Tema exklusivt - en vertikalprovning av Château d'Ampuis

Att samla på olika årgångar av ett och samma vin har blivit allt mer populärt. Oftast väljer vi ett vin som har just de inneboende egenskaperna att utvecklas positivt under en längre tid, ett vin vi tycker om.

Förmodligen har samlaren ifråga följt vinet under flera års tid men har kanske inte funderat så mycket över skillnaderna, variationen mellan olika årgångar. Då är vertikalprovningen ett utmärkt tillvägagångssätt; en provning där samma vin står på agendan men olika årgångar.

En av Rhônedalens mest kända producenter, en av världens främsta till och med, är vinfirman Maison Guigal. Ett välkänt namn för många av oss då firmans Côtes-du-Rhône är ett permanent inslag i Systembolagets utbud. Guigal producerar även några av norra Rhônes mest ansedda viner i La Mouline, La Turque och La Landonne, alla från distriktet Côte-Rôtie. Eftersökta, oftast ett minne för livet, men också oerhört kostsamma. För vänner av Guigals storslagna premiumviner känns det därför som en liten tröst att det finns en Côte-Rôtie vid namn Château d'Ampuis som betingar en tredjedel av priset av ett av de nämnda vingårdsvinerna. Det är fortfarande en nätt summa man ska betala för vinet - det finns fortfarande några 2009:or kvar av Château d'Ampuis (99192) på Systembolaget för 895 kronor - men vad får man då för pengarna? Är det värt investeringen?

Château d'Ampuis

Château d'Ampuis har producerats sedan 1995 och senare i år släpps 2010:an på Systembolaget. En fantastisk årgång i Rhône och sannolikheten att det är den bästa d'Ampuis någonsin får nog anses som fullt möjlig. Kombinationen av druvorna syrah och en liten andel av den gröna viognier skapar en parfym som är svårslagen. Ovanpå detta så lagras vinet i 38 månader på nya ekfat vilket såklart kräver att vinet har en inneboende koncentration som kan hantera fatlagringen. Att prova den senaste årgången av d'Ampuis är oftast en ren förförelse. Kombinationen av de rostade fatnyanserna, de mörka bären, violtonerna, den charmiga och sötaktiga frukten i smaken och den långa renklingande eftersmaken, får de flesta av oss på fall. Men hur utvecklas vinet med lagring för det är ju ändå ett bygge för framtiden?

Vertikalprovning

I vintras satte sig undertecknad ned för att prova genom samtliga årgångar som då producerats av d'Ampuis, 1995- 2009. Provningen var delvis blind, det vill säga deltagarna visste vinet men inte i vilken ordning de skulle komma in. Ovanpå detta så smet tre referensviner in, en La Mouline, ett av de tre toppvinerna från Guigal, en standard Côte-Rôtie från firman och slutligen en Côte-Rôtie från firman Jamet. Det är omöjligt att dra några allt för stora växlar av en provning av denna typ som spänner över så många årgångar, då flaskvariation aldrig kan underskattas. Med ålder så avslöjar flaskor inte bara hur de lagrats men även om korken varit tillräckligt bra. Det är dessutom viktigt att fundera på hur man lägger upp en vertikalprovning och inte startar med de yngsta för att i tron tänka man ska avsluta med det bästa, de äldsta vinerna. Med ålder finns det inte lika mycket som tar emot längre och äldre viner blir lätt överkörda i gommen av yngre. Således, starta med de äldre. Öppnas mer än en flaska av respektive årgång kan även eventuell flaskvariation/flaskutveckling ge mer kött på benen.

Vad är då intrycken från en vertikalprovning av Château d'Ampuis? I sanning är de flera. Allt ifrån att vissa kanske inte borde ha producerats överhuvudtaget med tanke på prisbilden, till att närmast få uppleva en vinälskares himmelrike. Det blev dessutom uppenbart att stilen ändrats en hel del sedan starten 1995 vilket delvis kan förklaras av vinmakarskiften, men också att fler vingårdar av toppklass har införlivats i d'Ampuis. Yngre årgångar visar upp en större koncentration. Värt att notera är också att ett vin som d'Ampuis i storslagna år kan producera ett vin som närmar sig firmans främsta, till och med vara bättre än en medelårgång för La Mouline, La Turque eller La Landonne, något som verkligen är värt att ha i åtanke.

Provade årgångar av Château d'Ampuis med betyg

1995 - Elegans, fina nyanser från eken och en lång ren smak. På den absoluta toppen men oj vilken kanonstart för d'Ampuis. (4)
1996 - Ett märkligt vin med gröna nyanser, stallighet och hostmedicinkänsla. Ingen charmör men för de som gillar stilen gick det hem. Drick upp. (3)
1997 - Ganska charmig. Läder och torkad frukt. Fin, syrlig smak som kanske hade varit än bättre för två-tre år sedan. Likväl, det är gott. (4)
1998 - Första flaskan korkdefekt. Andra försöket visar upp ett mörkt vin med dov frukt och fin örtighet. En bra d'Ampuis. Inte elegant men personlig. (3)
1999 - Komplexitet och rikedom i ett. Ett fantastiskt vin som är perfekt nu i sin sammetslena framtoning. Lär hålla men varför riskera något? (5)
2000 - Utvecklad, kanske något endimensionell. Borde nog ha konsumerats för några år sedan. Ett ok vin men man förväntar sig mer. (3)
2001 - Mycket Côte-Rôtie här. Mörka bär, örter och läder i stöddig kostym. Frågan är om den blir bättre eller stannar på kraft. (3)
2002 - Vansklig årgång som sannolikt borde varit uppdrucken för fem år sedan. Allmänt grön karaktär med ogin avslutning och klen uttorkad frukt. (2)
2003 - Värmens år. Atypiskt vin som närmast får provaren att associera till portvinsdalen. Ändå på sitt sätt ett bra vin, om man gillar värme. Drick nu. (3)
2004 - Vresig? Flaskan för ett par år sedan var fantastisk. Nu knuten, saknar spänst och är svårbedömd trots ok frukt. Spara ett par år. (3)
2005 - Läcker, förförande stil med blommiga toner och ren röd frukt. Elegant smak med en fin utvecklingskurva. Tre-fyra år till. (4)
2006 - Kryddig stil med ganska tidiga mognadstoner. Rätt läcker stil som dock mår bra av ett par år till innan den dricks. (4)
2007 - Elegant stil med tydliga syrah-drag. Mörka bär, violer och ljuvlig len frukt. Snygga fat. Ge det uppåt fem år till. (4)
2008 - Besvärlig årgång men ett oerhört välgjort och läckert vin. Saknar pondus men en fin upplevelse om det dricks idag och inte sparas för länge. (4)
2009 - Kanske den främsta någonsin. Fantastisk doft, koncentration, smak och renhet. Ge den minst fem år och upp till femton års lagring. (5)

15 årgångar avspeglar årgångsvariationerna väl i norra Rhône samtidigt som vertikalprovningen visar att det aldrig är en garanti att man får ett fantastiskt vin, trots prislappen. Likväl, när Château d'Ampuis lyckas då är det en stor upplevelse.

Fotnot. Har du aldrig provat Château d'Ampuis men känner dig lockad kan det vara värt att investera i 2009:an alternativt vänta tills 2010 dyker upp på Systembolaget.

Författare: Niklas Jörgensen