Intryck från Tokaj

Favoritmarkera

Tankarna är många, när jag återigen befinner mig i ett av Europas mest dynamiska och spännande vinområden. Utvecklingen i Tokaj är påtaglig och det känns närmast som om något nytt sker varje år.

Allt fler tar steget mot en kvalitetssträvan och nya boutique-vinerier poppar upp hela tiden. I och med att Tokaj förlorade en till två generationers vinmakarkunskap under kommunism så är stilarna tämligen varierande mellan producenterna. Alla har de olika bakgrund. Vissa vinmakare är närmast självlärda, några har utbildat sig vid den närmsta större staden Miskolc’s universitet medan andra sökt sig utomlands för att skaffa den nödvändiga kunskapen. Vad som ändock kännetecknar den nya skolan, de kvalitetsmedvetna producenterna, är att de alla strävar efter ett att uttrycka växtläget – en ursprungskänsla._MG_5987

Få inser vilket jobb det ligger bakom ett kvalitetsvin. När jag står utanför den anrika producenten Tokaj Hétszőlő och deras berömda vinmarker i utkanten av byn Tokaj så blir det desto mer märkbart. I samband med kommunismens övertagande i Ungern i slutet av 1950-talet så fattades beslutet att Hétszőlő’s vinmarker skulle skövlas då de inte kunde bearbetas av traktorer. Samtliga rankor drogs upp och istället flyttades odlingarna till slättlandet samtidigt som nya, mer högavkastande kloner av Furmint blev norm. Kvantitet var ett honnörsord och övergödning och besprutning in absurdum blev vardagsmat.

När så kommunismen försvann och utländska intressenter fann sin väg till Tokaj, möttes man av misshandlade vinmarker, skröpliga rankor och övergödd jord. Hétszőlő’s vinmakare, Gergely Makai, skakar på huvuet när han berättar historien för mig.

_MG_6002“Det här är en av Tokajs äldsta och främsta vingårdar, klassificerad redan i början av 1700-talet,” berättar han. “Allt detta förstördes av kommunisterna och lämnades åt sitt eget öde.”

När de franska ägarna tog över Hétszőlő så blev det först till att skövla bort dryga tre decennier av växtlighet; ett ofattbart stort jobb. Därefter planterades återigen klassiska, lågavkastande kloner och dessutom togs snabbt beslutet att Hétszőlő skulle vara ett certifierat ekologiskt jordbruk, för att återigen ge jorden tillbaka sitt liv. Densiteten är hög, det vill säga tätheten i vingården. Närmre 10 000 ranker per hektar.

“Det tog närmre 10 år innan balansen var någorlunda återställd i jorden,” säger Gergely Makai. “Men fortfarande idag märker vi av övergödningen i de lägre delarna av vingården. Det kan ta decennier innan balansen återigen är normal,” säger han.IMG_6005Idag använder sig Hétszőlő av knep såsom att bespruta med te, feromoner som sprider sexuell förvirring bland småkrypen, rosenbuskar och att återplantera åkermöss som förr fanns i markerna. Vingårdsläget – närheten till floden som skänker förutsättningen för botrytis – gör att man fokuserat på de söta vinerna. Men även Pinot Noir har åter funnit sin väg in i markerna, en druva som redan under 1800-talet benämns under namnet Nagy-burgundi i Tokaj, den stora bourgognen.

Hétszőlő finns tyvärr inte representerade i Sverige men för en förståelse för den nya stilen av söt Tokaj, helt befriad från oxiderade toner och kvalmighet, kan man med fördel prova den fina 2011 Late Harvest (75309) från Royal Tokaji Company för 149 kronor. Med en mer markerad friskhet, lägre sötma och toner av persika och honung, så är detta eleganta vin en fin ledsagare till fruktdesserter och krämiga, mildare blåmögelostar. Även Château Dereszla’s 5 Puttonyos (2901) från 2008 för 169 kronor, en årgång med mycket botrytis, är en fin introduktion till det nya Tokaj. Servera det till en äppelkaka med en gnutta kanel i.

PS. Ta en närmre titt på bilden på vinrankan. Ser du den röda tråden på stocken? Den sprider ut feromoner för att förvirra insekterna och bidrar till att besprutning kan undvikas.

Skribent: Niklas Jörgensen

Kommentera