

Från att inte ha någon vinbakgrund alls till att i dag vara chefsvinmakare för ett av världens äldsta vinhus. Kathrin Puffs resa har tagit henne från nordvästra Tyskland till Toscanas böljande kullar, till hettan i Thailand och sen till slut tillbaka till Tyskland och det anrika vinhuset Kloster Eberbach.
Det är soligt med klarblå himmel och runt fem grader i luften när Kathrin Puff denna onsdagsmorgon vänder på sin mobilkamera för att visa den 32 hektar stora vingården framför henne. Det är ett digitalt möte. Hon befinner sig i Rheingau, Tyskland, som är hennes hem sedan sju år tillbaka.
– Ser du hur vackert det är. Vi har ganska dålig täckning nere i vineriet så jag tänkte att jag går ut och samtidigt visar dig vingården.
Det är bland dessa rankor och odlingar som Kathrin Puff hittat ett nytt hem. Det är bland Rheingaus ikoniska kullar som hon fått ta sitt vinmakande till nästa nivå, och det är här hon får sätta sin egen personliga prägel på de välkända vinerna från Kloster Eberbach. Men det har inte alltid varit självklart att det skulle bli så här.
I hennes hemstad Krefeld i nordvästra Tyskland är förutsättningarna inte de bästa för vin. Istället är hela området känt för mörk öl. Men en familjesemester i Frankrike ändrade på allt och plötsligt var det vin som intresserade den då tonåriga Kathrin.
– Det var något med smakerna, med de många druvorna. Det fanns så många olika sorter. Jag kommer ihåg att vi åkte längs med kusten i Frankrike och jag fick höra talas om alla de här sorterna från olika regioner.
Kathrin själv beskriver det som att hon ställde sig själv frågan om vad hon vill göra med livet, och samtidigt som de flesta andra troligtvis valde att studera till ekonom, läkare eller advokat så ville hon göra något som var närmare naturen och mer konstnärligt. Och då började hon fundera på hur man gör vin.
– Jag började helt enkelt kolla på vilka olika jobb det fanns inom vinindustrin. Min far lyckades genom en vän lösa att jag fick vara med under en skörd på en vingård i Rheinhessen när jag var 17 år gammal och efter det var jag helt fast. Den skörden gjorde att jag ville jobba med vin.
Det var direkt efter gymnasiet som Kathrin åkte till Rheingau för att både göra praktik men framförallt studera vid ett av de mest ansedda lärosätena inom vin; Geisenheim. Kathrins ögon var dock inte satta på den inhemska tyska vinmarknaden. Hon ville vidare. Hon ville utomlands. Och hon ville lära sig mer. Samtidigt som många av hennes studiekamrater kom från en vinbakgrund där deras familjer hade vinhus som skulle gå i arv, så hade Kathrin inget vinhus att återvända till. Men det störde aldrig henne att hon var den enda som studerade utan att ha ett familjevineri att komma tillbaka till. Istället fick hon möjlighet att åka till Udine i nordöstra Italien för att studera vidare på universitet där genom ett samarbete med Geisenheim. År 2001 tog hon examen vid universitetet i Udine och var nu hungrig på att ge sig ut i vinbranschen.
– Jag kunde både tyska och flytande italienska, och tack vare det fick jag jobb som källarmästare i Toscana hos vinhuset Dievole. För det var tyskar som ägde vinhuset, men de flesta som jobbade där var italienare. Och ägarna ville att jag skulle översätta deras filosofi till de som jobbade där. Jag var deras första källarmästare och självklart var det mest sangiovese vi odlade. Men vi hade även andra klassiska druvor som finns i Chianti. Dessutom började vi plantera merlot, cabernet sauvignon, syrah och petit verdot bland annat.
Men Kathrins hunger efter att lära sig mer är något som hon ständigt återkommer till under samtalets gång. Även om hon trivdes i natursköna Toscana så ville hon vidare efter fem års tid. Men istället för att blicka mot traditionella och klassiska vinregioner så fick hon ett erbjudande från ett land som man knappast förknippar med vin.
– De hörde av sig från Thailand och frågade om jag ville bygga upp en vineri där i tre års tid. Samtidigt skulle jag lära de i Thailand hur man gör vin. Man måste förstå att det inte finns något vinuniversitet eller någon större vinkultur där, så deras idé var att ta in en expert som skulle lära ut tekniker till folket som bor där.
De tre planerade åren blev till fem. De fem åren blev till åtta. Och till slut hade det gått hela elva år sedan hon först satte sin fot som vinmakare i Thailand.
– Vi byggde verkligen upp en vinkultur och jag ser tillbaka på den tiden med ett leende på läpparna. Asien kommer alltid ha en plats i mitt hjärta. Vi gjorde inte bara vin utan vi skapade även andra alkoholbaserade drycker, som fruktvin.
