faustino-reserva-okt-vinbankenfaustino-reserva-vinbanken-okt

Vinprovning med pinot noir och chardonnay

Favoritmarkera

Provningstema: klassiskt franskt Bourgognevin, röd och vit, möter utmanare från nya världen. Pris kontra smak utsätts för jämförelse. Den idag så populära pinot noirdruvan som skolboksenligt ska smaka av röda bär är en svårflörtad sort som kan vara allt ifrån tungstinn alkobomb till mer av elegant finlirare, något som producenter i Nya Zeeland lyckats väl med. En anledning till varför druvsorten gör så bra ifrån sig i landet långt borta är såklart det svala klimatet.
Chardonnay å andra sidan är druvan som anpassar sig utifrån rådande förutsättningar vilket ger spännande smakinslag av ursprungskaraktär. Vinerna placeras i nedanstående ordning, från ett till fyra.

Enigt Jancis Robinson har pinot noir ingen entydig karaktär eller arom. Ett kännetecken enligt henne skulle kunna vara en viss druvsötma och en tendens till höga alkoholhalter. Ungt pinotvin kan smaka av mosade hallon om från unga Côte de Beauneviner, solvarma smultron om från Côte de Nuits, bläckigt om från Chalon, plommonsylt om från Kalifornien och egentligen ingenting om ursprunget är Italien eller Östeuropa. Nu ska sägas att denna referenslitteratur har några år på nacken, boken publicerades 1990 och utvecklingen för pinot noir har varit fenomenal. Nya vinvärldsländer som Nya Zeeland eller distriktet Tasmanien i Australien precis som Oregon och Washington State i USA visar på fantastiska viner vars stil och smak snabbt närmar sig originalen från Bourgogne. På gång i denna pinotsuperliga är även Kanada vars vindistrikt i exempelvis Ontario placerar sig på samma breddgrader som franska Bordeaux.

Att pinot noir räknas in som en kinkig sort för odlarna är ett faktum. Mutationer och dess känslighet är välkänd. Det gör att vinernas kvalitet kan röra sig mellan absoluta toppskicket ner till under källarnivå, långt ifrån godkänd med andra ord. Klonurvalet för odlaren är betydelsefullt men även i detta sammanhang überdistriktet Bourgogne har över 70 olika kloner planterade, förvirring och framförallt sjukdomsbenägenheten är därmed fortsatt aktuell.
För egen del blir jag sådär genuint ”vinglad” när jag hittar smaker av röda bär, mogna plommon, av svamp och skog, solvarma kryddor lätt rostade fat och en avslutande hint av ett skönt animaliskt drag.

Goda pinot noirviner utanför Bourgogne hittar ni i Alscace, bäst gillar jag pinot hos producenten Rene Muré. Tyskland är starkt på gång med sorten, nu måste de bara jobba ner alkoholhalterna för en skönare balans samt det lilla landet Schweiz storslagna pinotviner som lätt mäter sig med modellmallens toppkvalitetviner.

Gröna druvan i bourgogne är chardonnay och när den hoppar upp i kvalitet smakar vinerna ofta av gul frukt, smör, nötter, mineral och rostade fat. Chardonnay odlas över hela världen men att få till liknande stil som i ädel bourgogne är lika svårt som att många producenter tycker att det är ett mått på lyckas eller till och med ett regelrätt misslyckande om ställd i jämförelse till en traditionell chardonnayklassiker.
I jämförelse med pinot noir är chardonnaydruvan mer stabil och den gör faktiskt ovanligt bra ifrån sig världen över och där en av sortens absoluta styrkor är dess benägenhet att plocka upp en skön ursprungskaraktär från odlingsplatsen. Dessutom, vinernas smakvariation utifrån en så kallad druvspecifik grundstil är nästintill oändliga. Från busenkel kvalitet till höjdarvin, utan fat eller med, malolaktisk jäsning eller inte, jäst och lagrad på fällningen (on the lees) eller inte, med bubblor eller utan är bara några av alla olikheter smaken kan pendla mellan. Sammantaget gör det chardonnayvin till den sort som passar måltiden enklast och allra bäst i det fall man bara skulle kunna välja ett vin av en druva till sin middag.

Vita:
Catena Chardonnay 2008 (6612), Mendoza-Argentina, 119 kronor
Torrt, mycket fruktigt vin med rostad fatkaraktär, inslag av tropisk frukt, nötter, apelsin och vanilj. En tendens till värme och alkohol hänger kvar i eftersmaken.
Passar till: smakrika laxrätter, rotsaker, till pasta med skaldjur och exotisk frukt, ljust kött men även till en fläskrätt med fruktigt sött tillbehör (fikon eller sötare tomatsalsa med citrontimjan) och till lagrade hårdostar.
Betyg: 4

Puligny Montrachet 2007 (95865), Bourgogne-Frankrike, 289 kronor
Torrt, nyanserat smakrikt med frisk äppelsyra, smak av rostade fat, inslag av mineral, äpplen och päron, tropisk frukt (ananas), smör och citrus. Bra eftesmak.
Passar till: Kyckling med rosmarinpotatis, fiskrätter med nötter, smörsås, aioli eller ett stänk av saffran.
Betyg: 4

Röda:
Stoneleigh Pinot Noir 2008 (16394), Marlborough-Nya Zeeland, 135 kronor
Kryddig, ungdomlig smak med inslag av fat, mynta, jordgubbar, ingefära och vanilj.
Passar till: Fläskkött, fågel som kalkon med bönor eller svamp. Krämigt fet ost. Vinets syra behöver mustigt motstånd. Prova med en asiatiskt kycklingrätt där mango och avokado samt soyabaseraddressing med ingefära är pricken över i.
Betyg: 4-

Beaune 2007 (95710), Beaune-Frankrike, 265 kronor
Medelfyllig nyanserat, kryddigt, friskt vin med fatkaraktär, inslag av skogshallon, ingefära, jordgubbar, örter och muskot. Bra eftersmak.
Passar till: Kalvrätter med örtkryddade tillbehör, kycklingrätter i alla former med svamp, rostade rotsaker och örtkryddor. Osten ska vara milt lagrad hårdost.
Betyg: 4

Lämna ett svar