Bordeaux, del tre.

Cru Bourgeois med mervärde är D´Angludet, Labégorce-Zédé, Siran och Labégorce. Monbrison kan också räkna in sig i denna skara ”out-laws”. Några av Robert Parkers personliga favoriter kommer från södra Margaux och de två slotten är La Lagune och Cantemerle.

Haut-Medoc kan för den som vill använda sig av en minneskarta refereras till som höga Medoc. Tänk på platser med höjd i Bordeaux, vilka alla ligger på grusåsar (upp till 40 meter någonting). Vin som odlas här är helt enkelt bättre. Och de bästa, höga, platserna har egna appellationer. Norr om staden Bordeaux ligger appellationerna med de i sammanhanget förnämsta namnen. Avståndet till floden, Gironde, är inte långt och om man förflyttar sig mer åt väster förändrar sig landskapet och framförallt jordmånen. Det blir plattare, åsarna är låga om alls och marken innehåller mer lera. Växtligheten är övervägande skog.

Dock med senare års uppryckning vad gäller kvalitet menar många kännare att de ”prisvärda kapen” kan hittas i den mer allmänna appellationen Haut-Medoc. Listrac-Medoc samt Moulis är också högintressanta avgränsningar. Appellationerna ligger mellan St-Julien och Margaux men en bra bit väster ut och därmed långt ifrån floden.

Angående primörer
Den första september släpptes en del 2007, de mest intressanta kommer ut till försäljning lite senare, den 19 september.

Blå druvor i Bordeaux
Fem olika sorter används, de flesta använder sig av tre olika. Som kuriosa kan nämnas att på 1800-talet var så många som 30-talet olika sorter i omlopp och frekvent använda i slottsblandningarna. Att bruket och sättet att arbeta med flera sorter utvecklats kommer av en sund överlevnadsstrategi. Olika druvor har sinsemellan olika egenskaper, vilket gör att vinproducenten så att säga kan försäkra sig mot vårfrost, regn och kyla på hösten, fukt, dimma och storm bland många andra väderfenomen.

Merlot: den mest planterade sorten i Bordeaux. Hoppar jämfota av glädje i den kalla, lerjorden. Ger stora skördar. Mognar tidigt, ger saftiga viner med fin färg.
Cabernet sauvignong: stark färg. Kraftiga tanniner, mörk frukt, svartvinbärsarom som inslag av körsbär, ceder och cigarr. Ogillar lerjord, vill ha grus.
Cabernet franc: kryddig
Malbec: saftig med rik smak. Är på tillbakagång (Cot, cot noir)
Petit Verdot: mognar sent. Stor doft, rik färg och rejält med tanniner. Svår och kinkig att odla.

Gröna druvor i Bordeaux
Det finns fem viktiga sorter i distriktet, de flesta producenterna använder sig av två. Precis som för de blå druvorna användes cirka 30 olika sorter på 1800-talet. Förenklingen har gått långt.
Semillon: viktig i Graves och Sauternes. Kan ge ett vaxartat intryck. Gör sig bäst tillsammans med Sauvignon blanc. Mottaglig för ädelröta.
Sauvignon blanc: aptitretande skärpa och syra, Ger ryggrad och struktur.
Muscadelle: aromatisk, kan även ge kryddarom.
Colombard: grön frukt som kommer till sin rätt i blandningar.
Ugni blanc: utfyllnadskandidat….odlas i Cognac för destilleringsyfte.

Vinframställning
Vinstilarna som druvorna ovan producerar varierar med producenten, läget, jordmånen sammantaget en blanding av allt. Oz Clarke skriver i sin bok att utmärkta lägen som skickliga producenter är i minoritet. Över 60 procent av odlarna buteljerar inte själva sitt vin. Bland dessa är det en bekräftad kris idag, låga priser och få köpare är anledningen. Ungefär 40 procent av den totala bordeauxproduktionen svarar kooperativ för. Utgå därför ifrån att enklare Bordeauxvin är ett nästintill simpelt basvin. De kan vara råa, tunna och snipiga som röda enkla viner.
För att få fram toppviner krävs läge, engagemang och intresse samt inte minst, ekonomi. Det yttrar sig i tuffa urval vid allt från beskärning fram till skörd och senare sortering av druvorna innan kross och press. I källaren kommer det sedan an på ekfaten och nya fat kostar en mindre förmögenhet precis som att gamla cementtankar har svårt att hålla jämna steg med rostfria ståltankar.

Viner på Systembolaget
Haut-Medoc
Château Belgrave 2006 (nr 3925), 289 kronor
Örter, svarta vinbär. Kvalitetsvin. Stram och komplex, håller stil som finvin.
Betyg: 4
Provad: 2008-12-11

Château Cantemerle 2003 (nr 99216)

Château Cissac Le Vialard (nr 3991), 178 kronor
Parfymerad, blommig. Medelfyllig. Röd frukt, vinbärsstram syra, lätt kärv, inslag av läder och lite tobak. Bättre vin. Fat och lädersmak passar kalvstek. Bra köp.
Betyg: 3+
Provad: 2008-12-11

Château Citran 2007 (nr 96746)

Château Fournas Bernadotte 2003 (nr 3834), 181 kronor
Bär, blyerts. Medelfyllig. Bär, blyerts, fat, tobak. Trevlig eftersmak. Kvalitetsvin. Ursprungsäker, passar festbord och traditionella vinälskare.
Betyg: 4-
Provad: 2008-09-25

Château Hourtin-Ducasse 2007 (nr 3908), 119 kronor
Fat, tobak, cigarr. Medelfyllig. Mörk frukt, markerade fat, ceder, tobak, vinbär. Lätt vedig.
Bättre vin. Skön Bordeaux-karaktär. Trevlig, helt okej köp.
Betyg: 3+
Provad: 2009-10-15

Château La Lagune 2007 (nr 96747)

Château Reysson 2007 (nr 3992), 169 kronor
Kvalitetsvin. Röda, mörka bär. Lite tobak, stram syra. Tunn.
Betyg: 3-
Provad: 2010-05-20

Listrac-Medoc
Château Ducluzeau 2004 (nr 94134)
Château Fourcas Dupré 2007 (nr 96745)

Moulis
Château Chasse-Spleen 2007 (nr 96744)