Boxarna är ett rött skynke för några vinsnobbar ett antal bekymrade alkoholpolitiker. Systembolaget försökte i det längsta att hindra dem. Boxens fördelar är uppenbara för konsumenterna. Efter en snabb expansion var förra året drygt 56 % av vinförsäljningen på Systembolaget på box. Sverige har visat vägen för kvalitetsvin på box. Boxen har också nackdelar, men numera är de fullt möjliga att bemästra.
Det var i november 1996 som Systembolaget tvingades att börja sälja vin på box. Under de första åtta åren fram till 2004, steg försäljningen mycket snabbt och andelen vin på box nådde 50 %. Sedan dess har försäljningen fortsatta att stiga men andelen växer numera bara någon procentenhet per år. Konsumenterna gillar uppenbart denna förpackningstyp och det finns några riktigt goda skäl för det.
Priset på vinet per liter sjunker rejält med boxen. Det blir betydligt mindre resursåtgång i alla led med boxar mot flaskor. Mängden koldioxid som frigörs i hanteringen blir därför bara en femtedel för 3lbox jämfört med en helflaska i glas, för de som tycker det är viktigt. En vanlig ”boxrabatt” är ca 20 kronor per flaska. Det betyder att man kan köpa ett vin i högre prisklass på box utan att det kostar mer.
Boxkunderna tycks vara mer intresserade av att hitta ett vin som också smakar bra, än de som köper billiga flaskor. Samtidigt som det finns många rätt tjoffiga dåliga viner på box kan man också för mycket måttliga pengar köpa riktigt bra kvalitetsviner på box i Sverige. För röda viner finns t ex Vila Santa, 2010 för 269 kronor per tre liter. Det är prismässigt inte mer än ca 67 kronor per helflaska. På flaska kostar Vila Santa idag 99 kronor. Bland de vita torra vinerna finns nu en liten riktigt hygglig vit bourgogne i BS, Macon-Village Chardonnay, Blason, 2011 för 229 kronor vilket motsvarar 57 kronor per helflaska. Den kostar 77 kronor på flaska. Det är också intressant att notera att priskänsligheten, särskilt i Sverige, är mindre för boxar än för flaskor. Många boxkunder betalar gärna några tior till om de tror att de kan få ett riktigt gott vin.
Till det kommer de vanliga förpackningsfördelarna. Lättar att bära och förvara, praktiskt i sommarstugan och på båten. Det blir inga korkdefekter. Det går att dricka precis så lite man vill utan att det som blir kvar förstörs. För den som vill dricka ett glas till måltiden då och då är boxen en mycket praktiskt förpackning. Man kan ha lite olika boxar igång för olika typer av mat utan att innehållet tappar nämnvärt i kvalitet.
De mer inskränkta vinsnobbarna tycker inte vinboxen är tillräckligt fin för deras fina smak. De tycker också att andra borde ha samma uppfattning och att boxarna bör avskaffas. En del bekymrade alkoholpolitiker med betydande förmyndarbehov tycker att boxarna är för populära och billiga och därför bör förbjudas. Delvis är det samma synpunkt. Folk kan ju få i sig vin de gillar med boxen istället för de som de borde gilla eller låta bli. Dessutom så dricker de säkert för mycket om de får större frihetsgrad att välja mängd. Systembolaget har nyligen föreslagit en extra skatt på boxar, i samma anda. Men så kommer det inte att bli. Varken förmyndarna eller snobbarna har numera något större inflytande. Vi får alla ta ett eget ansvar för hur vi dricker vårt vin, precis som alltid.
Den stora nackdelen med boxen är att den lätt ger lite extra oxidation åt vinet. För att motverka det tillsätter man lite högre halt av svavel vid tappningen för att vinet skall hålla sig bra under första halvåret. Det är ett skäl till att man bör undvika för gamla boxar och att man gärna bör lufta boxviner så att en del av svavlet luftar ut. För boxar och flaskor finns det tre olika syrekällor som skall hållas i schack enligt en av experterna på området, Patrick Shea som Systembolaget i veckan tagit till Stockholm för att föreläsa om boxarnas hållbarhetsproblem.
Vid själva buteljeringen tillkommer lite syre till vinet. Därför har många tappningsanläggningar för vin ändrat sina metoder för att minimera syrsättningen. Sköts tappningen riktigt bra, tillkommer inte mer än ca 1mg syre per liter vin. Då är tappningen i sig inget problem.
Det kvarvarande problemet är att det alltid blir en liten luftbubbla i påsen eller flaskan, när man tappar. Om den blir stor stänger man in mycket luft med vinet. Typiskt dåligt värde är ca 10-20 mg syre per liter. Då har man redan från börja oxiderat vinet mer än man borde. Det leder då till sämre smak nästan omgående och sämre hållbarhet för boxen. Här kan man med bra tappning komma ned till något mg/l och då är inte heller detta ett problem. Det kräver god utrustning och ständig kvalitetskontroll i tappningsanläggningen. Små boxar, även små flaskor, får större luftbubbla per liter vid tappning än stora förpackningar.
Den tredje syrekällan är att påsen och i någon mån kranen inte är helt syretäta. Det är det som gör att inte ens den allra bäst tappade boxen är något för vinkällaren. Alla boxar är att betrakta som ganska hållbara, men ändå färskvaror. Under sex månader bör materialet inte släppa in mer än enstaka mg syre/liter. En större box påverkas mindre än en liten.
Boxtappningarna har blivit bättre med åren, men fortfarande finns det i många fall betydande förbättringsmöjligheter. Boxen som konstruktion fungerar bra om man sköter alla led väl. Utöver syrsättningen påverkas hållbarheten också av lagringstemperaturen. Den i Frankrike extra heta sommaren 2003 förstörde många boxar genom för höga lagringstemperaturer. Om den hålls kring 20C håller boxen ungefär dubbelt så länge som vid 30C. Hemma kan Du gärna ha boxen i kylen, det håller den ung och spänstig.
Små boxar, pappmagnum, är i alla avseenden sämre än större. Systembolagets faiblesse för att stoppa kvalitetsviner i små boxar ger sämre vinkvalitet. Hanteringen har förbättrats en hel del i alla led, men kommer att bli bättre ändå framöver. Boxen kommer att fortsätta att vara den dominerande förpackningen för vin i Sverige. Det ger Dig som konsument möjlighet att köpa betydligt bättre viner för rimliga pengar och att själv välja hur mycket Du dricker.