den kemiska process som ger champagne sin karaktäristiskt brödiga smak. Den traditionella metoden att tillve rka mousserande vin, som är obligatorisk i Champagne, innebär att vinet jäser en andra gång i flaskan. Efter att jäsningen är klar låter man vinet ligga på sin jästfällning, alltså de döda jästcellerna. Autolys är namnet på den biologiska process där jästcellerna bryts ned och släpper ifrån sig ämnen som ger champagnen dess brödiga toner. Ju längre tid på jästfällningen, desto mer autolytisk karaktär. Men vi kanske ska hålla oss till ”toner av brioche” när vi beskriver champagne. Det låter en aning mer aptitligt än ”toner av döda, nedbrutna jästceller”.

Tips på vin med autolys

Botrytis cinerea

Den tungvrickaren som härstammar från grekiskans ord för druvor och latinets ord för aska eller färgen grå och beskriver helt enkelt en druvklase som blivit askgrå efter att ha blivit angripen av en mögelsvamp med samma namn. Gråröta kallar vi det oftast på svenska, förutom när det sker kontrollerat och planerat – då heter det ädelröta. Mest känd från Sauternes i franska Bordeaux och Tokaj i Ungern, men vi hittar ädelrötade viner även på andra håll, till exempel i Tyskland och Österrike. Vad gör botrytis med vinet då? Jo, svampen perforerar druvorna med små, små hål, vilket gör att vätska dunstar och allt annat koncentreras inne i druvorna. Vinerna blir intensivt söta, med hög syra och helt magiska aromer av honung, aprikos och saffran. 

Tips på vin med botrytis

Brettanomyces

Jästsvampen som också i vardagligt tal kallas ”brett” brukar dela upp vinentusiaster i två läger. De som inte tolererar någon brett alls i vinet, och de som anser att det ger komplexitet och personlighet till till vinet. Smaken är ju bekant som baken, så det är kanske inte konstigt att åsikterna går isär även om brett. Det luriga här är att brettanomyces är en slug liten jästsvamp som är riktigt svår att bli av med när man väl fått in den i sitt vineri, så det är inte alltid ett val att ha eller inte ha brett i vinet. Dessutom kan den lilla rackaren bjuda på ett väldigt brett spann av dofter, från läder, stall och rökighet till överväldigande dofter av gödsel och använda plåster. 

Tips på vin med "brett"

Garrigue

Garrigue är de lågväxande örtväxterna som trivs i steniga och torra jordar runt medelhavet. Ordet brukar också användas för att beskriva den aromatiskt örtiga doft som ofta hittas i viner från södra Frankrike, särskilt Rhônedalen. Örterna som man syftar på är ofta timjan, lavendel och rosmarin, men även växter som buxbom och lagerblad. Men huruvida det faktiskt är aromatik från växterna som via druvornas skal hamnar i vinet, eller om det är en slump att vi upplever samma doft och smak i vinet låter jag vara osagt. 

Tips på vin med garrigue

Malolaktisk omvandling

Malolaktisk jäsning, malo, kärt barn har många namn. Gillar du smörig chardonnay är det här ett ord att lägga på minnet. Har du också undrat hur i hela världen en dryck gjord på vindruvor kan smaka smör av alla saker? Det kan vi tacka mjölksyrebakterien Oenococcus oeni och några Lactobacillus-bakterier för. De omvandlar nämligen vinets äppelsyra (malic acid på engelska) till den mjukare mjölksyran (lactic acid), och på köpet får vi restprodukten diacetyl – samma molekyl som finns i smör. 

Tips på vin som genomgått malolaktisk jäsning