Murcia, Spanien
Den franska druvan mourvèdre har bättre rykte än Spaniens monastrell, trots att det rör sig om olika namn på samma sort. Spanska vinodlare har tröttnat på situationen och tar ut svängarna med mer välproducerade viner i helt ny mer lättdrucken stil.
Trots att monastrell ursprungligen är en spansk druva så är den kändare under sitt franska namn mourvèdre. De koncentrerade vinerna från Bandol i södra Frankrike tog nämligen druvan till första divisionen på den internationella scenen. Spansk monastrell blir oftast bara till de saftiga och alkoholrika viner som vinregionerna i sydvästra Spanien gjort sig kända för. Vinerna drar mot det syltiga hållet, inte helt olikt den kaliforniska zinfandeln, och de har ett ganska lågt anseende internationellt. Men nya tider hägrar och på senare år har en helt ny stil av monastrell trätt fram. Eleganta viner med ljus färg och frisk medelfyllig smak, viner som förbluffande nog är gjorda på precis samma druvsort som tidigare. Vad har hänt?
Franska vinhandlare utvecklade vinnäringen i Jumilla
Regionen mellan Alicante och Valencia har dock förbluffat förut. I slutet på 1800-talet låg Frankrikes vinodlingar livlösa pågrund av infektionen av den amerikanska vinlusen. Delar av Spanien drabbades först senare, men innan dess fick de ett stort uppsving av de franska vinhandlare som köpte upp regionernas vin. Jumilla drabbades tillslut år 1989, men tack vare omplanteringar på resistenta rotstockar och ett stort behov från bulkvinsindustrin har monastrell seglat upp på listan över Spaniens mest planterade druvor.
Monastrell — Spaniens tredje mest planterade druva
Trots att den sällan är frekvent i vardagliga konversationer om vin så är monastrell Spaniens tredje mest planterade druvsort. Dess huvudsakliga hemregioner hittar vi längst med medelhavskusten i östra och sydöstra delarna av landet, ofta mellan Alicante och Valencia. Ursprung där vinerna domineras av monastrell är bland annat Bullas, Yecla och Jumilla.
Monastrell — Spaniens slarvigast odlade druva
Monastrell är genetiskt samma druvort som den franska mourvèdre och ändå smakar den senare versionen ofta bättre, det räcker med att jämföra ett par sydfranska viner från exempelvis Bandol med ett par från Jumilla så märker du skillnaden.
— Problemet i Jumilla är att man traditionellt aldrig har skött vinrankorna särskilt bra, säger vinodlaren Juan Antonio Ponce från Manchuela. Druvorna plockas nästan uteslutande övermogna och tas in så oförsiktigt till vineriet att de både jäser och oxiderar innan de hällts ner i jästankarna.
En typsikt slarvig skörd. Druvorna i botten krossas, jäser och oxiderar. Ett års arbete i vingården kan förstöras på en timme
Viner på monastrell i ”ny stil"
Här provar Cruz Liljegren tre av de mest intressanta vinerna i den nya ”lättare” stilen. Skördedatumet är den viktigaste faktorn för monastrell-vinets slutgiltiga vinets kvalitet och stil. När druvorna är fullt mogna måste dom in så fort som möjligt till vineriet, monastrell är en druvsort som lätt blir övermogen med syltiga och platta viner som resultat. Gemensamt för samtliga är de är skördade tidigare än genomsnittet i sina respektive hemregioner.
Elo Monastrell 2011, Compañía de Vinos del Atlántico (CVA)
Vinerna av Alberto Orte har vi skrivit om förut och förutom hans banbrytande röda viner från Jerez, gör han monastrell från Yecla. Till skillnad från den allmänna uppfattningen, så ger ett vin på 100 procent monastrell inte särskilt djupt färgade viner.
– En hemlighet är att det ofta tillsätts lite vin från ett riktigt mörkt basvin såsom garnacha tintorera, säger Jaime Osborne, exportchef på CVA.
Är du van att dricka viner gjorda på monastrell blir du därför förvånad. Elo är ett aromatiskt och medelfylligt rödvin med minst 2 procent lägre alkoholhalt äv vad som är normalt i regionen. Skörden sker hela tre veckor före de andra odlarna och trots detta är vinet fullt moget i frukten. Vinet jäser med stjälkarna på, precis som många traditionella egendomar i Bourgogne. Det bör inte drickas för ungt, gärna med mer än fyra år i flaskan.
Betyg: 4.5 av 5
Parotet 2012, Celler del Roure
Pablo Catalayud heter mannen som gör de mest nyskapande vinerna i Valencia. Vineriet ligger norr om D.O. Yecla, på samma breddgrad som Benidorm och Ibiza. Från och med skörden 2009 jäser teamet flera av vinerna i tinaja (amphora) det allra mest ursprungliga sättet att jäsa vin på. Parotet görs på de lokala druvorna mandó samt monastrell och jäses på grott-tinaja (nedgrävd i jorden) under 14 månader. Det är ett mycket ”fruktrent” vin som visar upp en stor koncentration utan att bli övermogen. Föredrar du viner med låg mängd svavel, så är vinerna från Celler del Roure optimala, inget är nämligen tillsatt.
Betyg: 3 av 5
Depaula 2014, Bodegas y Viñedos Ponce
Denna nya monastrell från trendiga Juan Antonio Ponce har jag skrivit om förut. Vingården ligger i Jumilla och arrenderas från en mycket ung lokal vinodlare. Riktlinjer för vitikultur är satta av bröderna Ponce vilket betyder låga skördeuttag och tidig skörd. Vinet är svalare och mer gastronomiskt än nästan all monastrell i hela regionen. Paula är Juan Antonios dotter och hennes egna vin ska ses mer som en början på något intressant än en klar produkt, därför är den också lågt prissatt.
Betyg: 3 av 5
På Celler del Roure har man tagit upp den gamla traditionen att jäsa vinerna i tinaja (amphora)