Amarone är rött, mörkt och smakrikt. Alkoholhalten ligger på den högre nivån, runt 15 volymprocent. Smak och koncentration måste därför hålla jämna steg i det balanserade vinet. Amaro som betyder bitter ger indikation om ett torrt vin. Så är också ofta fallet idag. Mer sällsynt förekommande är Recioto, eller söt så som vinet var i begynnelsen.
Dolce, ordet fanns ursprungligen med i beskrivningen för det röda vinet från Valpolicella som serverades efter middag och vid festliga tillfällen. Meditationsvin är ytterligare en ingång till när den söta recioton kunde tänkas passa bra. Resan till att bli mer ”torr” i stilen börjar ”Amaro” göra redan på 1950-talet. Producenten Bolla nämns som en av pionjärerna för den (då) ”nya” stilen. Klassificeringen idag är Valpolicella eller DOC med tillägg Classico, Superiore eller andra varianter. För alla val se under artikel 5, här.
Zonerna är Valpolicella classico, nord-väst om Verona, Valpantena precis norr om Verona och mot öster, Valpolicella eller som man ibland kan se l´altra Valpolicella. I zonen ”classico” ligger Fumane, Marano, Negrar, San Pietro in Cariano och Sant ´Ambrogio di Valpolicella.
Druvsorterna som är tillåtna är: corvina veronese, rondinella och molinara. För exkat procentandel av helheten, se här under artikel 2. Corvinone är ytterligare en sort som kan dyka upp och den anses vara en variant av corvina veronese. Croatina, dindarella, rossignola och oseleta är några av flera andra unika sorter i området.
Skörden sker i ”normal” tid och druvorna är som bäst friska. Det innebär att de inte ska vara angripna av botrytis, det vill säga den ädla rötan. Druvorna får därefter torka i välventilerade utrymmen under 60 till 100 dagar, beroende på. Under tiden förlorar druvan vätska, upp till 40-50 procent är vanligt. Processen kallas ”appassimento”. Att mögel inte får utvecklas är självklart. Åsikterna går isär här bland producenterna, någon kan tänka sig att tillåta ädelröta att utvecklas, andra skyr det som pesten.
Innan pressningen väljer de flesta att ta bort stjälkarna. Efter pressen kommer maceration, eller när skal ligger med i musten för att ge/laka ur sin färg plus ge smak. Det kan fortgå mellan 20 till 60 dagar. Jäsningen tar tid, musten innehåller mycket socker, har en hög potentiell alkoholhalt. Amarone jäser ut till att vara torr, recioto är fortfarande söt. Vinmakaren kan styra detta med hjälp av jästen. Det kan ta så lång tid som två månader innan musten jäst klart, ofta sker detta under september, året efter skörd. Därpå flyttas vinet över till fat och någon producent kan välja att deras vin får slutföra jäsningen på fat, andra för över ett färdigjäst vin till fat. Slovensk ek är vanligt, tidigare användes även körsbär och idag ser man även nya ekfat med franskt ursprung. Vanligast, vill jag påstå, är stora liggare eller fat på cirka 500 l eller mer. Tiden på fat varierar mellan de olika producenterna men allt ifrån 12 månader upp till fem eller sex år förekommer. Vanligast tiden för fatlagringen är mellan två (två år enligt lagstiftning för DOC beteckning) och tre år.
För mer info, gå till Consorzio Valpolicella.
Provningsförslag
A Amarone (12343), 199 kronor
Tommasi Amarone della Valpolicella Classico (22350), 269 kronor
Masi Amarone Costasera (2345), 269 kronor
Serego Alighieri Vaio Armaron Amarone (2419), 379 kronor
Recioto på Systembolaget:
Delitia Recioto della Valpolicella Classico (nr 5329), 119 kr för 375 ml.
Domìni Veneti Recioto della Valpolicella Classsico (2304), 149 kr för 375 ml
Se gärna i beställningssortimentet. Här finns många fler, gooooda viner!