När året hade blivit 2018 så kände Kathrin och hennes man att de ville komma närmare sina familjer hemma i Europa. De började fundera mer och mer på i vilken typ av samhälle de ville att deras barn skulle växa upp i. Till slut landade de i beslutet av Europa och Tyskland var det bästa alternativet.
– Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle återvända till Tyskland. Jag såg mig själv utomlands, utan man och barn. Men när du väl gifter dig och skaffar barn så förändras perspektiven. Du är inte bara ansvarig för dig själv längre. Tidigare har alltid en resväska räckt, men när du startar familj så måste du ha rötter och en bas. Det är en stor skillnad på Thailand och Tyskland. För oss handlade det om att våra barn skulle växa upp i ett land där social status kanske inte är så viktigt. Om du har pengar i Thailand så kan du gå i en bra skola, men om du inte har det så är det helt omöjligt. Thailand är ett fantastiskt land på många sätt och vis men vi landade ändå att Tyskland var det bästa för våra barn.
I den här vevan kom så även samtalet från Kloster Eberbach. Den tyska jätten från Rheingau är ett av världens äldsta vinhus och vi på Vinbanken har tidigare skrivit om deras historia genom en lång intervju med vd:n Dieter Greiner. På så sätt slöts cirkeln efter 19 år utomlands för Kathrin Puff. Hon skulle bli chefsvinmakare hos jätten Kloster Eberbach, bara drygt en mil från platsen där hon först börjat studera vin i Geisenheim.
– Jag trodde aldrig att jag skulle jobba på Kloster Eberbach om jag ska vara helt ärlig. Jag såg som sagt mig själv utomlands hela livet.
Hon är nu inne på sitt sjunde år hos Kloster Eberbach och enligt Kathrin själv så är hungern efter att få till en förändring precis lika stor som den varit innan. Just i Rheingau så har han fått möjlighet att både utforska, experimentera och göra vin som hon fått sätta sin egen prägel på.
Skulle du säga att det är en skillnad på vinerna som Kloster Eberbach gör i dag jämfört med vinerna som gjordes innan du kom dit?
– Skillnad är det, självklart. Sen beror det såklart på konsumenten om man gillar skillnaden eller inte. Jag kommer inte säga att de är bättre, för jag vill inte uttrycka mig på det sättet. Alla mina föregångare har gjort ett bra jobb. Och jag är nog den största kritikern mot mina egna viner. Jag tänker hela tiden på vad vi kan göra bättre nästa år, för vinvärlden förändras och vi måste förändras med den. Vi måste ifrågasätta det vi gör, men jag är glad att jag har fått möjlighet att få sätta min egen prägel på vinerna.
Men känner du press över att ansvara för vinerna hos ett vinhus som har en historia som sträcker sig flera hundra år bak i tiden?
– Nej, det skulle jag inte säga, det är snarare en ära. Såklart det är en utmaning, men om du ger dig in i något med osäkerhet så kommer du misslyckas och då ska du inte ge dig in i det alls. Alla vinmakare lär sig av sina misstag och så även jag. Vi gör alltid vårt bästa. Vi är ett stort team som jag är stolt över. Jag ser oss som ett fotbollslag där jag är tränaren och alla i mitt team är stjärnorna på planen där jag måste se till att alla drar åt samma håll. Jag har en idé, strategi och vision kring hur vinerna ska bli och jag måste lita på att alla som jobbar i vingårdarna tänker likadant. Vi pratar och diskuterar väldigt mycket hela tiden om vad vi kan göra annorlunda. Vi alla är trots allt en del av Kloster Eberbach och måste ta hand om vinhusets historia.
Sedan hon startade hos Kloster Eberbach så har Kathrin även börjat experimentera lite med vildjäst. Hon experimenterar med olika fat. Och hon testar sig hela tiden fram för att hela tiden skapa bättre och bättre viner. Hon beskriver även att klimatförändringarna gett dem ännu större utmaningar med att bestämma vilka druvor som passar på vilka vingårdar. En sak som hon återkommer hela tiden till under intervjun är hur stoltheten över att få jobba med vin. Hon kan nu stoltsera med en bra bit över 20 år inom vinindustrin där hon njutit av i stort sett varje stund.
– Jag lever min dröm. Jag gillar att göra vin och jag gillar branschen. Jag gillar nästan varje del av skapandet. Genom åren har jag inte bara jobbat i källaren utan jag har även varit i vingårdarna väldigt mycket. Jag gillar att vara en del i marknadsföringen av vinerna. Jag gillar även att vara en del i säljprocessen och även kommunikationen. Man måste förstå att vin är så mycket mer än bara det vi gör i källaren.
– Jag är 46 år nu och jag har fortsatt lång tid kvar innan pensionen. Jag tänker konstant på hur jag vill förändra sättet att göra vin på och göra det bättre. Det finns fortsatt många saker jag vill testa på i form av stilar. Som sagt, det är lång tid kvar till pensionen och jag kommer hinna med mycket till, avslutar Kathrin Puff.