GREKLAND. Vinlandet Grekland har en lång anrik historia vad gäller vinframställning och druvodling. Grekerna kunde tillverka vin tidigt och de spred kunskapen vidare till länderna runt Medelhavet.
Vinlandet Grekland har en anrik historia. Även om betydligt tidigare spår finns av vinframställning vet man säkert att vin kultiverades i Grekland från 600 talet f. Kr. fram till tidsepoken för antikens Rom 500 e. Kr. Grekerna spred senare vinkunskapen vidare under sina handelsresor vilket så småningom la grunden för andra länders vinnäringar.
I Grekland odlas vin över hela landet men i liten skala i jämförelse till övriga Europa. Totala arealen ligger på cirka 62 000 hektar, vilket är ungefär lika mycket som i italienska Toscana.
Systembolaget listar cirka 130 drycker från Grekland, i januari 2020.
Vinlandet Grekland och kunskapen om vinframställning
Så vad vore vinvärlden i dag om inte kunskapen från de ”gamla grekerna” banat väg till dagens know-how. Från grekerna har vi fått grundläggande kunskap om jordmånens betydelse, vikten av vingårdens läge och plats, att vinstocken bör beskäras för att få druvor av hög kvalitet samt betydelsen av tidpunkten för skörd. Att arbeta som oenolog (läran om druvan, egentligen vinmakare och odlare) är således ett mycket gammalt yrke och en kunskap som grundar sig på 1000 åriga erfarenheter.
Vinhandel
Så tidigt som cirka 500 år f Kr. var grekiska vinhandlare på Kreta (fungerade som en transferhamn mellan Egypten och Grekland) medvetna om vikten av rätt förpackning och förslutning för att förhindra viners oxidation. Vin som tappades i amforor av lera var ämnade för lång lagringstid. Det fanns även brända och glaserade förvaringskärl medan påsar av djurhudar, främst från får och getter, användes för vin som skulle konsumeras i närtid. Dåtidens boxviner kan vi förmoda. Även vinernas märkning borgade för medvetenhet och vikten av ursprung och så vidare.
Stil och typ av vin är viktigt redan i antikens Grekland
Av ovan förstår vi att skillnader på vin, av olika druvor och från olika områden och kvaliteter var minst lika viktiga parametrar som de fortfarande är i dag. Men på en punkt skiljer sig dåtid från nutid och det är hur de tidiga grekerna konsumerade vin. Vin av druvor var alltid en festdryck.
Mer vanliga var alkoholdrycker som påminde om öl eller andra fruktviner. Man skulle även dricka vinet utspätt och gängse norm låg på mellan 2/3 och 1/3 vin kontra vatten.
Att dricka på andra sätt, outspätt, ansågs tyda på bonnig bildning, farligt för hälsan vilket sammantaget bara var något som gick hem hos barbarerna ”i norr”. Och med norr menades romarna vilka helst och mycket gärna drack sitt vin så starkt och kraftigt som möjligt.
Modern tid i vinlandet Grekland
Grekland har en brokig historia av många folkslag och kulturer med starka influenser från olika ottomanska riket, Turkiet, som från kristna grupper. Självständighet uppnåddes 1913 men först efter de två världskrigen och inbördeskriget har moderniseringen av den totalt nedkörda grekiska vinindustrin startat upp. Betänk att så sent som under 1960-talet såldes mer än hälften av allt vin som tillverkades i flaska, snarare som tidigare, direkt från fat på ett kooperativ.
Under 1980-talet slussas de först utbildade oenologerna ut från de grekiska högskolorna och i kombination med ett klassificeringsarbete som påbörjats under 1970-t läggs grunden för landets vinnäring.
Kvalitetsvin-lagstiftningen i Grekland följer EU direktiven
1) OPE, controlled appellation of origin, blåfärgat kvalitetsband på buteljen
2) OPAP, appellation of superior quality, rosa kvalitetsband på buteljen
3) Tillägg som, Réserve eller Grande Réserve, innebär att vinet har högre kvalitet som kommer med förlängd lagringstid.
4) Vins de pays innebär att vinet kan komma från ett område, och vara tillverkat av grekiska druvor som internationella sorter.
5) Bordsvin, table wine gäller för varumärken eller för högkvalitativa toppvin som fasas in under bordsvin-kategorien då de ej klassificerar sig för OPE eller OPAP-kvalitet.
6) Cava är en annan beteckning som betyder att vinet är ett högklassigt bordsvin.
Vinregioner i Grekland
Norra Grekland
I region Macedonien och Thrace odlas främst blå sorter. I distrikt Naossa (enligt regelverket ska vinerna lagras minst ett år på ekfat. Om nya barriquer eller gamla liggare, spelar ingen roll.) är sorten xinomavro kung.
Arbete pågår för att definiera vingårdslägenas och på så sätt premiera dessa med Grand Cru status.
De högst belägna vingårdarna ligger på utlöparna av Mount Vermio, i en del som heter Amyndeon på cirka 650 m över havsnivå. En annan välkänd plats är Côtes de Meliton i närheten av staden Sithoniá och där Domaine Carras har sina odlingar. Slutligen är Drama, i Thrace kända för kvalitetsvintillverkning.
Centrala Grekland
Runt Mount Olympus, Greklands högsta berg ligger även landets högst belägna vingårdar på runt 900 meter över havet i Métsovan. Av lokala gröna druvsorten debina tillverkas mousserande vin. Och ett rött vin lokalt vin av cabernet sauvignon som blandas med agiorgitiko.
Xinomavro, rött vin, tillverkas mer i de östra delarna tillsammans med vitt vin i blandning av rhoditis och savatiano. Appellationen heter Ankhíalos.
Peloponnesos
Regionen som är på stark fram-marsch och med flest antal grekiska vinappellationer. På högplatån Mantinia i Arcadia på cirka 600 meters höjd över havet trovs den gröna sorten moscophilero utmärkt. I närheten av Korintkanalen ligger Neméa. Här odlas den blå agiorgitikodruvan med gott resultat på höjder som skiljer sig mycket åt, från 250 till över 800 m öH. Runt Pátras som står för vitt vin av rhoditisdruvan ligger ytterligare fyra appellationer.
Det finns även betydande odlingar för druvor som ska torkas för tillverkning av portvinsliknande viner.
Öarna
Inkluderar bland andra Cephalonia som är känd för vitt vin av druvan robola. Santorinis stolthet, den gröna assyrtiko skördar framgångar över hela världen för tillfället. Rhodos är känd för röda viner av druvorna athiri och mandelaria. Medan de mest berömda Samosvinerna är söta av muscatdruvan och Kreta är känd med en stor variation olika sorter och stilar av vin.
Greklands gröna druvor
Assyrtiko, rhoditis, robola, savatiano, moscophilero, vilana, debina och muscat blanc à petit grains.
Greklands blå druvor
Agiorgitiko, limnio, mandelaria och xynomavro.
HUVUDBILD: Vineyards at Nico Lazaridi estate. Image by Karyn Noble / Lonely Planet