Småpartier - recension och betyg röda viner 8 mars

Det är dags för Vinbankens rapport med en recension av röda viner i småpartier den 8 mars 2019. Många viner får bra betyg men de absoluta toppvinerna saknas.

– vilket å andra sidan håller priserna på hyfsat normal nivå. Bra snitt på pris/kvalitet skulle man kunna sammanfatta veckans släpp.

Frankrike Rhône

Ett av veckans fyndviner på röda sidan är Dom. Font de Courtedone, Côtes du Rhône Villages 2017 (90032), 139 kr, en mörk och ganska reduktiv variant av Côte du Rhône på grenache/cinsault/syrah med drag av rökt chark och mörka bär plus en hel del örter, vissa lätt brända/rökta. Trots detta både elegant, lättdrucken och finstämd i smaken med bra syra och en svag klädsam beska i avslutet.

Renodlad syrah hittar vi i Dom. Les 4 Vents, Crozes Hermitage 2016 (90457), 249 kr. Ung och oförlöst syrah med tjärpastiller, peppar och mörkt röd frukt. Mycket god och generös Crozes från ett mycket bra år i slimmad elegant stil med finfin syra och balanserad frukt och tannin. Nästan lite som en Côte-Rôtie i sin elegans.

Längre söderut längs den mäktiga floden hamnar vi i Lirac, straxt väster om Châteauneuf-du-Pape.

Dom. Du Close Sixte Lirac 2016 (92202), 349 kr är också det ett av månadens budgetfynd. Mörk, både till färg och doft i även den lätt reduktiv stil men med lite mer körsbärsfrukt än de två andra. Generös och härlig med hyfsat fyllig frukt som bygger upp en aptitlig struktur med balanserade tanniner.

Definitivt sommarens grillvin om jag hinner köpa innan det tar slut. Fyndstämpeln baserar sig på att det är magnum vi talar om!

Bordeaux

Hela sex viner från Bordeaux varav två är icke provade och två fick mer än godkänt, ett inköp förstår jag dock inte alls; 2002 Ch Peyrabon som var övermogen och trött och påminde mer om 1980-tal än 2000-tal, kanske fick vi en dålig flaska att prova, jag får köpa en och testa, har jag bättre tur då så talar jag om det.

Ch. Tour des Termes 2014 (95480), 249 kr är en rak och ärlig Saint-Estèphe (Cru Bourgeois) gjord på merlot/cabernet med drygt ett års fatlagring enligt klassiskt bordeaux-recept. Doft av både svarta vinbär och blyerts tillsammans med lite ceder och läder gör den typisk och trevlig. Bra frukt och härliga tanniner som greppar utan att smärta. Mycket trevligt vin helt enkelt.

En helt annan liga spelar de klassade slotten i. Från Ch. Pichon Longueville Baron (Pauillac andra cru) kommer Les Griffons de Pichon Baron 2016 (94142), 540 kr, slottets sk andravin. Här har vi en riktig fin-bordeaux med elegant karaktär från ett mycket bra år. Modern och välgjord i helt sömlös stil med mjuka tanniner, elegant frukt och balanserad syra. Förbluffande god redan nu men kommer naturligtvis att vinna massor på att ligga till sig.

Vin i franska sydväst

Om man fortsätter söderut från Bordeaux hamnar man snart i det som kallas Sydväst där Madiran är det mest kända distriktet., och i Madiran är utan tvekan Château Montus den främsta producenten. Druvsorten vinerna baseras på heter tannat och är som namnet säger en tanninstinn druva. Tre röda viner från monsieur Alain Brumont kommer till oss denna 8 mars.

Château Bouscassé Vieilles Vignes 2015 (95566), 299 kr brukar vara lite mer rustik i sin stil än Montus och här har vi en tät mörk kompis med imponerande koncentration och massor av mörk frukt, massor av tannin, men av välslipat slag. Smaken är som doften, tät och koncentrerad med i nuläget lite mycket av det mesta men ingen fara, Bouscassé kan nå minst sagt aktningsvärd ålder, man dricker gärna deras sena 90-talare idag.

Ch. Montus 2015 (92208), 249 kr är nästan lika koncentrerad som Bouscassé men med elegantare frukt och snyggare fat. Montus är ett vin som dyker upp varje år så det finns en del att jämföra med och i mina ögon så är just denna -15 bland de allra bästa jag provat. Precis som grannen så är det ingen stress med att korka upp detta vin, men om du gör det så dekantera i minst fyra timmar.

Ch. Montus Cuvée Prestige 2015 (95030), 495 kr är ännu mer koncentrerad med nästan svart färg och frukt, dominerad i detta läge av nya ekfat och sin maffiga frukt men lugn, om några år har det lagt sig en aning och då förstår man priset bättre. Just nu lite för mycket med bl a en tydlig kryddighet i eftersmaken. Ett samlarvin som kommer att dyka upp på auktions-sidorna många år framåt.

Italien, mest Piemonte

Precis som i Sydväst så har vi här en trio viner från en och samma producent, denna gång Luigi Pira i Serralunga, Barolo, tre överraskande bra viner i sympatisk prisklass.

Först en Dolcetto d’Alba 2017 (95177), 136 kr som är mörkt röd som dolcetto alltid är med inbjudande mjuk doft som inte är lika koncentrerad som färgen, körs- blå- och björn-bär i härligt moget stadium. Smaken är inte alls lika mjuk och bussig, här finns motstånd i form av hög syra och bra med tannin. Kan gott vänta något år.

