Vad betyder orden bläcka, festprisse och bärs

Favoritmarkera

Vad betyde att ta sig en bläcka eller är du nyktrare om du inte har ätit något på morgonen? Den sista frågan kan tyckas något kryptisk. Men, skulle vi fråga en svensk på 1600-talet vore den antagligen fullt förståelig. Ord som nattkröken och morgonkröken används för att ange tiden på ett mindre exakt sätt. Om en natt eller morgon som nyss tagit sin början. Läs mer om ordens betydelse.

Bläcka
Att ta sig en bläcka är ungefär detsamma som att dricka sig full, eller att ta sig ett glas. Men när man talar om att vara på en bläcka så syftar det mestadels på själva tillställningen.

“Före den nya generationen psykmediciner så hände det att patienter fick tips ifrån läkarna att ta sig en bläcka.” Citatet kommer från 2004 – men ordet för bläcka är betydligt äldre.

Ordet anspelar egentligen på de bleckmått som särskilt förr var vanliga när man skulle servera brännvin. År 1880 talade man exempelvis om att: “de qvantiteter af öl och bränvin, som under julhelgerna immundigas förmedelst ‘bleckan’ och tennstopet närma sig det otroliga”.

Bärs
Bärs är ett slangord för öl som har förekommit sedan 1900-talets början. “Bayern, bärs och business”, skrev tidningen Affärsresenären 2005 om den tyska delstatshuvudstaden München. Och det är faktiskt genom namnet på denna delstat som ordet har kommit till.

En vink om detta får vi i “Nusvensk ordbok” från 1919, där bärs beskrivs som en “halvbutelj bäjerskt öl”. Det är nämligen en äldre stavning av Bayern som har inspirerat till dagens slangord. Troligtvis har det gått till genom en förkortning av bärjersöl, som är en parallell variant.

Bärjersöl är också den äldre formen, upptecknad första gången 1897.

Köpa ut
Mellan åren 1919-1955 var innehav av en så kallad motbok obligatoriskt i Sverige för att få köpa sprit på Systembolaget. Begreppet motbok (eller kontrabok) är känt som begrepp från mitten av 1700-talet och var ursprungligen en form av bok i vilken man förde s k moträkning mot en bank, eller t ex en arbetsgivare. Uttrycket ”köpa ut” kommer sig nog av att man gjorde “uttag” av sprit på sin motbok (ungefär som att ta ut pengar från en bankbok) och därav det något krystade att “köpa ut”.
(Eva Lenneman)

Nattkröken
Ord som nattkröken och morgonkröken används för att ange tiden på ett mindre exakt sätt. Om en natt eller morgon som nyss tagit sin början. Ordet har en ganska vardaglig och talspråklig prägel, men det finns skriftliga belägg för att ordet åtminstone har använts sedan slutet av 1800-talet.

Nattkröken är antagligen bildat av krök i betydelsen sväng, med anspelning på att kvällen svänger över till natt. Men också under inflytande av kröka, ordet för att festa eller supa. Det besläktade morgonkröken kan för övrigt även innebära en sup på morgonen.

Nykter
Är du nyktrare om du inte har ätit något på morgonen? Frågan kan tyckas något kryptisk. Men om vi skulle fråga en svensk på 1600-talet vore den antagligen fullt förståelig.

Och det beror inte på att man trodde att hunger botade berusning. Verkligheten talar ju snarare för motsatsen. Det enkla svaret är att ordet nykter också har använts om någon som inte intagit någon föda.

Nykter kommer ursprungligen från latinets nocturnus, som betyder nattlig. Nocturnum var även morgonens första klostergudstjänst. En tillställning som hölls vid en tidspunkt då många deltagare varken hunnit äta eller dricka. Och alltså var – nyktra.

Plakat
Ibland kan det bli för mycket av det goda. Inte minst när det gäller alkohol. Det är med anspelning på detta som begreppet plakat har kommit till, nämligen om personer som är redlöst berusade.

Ordet i sig har figurerat ett bra tag. Ett tidigt belägg kommer från skalden Carl Michael Bellman, 1794. Han vittnar om att han var “första gången placat”, sedan han hos holländske ministern tagit sig ett “Pontaks-rus”.

Hur ordet bildades är inte helt klart. Man tror att det kommer av latinets placatus, mildrad eller blidkad, och att det myntades i tidigt studentspråk som en förskönande omskrivning av ord med råare klang.

Prisse
Färgstarka karaktärer kan man lite skämtsamt kalla för prissar. Det är sådana som märker ut sig på ett lustigt sätt. Vi talar till exempel om festprissar och sällskapsprissar. Men prisse har också haft en annan, dialektal innebörd. Det har varit en skämtsam benämning för hundar. Som i följande citat från 1925: ”En gång var en ekorrskytt ute på jakt och hans prisse började ge hals inne i ett tätt gransnår.”
Man tror att ordet snappades upp i studentkretsar under 1800-talets senare hälft. Troligen efter tysk förebild. Men ursprunget är oklart. Kanske är det bildat som en
kortform av prins, ungefär som vi kallar Nils för Nisse.

Fakta: Ordberättelserna är hämtade ur boken och språkbrevet Om ett ord av Daniel Ernerot och Emil Holmström. Läs mer om boken här. Eller i Bokus nyhetsbrev.

 

Kommentera