Tenuta di Fessina gör vin på Etnas norra sida

Traditionella vinerier på Etna är ”olagliga” enligt Italiensk lag och jag frågar om vinmakaren på Tenuta di Fessina kan förklara. Här berättar Frederico Curtaz sin historia. Det finns producenter som skryter om att de var först med vinerier som använder sig av naturlig gravitation istället för pumpar. För att visa mig tar vinmakaren Frederico Curtaz mig till ett övergett vineri på Etnas norra sluttning som var lite före. Det byggdes redan på 1700-talet.

Tenuta di Fessina ligger i kommunen Castiglione di Sicilia

På vineriet Tenuta di Fessina i den lilla kommunen Castiglione di Sicilia på norra sidan av Etna är det fullt ös. Det är oktober 2014 och vingårdsarbetare stapplar med tunga korgar till sorteringsbordet. Avstjälkningsmaskinerna utanför vineriet dånar i takt med pumparna innanför. Just på Tenuta di Fessina är skörden extra panikartad, vineriet har nämligen de flesta av sina vingårdar inom samma contrada, (contrada: se artikeln med Frank Cornelissen, där finns contrada förklarat) som är ett viktigt nyckelkoncept till att förstå Etnas viner.

Palmento är namn på ett äldre vineri på Sicilien, detta med anor från 1700-talet.

Målet är eleganta och feminina viner

Fessinas vingårdar ligger inom contrada Rovitello vilket gör att druvorna mognar nästan samtidigt. När första druvklasen nått den perfekta sockerhalten måste skörden hastigt in till vineriet för att inte bli övermogen. Frederico Curtaz är vinmakare på Tenuta di Fessina sedan starten 2007 och menar att det är en stor fördel som få av Etnas producenter har. Att vingårdarna ligger så nära vineriet gör det nämligen enklare att styra exakt vilken mognad druvorna plockas i.

— Tenuta di Fessinas viner är feminina, de har lite lägre alkoholhalt och är slanka och eleganta i kroppen. Jag tycker att många producenter här på Etna skördar för sent, sa Frederico medan han slängde av en övermogen klase från sorteringsbandet. En tillrättavisande blick delades ut till den skyldige druvplockaren som lunkade ut i vingården igen.

Datumet för skörden är en av de val som styr vinets stil allra mest. Under mina dagar på Etna fick jag precis som Frederico säger intrycket av att många skördar lite för sent. Allt för många röda viner sticker regelmässigt över 15 procent alkohol vilket inte är en fördel varken för smaken eller för försäljningen. Den globala trenden går emot lägre alkoholhalter.

De alkoholrika vinerna kan dock inte bara skyllas på producenterna, det finns också en naturlig förklaring. Solens bländade ljusstyrka på Etnas högre vingårdar samt de svarta basaltrika lavajordarna som absorberar värme under dagen är två karaktärsdrag från platsen som bäddar för högre alkoholstyrka.

Frederico Curtaz vid sorteringsbordet

Vin på carricante-druvan lagrad i ek från Piemonte

Etna är framförallt känt för sina röda viner men många producenter gör även vitt, framförallt på carricante från vingårdar på Etnas östra och södra sluttningar. Frederico häller upp 2013 Etna Bianco ”Erse” 169kr (-) ett vin gjort på mestadels carricante som är både lättdrucket och syrligt, det påminner något om en muscadet från Loire-dalen i Frankrike. I vinet finns även en liten del av den aromatiska druvan minella, som med sin avlånga form är lätt att känna igen i vingårdarna. Oändligt mer intressant var 2012 Etna Bianco ”Il Musmeci” 247kr (+) som är gjord på carricante från en över 80 år gammal vingård. Vinet är ett rejält kvalitetssteg upp och har en polerad smak av mogen stenfrukt med hård stram mineralitet. Il Musmeci Bianco har större kropp än ”Erse” och visar tydlig potential for utveckling på flaska. Frederico lagrar vinet på stora ekfat ifrån Piemonte.