Ett hektar av hans vingård utgör Langhe Nebbiolo 2016 (92074), 189 kr som i allt är en mini-barolo i ganska modern fatlagrad stil med fina frukt/bär-toner mot plommon, slån och björnbär och svagt rökig från faten. Ren fin frukt i seriös stil utan att vara ett stort vin. Strama taniner som sig bör och riktigt elegant frukt i avslutningen. Ett vin som kräver sin mat (fett & protein).

Men det är för sina baroloviner han är känd, som här Barolo di Serralunga 2014 (92095), 289 kr som är en copy/paste av nebbiolon, aningen mer mognad i färg och doft, lite mer av elegant barolo med läder, nypon och rosor adderat till receptet. 2014 i Barolo är en årgång som dissas av kännarna då koncentrationen inte når 2013 eller -15, men å andra sidan är vinerna ofta eleganta och lite lättare.

Ytterligare ett dolcetto-vin kan vi prova, San Fereolo 1593 Dolcetto 2006 (92109), 249 kr. Även här ett mörkt koncentrerat vin men denna gång med påtaglig mognad vilket verkligen känns både i näsa och gom. Mogen skön doft där läder-toner har utvecklats och frukten gått in i sitt tredje stadium av nästan multnad skog och höstig vegetation. Härlig smak med klart animaliska toner och lång, mycket eldig, eftersmak.

Fortfarande i norra Italien men nu i Trentino, ligger Vigneti delle Dolomiti med sina speciella druvsorter. Elisabetta Foradori är en egendom som gör viner långt bättre än snittet vilket priset skvallrar om, och även kvaliteten.

Foradora Teroldego 2016 (90405), 199 kr är härligt fruktig med svarta körsbär, plommon och läcker syra i elegant stil med aningen flyktiga syror (naturvin?) men de stör inte nämnvärt. Bra och jordnära vin i härligt personlig stil.

Rioja nu och då

Bodegas Muga Reserva Seleccíon Especial 2014 (95268), 279 kr är en mörk tät rioja från ett svalt år med mer syra och mindre frukt än t ex 2105. Vissa tar detta som ett svaghetstecken – andra tycker om den lättare stilen som svala år bjuder på. Detta är i alla fall en modernt gjord rioja utan att tappa sitt DNA med jordgubbsbussig frukt och rejäl fatlagring och en anings bitterhet i slutet som drar mot slån, inte dumt alls. Minst en timme i karaff.

Åtta år äldre är Viña Tondonia Reserva 2006 (95182), 269 kr som är en mycket klassisk old fashion rioja av bra snitt men här har vi verkligen en lättare årgång. Mycket typisk med vaniljtoner och dillkrona och kanske en anings klen frukt men mycket bättre än man skulle tro. Kul med vin med ett dussin år på nacken.

Vinlandet Grekland

Naoussa var bland de första grekiska kvalitetsvinerna man fick bekantskap med via Systembolaget och redan då blev man imponerad av resultatet. Naoussa är landets första appellation och ligger i Makedonien ungefär en timme väster om Thessaloniki.

Boutari Naoussa Grande Reserve 2011 (95390), 235 kr är precis så överraskande som vinet var första gången jag provade det, fast nu med sju års mognad dessutom. Druvan heter Xinomavro. Ljus vacker färg som påminner om barolo, klart mogen doft som ett rhônevin med bordeaux-krydda (i brist på bättre jämförelse) och fin mognad med läder, cigarrbox etc och ganska rejält med tannin. Kanske lite brådmogen men mycket god och kul att prova nu. Lite av veckans favorit.

Röda viner från Argentina

Två riktigt bra argentinare från en av världens tio vinhuvudstäder, Mendoza.

Achaval-Ferrer Malbec 2017 (96359), 189 kr är en mycket bra variant på denna Argentinas nationaldruva. Mörk som synden, fin doft och svart te och järn och mörka bär som blåbär och fläderbär. Mycket god och välgjord och elegant i sin stil, inte ofta just dessa viner är det. Generös god eftersmak med ung fräsch frukt.

Något äldre är Rutini Cruz Alta, Chairman’s Blend 2015 (91150), 199 kr, blend i detta fall betyder bordeaux-druvor, dvs cabernet, merlot, malbec och 18 månader på franska fat. Jättebra vin med tydliga drag av sin druvblandning men ändå utan att tappa bort sitt ursprung. Fint byggd i modern tappning med bra frukt och fina mjuka tanniner. Mycket väl värd sina 200.-

Finvin från USA

Veckans bästa vin är utan tvekan Duckhorn Three Palms Vineyard Merlot 2015 (95276), 679 kr, dyraste också för den delen. Mycket snygg och tät merlot från något svalare vingårdar i Napa Valley vilket gör vinet balanserat och elegant trots sin ganska fylliga kropp. Mörk god frukt av alla möjliga svarta och blå bär och fint ekfatslagrad. Lång, snygg och skitgod helt enkelt!

”Tänk om alla merlot kunde smaka så här”, suckade en nöjd skribentkollega i provningsrummet på Systembolaget.

Blåbärsvin i Sverige

Blott Sverige svenska blåbär har! Och i Västerbotten plockas de och görs vin på.

Rålund Exclusive Torrt Vin av Blåbär 2018 (99171), 235 kr borde vara obligatoriskt att smaka på. Riktigt bra prototyp (även om det är alldeles för dyrt) till vad man kan göra av svensk frukt och bär. Nästan helt torrt med bra fruktighet, något låg syra jämfört med druvor men riktigt välgjort och förvånansvärt välsmakande. Ska jag absolut köpa och prova till höstens vilt, helst rådjur eller dovhjort.

[drinklist id="68553"]