Vinprovning med Piero av Marchesi Antinori

MARCHESI ANTINORI. Få vinhus och firmor kan visa upp en lika lång, obruten vinproduktion som den anrika italienska familjen Antinori. När nu Piero Antinori lämnar över driften av familjeföretaget till döttrarna Albiera, Allegra och Alessia är de 27e generationen vinproducenter.

Under våren var själve Piero Antinori i Stockholm för att visa upp några av familjens viner. Tillfället blev en vinprovning långt över den vanliga.

Vinbanken har skrivit en hel del om Marchesi Antinoris viner under åren och för att inte göra en repris av samma texter och innehåll ber vi er surfa in på några av tidigare artiklar,

Finvin från Marchesi Antinori
Villa Antinori, rött vin till oxfilet
Rolling stones med Marchesi Antinori
Vintips från Toskana och Antinori

Provningsnoteringar Tignanello och Solaia

Tignanello

Första årgången av Tignanello släpptes 1971. Då det begav sig var vinet revolutionerande för att man toppat druvblandningen med internationella druvsorter (ej de traditionella italienska) och lagrat vinet på ekfat (i stället för på stora ek-liggare). Man presenterade vinet som Vino da Tavola, förkortningenär VdT. Tignanello blev synonym för "det nya" och för andra producenter i Italien men också över hela världen blev vinet en förebild. Att tänka utanför boxen helt enkelt. Tignanello görs bara bra år och vinet har numer klassifikationen IGT, som är en geografisk ursprungsbeteckning. IGT är en vedertagen EU-klassifikation för livsmedel men har under senare tid kanske främst förknippats med  vin från Toskana.

Magnum 2004: Efter en regning höst och kall vinter knoppades vinrankorna 10-15 dagar senare än vanligt. Fortsatt regn under den för vinet kritiska perioder när blomningen sker med ställde till bekymmer. Skörden kom att avslutas senare än vanligt. Sammanfattning, en regnig, kall årgång som producenten rankar högt.
Druvor: 85% sangiovese, 10% cabernet sauvignon and 5% cabernet franc

Provningsnotering: Mörkt rödblå färg, kärnig rödfruktig nyanserad doft. Fylligt vin med elegant struktur, balanserad syra och tanniner (den kräva förnimmelsen) med en sammetsliknande textur. Lång, elegant eftersmak. Kan inte låta bli att lägga till att bra vin i magnumflaska torde vara den enda ”vettiga” buteljstorleken för både vin och vin-nördar!

Solaia

Solaia är ett vingårdsbetecknat vin från en 10 ha stor gård. Första årgången som släpptes var 1978 som då var en ren 80/20 blandning av druvorna cabernet sauvignon och cabernet franc. Året efter, 1979, var druvsammansättningen densamma men från 1980 har alla årgångar dessutom haft en 20 procentig inblandning av sangiovese, med olika nedjusteringar från ”huvuddruvorna”. Ursprungsplatsen för Solaia ligger inom Chianto Classico-appellationen, inte långt från Tignanello, vilket är självklar och klassificerad sangiovesemark.

2010: Årgången kännetecknas som ”regnig och kall”, med snö under vintermånaderna. Sommarens vanligtvis varma temperaturer kom först under juli då det även slutade regna. Svalare väder, men soligt, drog ut på mognadsperioden vilket var mycket bra för druvorna. Mycket arbete i vingården under växtåret. Vinet uppskattas som ett från de bättre årgångarna!
Druvor: 75% cabernet sauvignon, 20% sangiovese, 5% cabernet franc

Provningsnotetering: Mörkt rödblå, tät färg med stor, tydlig utvecklad doft. Fyllig av mörk frukt, smak av svartavinbär, lakrits, kryddor, tobak, läder och fat. Nyanserad och komplex med lång eftersmak. För mig är smaken perfekt i dag och jag vill inte spara vinet mer (har ni läst Vinbanken ett tag vet ni att undertecknad gillar utvecklade viner men inte så långt gångna att de är tydligt mogna, gränsande till de torkade frukternas nivå). Så bra som vinet är på egen hand står det sig ändå slätt tillsammans med mat. Underbart helt enkelt och som en studie i skönt finlir för smaklökarna. Vilken maten ska vara? Vällagad, bra råvara av nötkött eller mildare vilt, älg fungerar utmärkt, och med finstämda kryddor. Gott!

Huvudbild: Copy-Vinbanken, Piero Antinori