Hur gör man Rosévin?

ROSÉVIN. Rosé, detta ambivalenta ”mellantingsvin” som varken är vitt eller rött. Det anses numera modernt, men är snarare antikt. Om rosévin kan man ställa många frågor och Vinbanken svarar på de vanligaste.

Rosévin | Bakgrund

Rosévin är modernt och samtidigt en av de äldsta vintyperna. Det är nämligen enklare att tillverka än både vitt och rött vin, och varför komplicera saker i onödan? Under antiken fick det röda vinet inte lika mycket kontakt med druvskalen som idag och blev därför inte fullt ut rött. Dessutom var det inte ovanligt att ha en skvätt vatten i vinet, vilket ytterligare tunnade ut färgen. Resultatet blev alltså vad vi idag kallar rosévin.

Under Roms glansdagar blev vinerna allt mörkare i färgen och trots att romarna generellt föredrog djupa rödviner så fanns det platser där rosévin dominerade. Ett av dom var Provincia Romana, nuvarande Provence i Frankrike. Fram till våra dagar är fortfarande så många som åtta av tio flaskor vin i Provence rosa. I Bordeaux började man under medeltiden att tillverka mörka roséviner som blev väldigt uppskattade i England. De gick under namnet Clairet vilket fortfarande är ett lokalt smeknamn för rött Bordeaux-vin bland britterna. På senare år har rosévinerna exploderat som kategori och idag anses rosévin nästan lika självklart som rött eller vitt.

Vad är rosévin?

Rosévin är en typ av vin som får viss färg från druvans skal, men inte tillräckligt för att kvalificeras som ett rött vin. Färgen kan variera från mycket ljus laxrosa till en intensivt rubinröd färg och allt där emellan. Den exakta nyansen beror bland annat på vilken druvsorten är och vilken tillverkningsmetod som används. Roséviner hittar vi i alla vinproducerande länder. Skillnaderna på vinerna är stora, men kanske inte lika stora som för vita och röda viner. Det är klimatet, druvsorten och vintillverkningen som ger den största inverkan på rosévinet.

Det stämmer även att det generellt finns en skillnad på de lite torrare europeiska rosevinerna jämfört med de fruktigare och mer rubinröda vinerna från exempelvis Argentina och Sydafrika. Det mest kända rosévinet kommer från Provence på franska Rivieran. Nöjesresandet till Côte d’Azur under hela 1900-talet gav uppmärksamhet och även status till dessa blekrosa viner. En status som sedan 2010 är högre än någonsin. Vinernas höga priser inspirerade länder i hela Europa att börja tillverka rosévin, däribland Spanien och Italien som idag är nummer fyra och två i rosévinsligan.

Hur många kalorier i rosévin?

Ett normalstort glas rosé har mer eller mindre 100 kalorier. Det kan jämföras med 40 centiliter öl (5,6%) som har över 180 kalorier.

Rosévinets färg beror bland annat på druvsorten och tillverkningsmetoden.

Hur gör man rosévin?

Rosévin kan göras på olika sätt, men blå druvsorter ingår alltid i receptet – det är nämligen från skalen som rosévinet får sin färg. Oftast är det enbart blå druvor i blandningen, men undantag finns. Vilken druva man använder har betydelse för rosévinets karaktär, detta även fast skalen inte ligger i kontakt med musten under jäsningen. De fyra vanligaste sätten att göra rosévin på är:

1. Skalkontakt (Kort maceration*). Det traditionella sättet att göra rosévin är med skalkontakt. Blå druvor krossas så att skal och druvjuice har kontakt under en kort period, ofta en till tre dagar. Färgen djupnar alltså ju längre skalen ligger i kontakt med musten. Riktigt djupa roséviner pressas ofta inte förrän en bra bit in efter att jäsningsprocessen startat. Slutligen så pressas musten och jäser klart utan skalen, precis som ett vitt vin.

2. Blödning (Franska: Saignée). Roséviner gjorda med saignée-metoden är en restprodukt från rödvinstillverkning. Alltså har druvorna skördats vid en tidpunkt som passar det röda vinet, vilket ofta är för sent för ett friskt och livligt rosévin. När en vinmakare vill koncentrera smaken och texturen i ett rött vin så sker ofta en såkallad "avblödning" av ljust roséfärgat vin i ett tidigt skede av macerationen. Druvorna hälls in i en stående cylindrisk ståltank och krossas av sin egen vikt. Juicen som rinner av får bara en kort kontakt med skalen och blir därför rosa. Det röda vinet som blir kvar intensifieras då det har en högre andel druvskal i förhållande till must.

3. Avrinning. En teknik som innebär att vinmakaren ”rinner av” jäsande rödvinsmust. Denna metod används för att göra de mörkaste och intensivaste rosevinerna som ofta kommer från Nya Världens vinländer. Vinerna som tillverkas med denna metod kan ibland sakna lite elegans, men rekommenderas ofta som viner till kraftiga och feta rätter pågrund av sin "biffigare" karaktär.

4. Blandning. Det enklaste sättet att göra rosévin är att tillsätta några procent rödvin till ett vitt vin. Det är ett ovanligt sätt att göra rosévin, oftast är det faktiskt olagligt. Sedan 2009 är det däremot tillåtet i Champagne – det är ett faktum att Rosé Champagne i regel tillverkas med denna metod. Vissa såkallade odlarchampagner* görs dock med blödning (Saignée). Få, om någon, anser att blandning är den optimala metoden för att göra rosévin av högsta kvalitet.

Vilket vinglas används till rosévin?

Slutligen då, vilka vinglas ger störst njutning? Unga och livliga roséviner som Provence eller Vin Gris* bör gärna serveras i ett avlångt vitvinsglas med lite smalare topp, det accentuerar vinets friskhet. Roséviner som jäst på ekfat är ovanliga men förekommer i bland annat Rioja och i Schweiz. Dessa viner bör oftast ha några år på nacken när de serveras och bör tappas upp i glas av Bourgogne-stil. Alltså med en rund och vid kupa där aromerna kan få svängrum. Rekommenderad serveringstemperatur är 7 till 12 grader, ju lättare vin och varmare väder desto kallare kan vinet serveras.

Utvecklingen av ”Rosévin” på Google Trends visar att vi söker av internet efter roséviner i juni varje år. Men Systembolagets försäljning är relativt konstant över året, kanske pågrund utav att 43 procent av svenskarna reser utomlands under sommaren. Källor: Google Trends (2016) Resebyrån Ticets Novus-undersökning (2014)

Maceration
Urlakning av ämnen i druvskalen till druvmusten.

Odlarchampagne
Odlarchampagne betyder att vinproducenten sköter sina egna vingårdar, de köper inte druvor från andra odlare såsom de så såkallade champagnehusen. Leta efter förkortningen RM på flaskan.

Vin Gris
Ett mycket ljust och oftast Franskt rosévin som under tillverkningen får minimal skalkontakt. Det görs ofta på pinot noir eller gamay.

Läs mer:
Vad är rosévin? Fråga Anders Melldén!
Vårens bästa roséviner – skön vardag till bästa lyx