Varför använder ni inte mer närproducerad Siciliansk ek?

— För att vi sysslar med kvalitetsvin. Inte filosofi, svarar Frederico som tillägger att han en gång i tiden faktiskt var vinmakare hos legendaren Angelo Gaja i Piemonte och har därför bra relationer med de bästa tunnbindarna i norr. Det finns också en mer praktisk förklaring berättar han,

— Det växer inga ekar på Sicilien.

Tenuta Fessina Erse Rosso

Nerello Cappuccio - den svarta druvan

I Tenuta di Fessinas vineri jäser just idag ett av Etnas ovanligaste viner, en tank med ren nerello cappuccio. Druvsorten är planterad på ett fåtal procent av Etnas totala vingårdsareal och är lätt att känna igen på utseendet, dess skal är så mörka att dagsljuset sugs in i det likt ett svart hål. Tankprovet av 2014 Laeneo är rustikt och becksvart, många vinmakare använder nerello cappuccio för att addera färg till de ljusare vinerna av nerello mascalese. Här på Tenuta di Fessina har den sällsynta druvan fått äran att bli ett självständigt vin, en spännande och rivigt dryck som kan vara värt och prova om du kan få tag på det.

Elegant Nerello Mascalese

Frederico visar upp vinet han är mest stolt över och enligt mig Tenuta di Fessinas allra finaste vin. 2008 Etna Rosso ”Il Musmeci” 374kr (++) som görs på nerello mascalese från den allra äldsta vingården på ägorna. Dessa belevade vinstockars rötter har penetrerat djupt ner i marken sedan de planterades på 1930-talet och producerar få men smakrika klasar. Vinet är nu sex år gammalt och låter sinnena vika sig av välbehag. Det är ett av de bästa exemplen på att mycket nerello mascalese skördas för sent, ”Il Musmeci” har enbart 13.5 procent alkohol.

Palmento - olagligt vineri

På Sicilien var det förr i tiden vanligt att familjer hade sina egna vinerier, i alla fall de som hade råd. Många av dessa palmento-vinerier står kvar, och det är inte konstigt för de är byggda av solid grå lavasten. Dess konstruktion är lika enkel som genialisk och ger en inblick i Siciliens glömda, och nu även olagliga, vinmakartradition.

— Den Italienska lagen om sanitet i livsmedelsproduktion förbjuder lavasten som material för vinframställning. Dess porösa yta är svår att rengöra, berättar Frederico.

Men jag kan inte annat än undra om det här verkligen är ett problem eller bara ett byråkratiskt utspel. Palmentos har används nästan oförändrade i upp emot tusen år, och när jag frågar Frederico får jag höra att ingen han känner har hört om några sjukdomar eller skador från konsumtionen av dess viner.

Etnavinerier först med gravitation

På Sicilien var det speciellt kring Etna som man byggde palmento-vinerier som skulle vara helt gravitationsbaserade. Första steget i processen är att bära upp druvorna på övervåningen av palmenton där de kan fottrampas i en stor stenpool, likt de som kallas lagares i Portugal. Musten rinner sedan ner genom hål i lavastenen till tankar av kastanjeträd på bottenvåningen och sedan får vinet jäsa långsamt och helt naturligt under den kalla vintern. De tjocka stenväggarna gör att temperaturen är sval och jag slås över hur genialiskt enkelt det är uppbyggt.

Frederico vet inte exakt hur dessa viner smakade men tänker sig att de måste vart ljusa som ett rosévin i färgen, för kontakten med skalen blev mycket kort. Etnas kvarvarande palmentos ger oss med sin tusenåriga historia lite perspektiv i hur tidigt vi befinner oss i den renässans-tid av kvalitetsvin som startades på Etna av odlare som Andrea Franchetti och Frank Cornelissen för blott 15 år sedan.

Prova vinerna:
De flesta av Tenuta di Fessinas viner finns i Systembolagets beställningssortiment

Du kanske också är intresserad av
En nyare artikel om ett av Tenuta di Fessinas viner är publicerad den 18 maj 2015