I Lumahuset i Hammarby Sjöstad huserar sedan en tid ett ölbryggeri, sprunget ur ett samarbete mellan Carlsberg Sverige och Brooklyn Brewery. Just i kväll är det afterski i Nya Carnegiebryggeriet.
Vårvinden äter sig upp mot Hammarbybackens krön och pistmaskinen spottar förgäves ur sig vinter över det grå gräset. Detta sisyfosarbete resulterar i en frostbiten yta motsvarande vad som krävs för att kyla en Pisco Sour.
I Nya Carnegiebryggeriets entré står ett par slalomskidor med spår av grässtrån fastkilade i bindningarna. Kvällen till ära råder afterski och ett uppvisat liftkort ger rabatt i baren.
Det är lönehelg och fullsatt kring de rustika borden i björkträ, som står i prydliga rader längs de metertjocka väggarna. Lokalen är explosionssäkrad sedan tiden då Lumafabriken tillverkade lysgaser, och för att lätta upp den koleriska stämningen har bitar av inredningen färglagts i en biljardbordsgrön nyans. Tänk: gymnasieskola.
Bakom en glasvägg i baren visas egenproducerade öltunnor upp, intrikat fästa vid slangar, likt en scen ur Alien 2.
Nya Carnegiebryggeriet och New York
Stockholmarnas obesvarade kärlek till New York tar sig ständigt nya uttryck, i princip vad som helst känns The Big Apple i vår kungliga huvudstad: möbler av plåt, opraktiska kök, hus högre än fyra våningar, att äta brunch, Hornstull, ockerhyror etcetera. Så att bryggeriet är ett samarbete mellan Carlsberg Sverige och Brooklyn Brewery (samt att bryggverket i husets hjärta, av tyska märket Rolec, är likadant som det Brooklyn Brewery har i Williamsburg) är föga förvånande.
Män och öl
Skägg är lika vanligt bland gästerna som visstidsanställningar på Sveriges Radio. En annan hårtrend över borden, som jag i min enfald trott skulle haft samma livslängd som en vandrande pinne, är David Beckhams samurajfrisyr från 2007.
Nåväl, oavsett behåring så är en överväldigande del av restaurangens besökare män. Bechdel-testet, det som av en film kräver att minst två kvinnor i rollistan någon gång i filmen pratar med varandra om något annat än en man, är så hårt prövat att min vän M:s fru K för balansens skull valt att följa med.
När K försöker beställa ett glas vin blir hon rekommenderad cider, detta eftersom restaurangen inte serverar vin. Däremot står tjugonio sorters öl på menyn. Bryggeriets egna sorter beskrivs som ”klassiska med en modern twist”. Och de bör med fördel beställas i mindre storlekar, så att du kan prova dig fram längs bryggeriets digra lista. Detta gör det också möjligt att säga: jag vill beställa en liten stor stark, tack, vilket jag är omåttligt förtjust i.
En servitör med backslick och synfel närmar sig och han undrar om jag inte är sugen på en Kellerbier: en ofiltrerad och kalljäst lager som bryggts bakom någon av de tjocka väggarna. Den smakar ömsom nässlor ömsom citrus samt med en hint av cykelställ.
I köket styr och ställer Tobias Nordahl och Billy White från Matbaren respektive Fäviken. Jag fastnar för anka och rotsaker, vilket visar sig vara en habilt lagad rätt med en krater av puré fylld med delikat sås. Min Kellerbier fungerar utmärkt som komplement.
Sen då, jo bryggeriets egna IPA: J.A.C.K. En Ljus brittisk Crystal meth, läser jag, istället för Crystal-malt. Och då är det dags att gå hem.
Det känns som vinterns sista strof när vi går de fåtal stegen ner till Hammarbykajen. Men precis som värmen dröjer färjan, så vi tar pendeln in till stan.
Nya Carnegiebryggeriet
Profil: Bryggeri/restaurang/pub.
Adress: Ljusslingan 15, Stockholm.
Klientel: Skägg.
Vinlista: Näe.
Typsituation: Passagerarnas besvikelse när färjan Emelie inte anländer i New Jersey är monumental.
Betyg: 4 av 5.