Skånska vingårdar sommarens resmål

När pandemin kom ströps möjligheten till utlandsresor, i stället började vi att upptäcka Sverige. För vinodlarna i Skåne blev förändringen en välkommen skjuts framåt.

SKÅNSKA VINGÅRDAR. Att Skåne är fullt av vingårdar var det inte alla som kände till, förrän nu.

Även i år kommer många ”hemestra”. Det gör även Vinbankens medarbetare Ursula Hellberg som under sommaren och hösten ger sig ut på en resa längs Skånes egen ”Route du Vin”. Där besöker hon både stora och små vinproducenter. En del har satsat på gröna druvor, någon på blå, medan andra valt ett bredare sortiment. Gemensamt för dem alla är kvalité, kreativitet och framtidstro .* Men först en liten tillbakablick.

SVENSKA VINPIONJÄRER

Vinets väg till Sverige har gått via Danmark. Där var Jens Michael Gundersen en av pionjärerna med att odla vin utanför Köpenhamn redan i början av 1990-talet. I Sverige dröjde det ytterligare några år, men kring millennieskiftet fanns det en handfull vinodlare som förstått att Sverige hade potential som vinland.

Två av dessa fanns i Skåne: Murat Sofrakis från Vingården i Klagshamn (tidigare Nangijala Vingård) söder om Malmö samt Percy Månsson på Domän Sånana på Skillinge, Österlen. Det var mycket tack vare deras framsynthet som Sverige kunde ta steget in bland de vinproducerande länderna. Detta skedde officiellt år 1999 då Sverige blev ett vinodlingsland enligt EU:s definitioner.

Runt 350 odlare tar idag hand om de cirka 125 ha registrerade vinodlingar som finns. Av dessa ägnar sig ett 40-tal åt kommersiell åt odling medan övriga är hobbyodlare. Skåne är platsen där vinodlingen utvecklats snabbast. Här finns idag cirka 25 kommersiella vinproducenter och fler är på gång.

MÅNGA KUSTNÄRA ODLINGAR I SVERIGE

Kustklimat är bra för de flesta vinodlare eftersom havets tempererande effekt är till god hjälp för resultatet. Detta passar också in på Skåne, ett landskap omgivit av vatten i tre väderstreck. I nordvästra hörnet av Skåne har Kullahalvön de senaste tio åren seglat upp som en av Sveriges mest expansiva vinområden, men även på närbelägna Bjärehalvön, samt på sydkusten och Österlen trivs vinrankorna extra bra.

I början var den primära frågan för de nya vinodlarna om druvorna skulle klara vintern. Nu har man lärt sig att möta problemen och välja druvsort efter växtplats. Skillnaderna i klimatet är ganska stora även om avståndet är litet. I nordvästra Skåne är man mindre utsatt för vårfrost än på Österlen där det i stället är hösten som dröjer. Under dessa varma höstdagar hinner druvorna i kapp och utvecklar sin smak och sötma.

DRUVORNA SOM TRIVS I SVERIGE

Från början fanns det alltså en osäkerhet om vilka druvor som skulle komma att trivas i det svenska klimatet. Man planterades både svampresistenta druvor (Piwi) som till exempel solaris, phoenix, vidal, cabernet cortis, regent, léon millot och rondo men också klassiska druvor som tål ett svalare klimat. Tiden fick utvisa vilka man skulle satsa på och till vilken typ av vin som de passade bäst.

Den druvsort som visade sig trivas allra bäst och som lättast anpassat sig till svenska förhållanden är den gröna solaris. Druvan har bra syra, smaken är aromatisk med inslag av fläder, päron och äpple. Solaris passar till många sorters vintyper. Lagrade på ståltank blir vinerna friska och fruktiga medan de på fat får mer tropiska toner. Även till dessertvin är solaris mycket lämpad. De senaste åren har man också med framgång börjat framställa mousserande vin på solaris. Antingen som ensamdruva men också med inslag av andra druvsorter. Resultatet är mycket lovande.

Beträffande de blå druvsorterna blev det lite svårare. Överlag känns det som om svenska röda viner ännu inte funnit sin stil även om det finns några lysande undantag vilka jag berättar om i mina artiklar längre fram.

Flera odlare har i stället valt att satsa på rosévin, vilket är ett klokt val. Den färgintensiva rondo och den tanninrika cabernet cortis (som är en korsning mellan cabernet sauvignon och solaris) blir när de blandas utmärkta roséviner. Vare sig de är stilla eller mousserande håller de mycket hög klass.

SVENSK VINODLING OCH GÅRDSFÖRSÄLJNING

Bara knappt en tredjedel av omsättningen hos de kommersiella vinodlarna kommer från själva vinförsäljning. I väntan på utredningen om hur man kan införa gårdsförsäljning av vin i Sverige utan att Systembolagets monopol upphör har vinodlarna funnit nya vägar. Resten av sina inkomster får de genom att hålla vinprovningar i kombination med restaurangverksamhet och ibland även boende. Några har kombinerat vinodlingen med fruktodlingar, cidertillverkning och plantförsäljning medan andra även arbetar med konsultverksamhet.

Att framtiden talar för en gårdsförsäljning av vin är allt troligare. Men redan nu är våra vingårdar mycket populära utflyktsmål och väl värda ett besök.

*De skånska vingårdarna som Vinbanken besöker ligger i Vejbystrand, Södåkra, Arild, Allerum, Flädie, Snårestad, Köpingsberg, Skillinge och Skepparp.