De bästa Syrahvinerna just nu

Bland rödvinsdruvorna är det numera Syrah den mest spridda. Den visar sig kunna göra rika intressanta viner i många olika klimat och jordar. Från att länge dominerat i Australien och norra Rhônedalen och funnits som en viktig blanddruva i södra Rhône har den under de fyra senaste decennierna spritts till hela vinvärlden med stor framgång. I Sydafrika har den visat sig mycket framgångsrik och numera har vi Syrahviner från Spanien, Portugal, Italiens olika delar, Chiles både varma och riktigt kalla klimat och Nya Zeeland.

Fransk eller från Iran

Druvan Syrah, eller Shiraz som den oftast heter i Australien, har en omtvistad härstamning. Den roligaste historien är att den kommer från Shiraz i Iran, den andra är att det är en genuin fransk druva. Den moderna forskningen stöder nog främst det senare alternativet. Idag använder många producenter beteckningarna efter vilken förebild de anser sig ha. Shiraz för mäktiga stora kraftfulla viner i aussistil eller Syrah för lite mer komplex och stram nordrhônsk stil.

Mustigt utan sötma

Druvans stora framgångar beror på dess förmåga att skapa mustiga rika stora viner med rejäl tanninstruktur och långt utvecklande liv. För alla som vill ha lite mäktiga smakrika seriösa viner utan en massa socker är Syrah riktigt intressant. Smakmässigt har den som ung ofta mörkfruktiga toner med kryddighet och rökighet, lakrits och mycket annat. Som stort moget vin med flera decennier på nacken kan de bli ytterst komplext finstämt sammanvävt och storslaget bortom enkla analogier i smak och doft. De stora syrahvinerna kräver minst 10 års ålder innan de visar upp hygglig andel av sin potential.

Tonårstunnel

Många av dem går efter några år påtagligt in i tunneln. Det blir ointressanta och stumma under några år och det är först när de bli ca 6-8 år som de kommer ut på andra sidan. Under tiden i tunneln har de vissa likheter med tonåringar. De växer och utvecklas kraftfullt och blir därför lite tjuriga och obalanserade. Sedan kommer de ut som betydande personligheter. De största positiva upplevelserna har man med de som passerat sina ”tonår”.

Framgångsrik blandningsdruva

Syrah har i alla tider använts som blandningsdruva. Länge var det vanligt att de bättre bordeauxvinerna fick en dos Hermitage från Rhône. I Australien är en vanlig kombination idag att blanda syrah och cabernet i ungefär lika proportioner. I Rhône med efterföljare i många vinländer, blandas syrah med grenache, mourvèdre och några stänk av den gröna druvan viognier. Numera blandas det syrah med lokala stora druvor som Touriga Nacional och många andra. Framöver kommer det att bli en mycket vanlig blandningsdruva för rika röda viner. Den kan nästan alltid tillföra något av värde. I tabellen nedan finns de i mitt tycke bästa Syrahvinerna just nu på Systemet. Jag har bara tagit med viner med minst 50 % syrah.

Billig Syrah

Det finns två bra syrahboxar i mycket olika stilar. Den chilenska Falernia med 60% Syrah kommer från druvor som mognat långsamt i ett svalt klimat i norra Chile. Det ger ett mer delikat vin med fin fruktighet och struktur. Sydafrikanska Black Granit Shiraz från varma Darling i Sydafrika är en frustande mustig syrah med rik smak och tuch av nordrhônsk rökighet, rustikt och lite grovt. De bästa billigare flaskorna är idag syrahblandningar från Sydafrika. Robertson Shiraz/Mourv/Viognier för endast 64 kronor har riktigt bra längd balans och seriöst innehåll hela vägen och 80% syrah. Lite mer av allt och lite delikatare blir det i Flat Roof Manor Shiraz/Mourv/Viognier för 81 kronor. Båda fynd i min gom. Så här långt är vinerna främst gjorda för att konsumera direkt.

Syrah kring hundringen

I prisklassen kring hundringen finns det en hel drös riktigt bra syrahviner och fyra fynd från fyra olika länder. Från norra Rhône kommer klassiska bra Crozes Hermitage Cave de Tain, från det utmärkta året 2010. Osedvanligt mycket av det bästa hos norra Rhône till mycket måttligt pris. Från Australien finns den ständigt pålitliga Penfolds Koonunga Hill Shiraz/Cab. 50/50 blandning av klassiskt slag som också växer rejält med lagring. I BS finns en finstämd lite rökig sval syrah från norra Chile i Maycas del Limarí Reserva Syrah, 2009. Från Sydafrika är den välstrukturerade och eleganta Stellenzicht Golden Triangle Shiraz, 2010 bäst. Du hittar sex andra riktigt bra syrahviner kring hundringen i tabellen.

Syrah 110-200 kronor

I högre prisklasser är det de gamla syrahområdena Australien och norra Rhône som fortfarande dominerar. Två mycket intressanta syrahviner i BS under 200 kronor är Penfolds Bin 2 Shiraz Mourvèdre i stor välbyggd precis aussistil och i Sverige nya täta och delikata Domaine de Mourchon Syrah, 2010 från Rhône. Båda är tämligen njutbara nu men växer mycket med långlagring. I prisläget finns några utmärkta 2010:or Crozes-Hermitage och en rad Australiensare från lite lättsammare Hyland, delikata Paracombe, täta och tuffa Bloodstone till ungmogna Ch Thabilk, 2006. Alla vinerna är hyggligt tillgängliga och vinner mycket på fortsatt lagring.

 Syrah 200-400 kronor

När vi nu går upp lite till i pris är det syrahviner som borde få uppleva sin 10 årsdag och gärna många år till. Just nu finns det två riktigt bra Côtes-Rotie från 2011 kring 350 kronor. Det är litet distrikt i nordligaste Rhône där syrah på granitjordar gör de mest delikata och komplexa Syrah vinerna från branta vingårdar. Delas’s Seigneur de Maugiron och Garon’s Les Triotes verkar mycket lovande för den som kan lagra. En av de största på Syrah i Sydafrika är Boekenhoutskloof i Franschhoek. Det gör ett mycket intressant blandningsvin i The Chocolate Block. 2012:an har blandningen 70/13/10/6/1 av Syrah/CS/Gren/Cins/Viogn. Storslaget ungt vin som liksom andra stora Syrahviner helst bör avnjutas efter sin 10årsdag.

Över 500 kronor

I prisläget över 500 kronor hittar Du just nu i tillfälliga sortimentet mycket delikata och nyansrika Côte-Rôtie Les Rochins, 2011 från Garon som ännu inte nått tunneln. Där finns också några flaskor kvar av den betydande aussi shirazen Wynns Michael, 2010 och idag stängda Jean-Luc Colombo’s  Cornas Les Ruchets, 2010. Båda bör undvikas av dem som inte tänker lagra flaskorna till minst 2020.