Brännland Iscider – ett norrländskt hantverk som tagit världen med storm

Det var nära att Andreas Sundgren köpte en getfarm, började skriva romaner och skapa getost. Till slut blev det inte så. Istället valde han att drömma ännu större, bredare och djupare. Han skulle skapa iscider gjorda på norrländska trädgårdsäpplen, och han skulle bli världsbäst på det. 14 år senare har han fått se sitt vin bli serverat på nobelfesten och han är Sverige största vinproducent med sitt Brännland Iscider. 

Gästerna sätter sig ner längs med de långa uppdukade borden. Det är kungligheter, kändisar och vetenskapsmän. En efter en kommer rätterna ut. Det är algbakad gös, svensk hjort och bakad cheesecake som serveras. Serveringspersonalen går ner för trappan i rad, prydligt uppklädda och lägger ner tallrikarna en efter en. I Umeå sitter personalen på Brännland Iscider och tittar med spänning på Nobelbanketten den 10 december 2022. Om bara en liten stund kommer något historiskt ske; för första gången någonsin kommer en svensk dryck serveras på den finaste av banketter. På 10 år har Andreas Sundgren gått från att misslyckas med sin första årgång av iscider till att se sin egen dryck bli serverad till den vetenskapliga världseliten på Nobelmiddagen. 

– Jag trodde verkligen inte att det skulle bli så stort som det har blivit, berättar Andreas Sundgren när vi sitter i hans vineri i Vännäsby en dryg kvart utanför Umeå.

Började som protest mot sin mamma

Det är i den här anläggningen som all iscider kommer till. Mitt bland stora ståltankar som rymmer 5 000 liter och små österrikiska ekfat så pågår årets extraktion för fullt. Det som extraheras är resultatet av de många äpplena som de både köpt in och odlat själva, vars must sedan fryses ner i den bistra men ändå krispiga norrländska kylan.

Allt börjar egentligen 1988 när Andreas mamma får ett jobb i Umeå och sonen tvingas rycka upp sitt då 16-åriga liv i Stockholm för att flytta med till kalla Norrland för att skapa sig ett nytt liv. 

– Jag kommer från en akademikerfamilj och mina syskon har både en och två examina inom diverse områden. Jag hade bara ett mål med flytten och det var att göra min mamma så sur som möjligt för att hon tvingat med mig till Umeå, och jag lyckades på sätt och vis. Jag valde att börja plugga en utbildning på gymnasiet som inte var universitetsgrundande, och det blev det tvååriga livsmedelsprogrammet. 

Inte ens två år lyckades han vara kvar på programmet innan han återigen gjorde sin mamma besviken genom att hoppa av utbildningen. Men redan där och då väcktes en liten men ändå existerande gnista om att jobba med mat och dryck.

"Som de flesta män som närmar sig 40 så drabbades jag lite av en kris"

De kommande åren hann Andreas med att testa både det ena, det andra och det tredje innan han via en vän kom in och började arbeta inom mjukvarubranschen. Plötsligt stod han där som vd för ett globalt företag som producerade diverse ljud till musikindustrin. Han närmade sig 40-strecket och började så sakteliga tröttna på att fara och flyga mellan Europa, USA och Asien. Drygt 100 resdagar per år var några för mycket och Andreas började återigen reflektera kring vad han ville göra med sitt liv. 

– Som de flesta män som närmar sig 40 så drabbades jag lite av en kris. Jag funderade verkligen på vad jag ska göra. Ett tag var jag inne på att köpa en getfarm här i närheten, börja skriva romaner och tillverka getost. 

Men Andreas insåg att en getfarm krävde arbete som han kanske inte var så väl lämpad för. Istället var det som att han rycktes tillbaka till slutet på 1980-talet och tiden på livsmedelsprogrammet. Han såg en potential i något helt nytt, utan att egentligen ha någon större kunskap inom området. Det var äpplen han såg potential i, och han skulle börja tillverka det som då i Sverige var relativt okänt, nämligen iscider. 

– Egentligen kunde jag inte alls mycket om att tillverka iscider där och då, men jag gjorde ändå två saker direkt i början. Det första var att jag skaffade en blogg och det andra var att jag skapade en Facebook-sida. 

Skulle bli världsbäst med Brännland Iscider

Via bloggen delade han med sig om sina idéer, tankar och vad han skulle göra, och via Facebook-sidan bjöd han in människor att plocka norrländska trädgårdsäpplen med honom. 

– Det dök inte upp 3-4 personer, utan det var snarare 30-40 personer som ville vara med och plocka äpplen, och alla var i stort sett män i min ålder som letade efter något nytt att göra. 
 

Samtidigt upptäcktes bloggen av en av Sveriges ledande vinskribenter och experter, Alf Tumble, som på den tiden arbetade för Livets Goda. 

– Alf gjorde en intervju och jag berättade för honom att jag skulle göra iscider i världsklass. Det var ganska stora ord men jag trodde på det, utan att egentligen veta allt för mycket om varken äppelsorter eller vad som krävs för att producera iscider i världsklass. 

"Det smakade inte alls bra"

Om man tror att vinerna som producerades första året, 2010, blev en succé så är det långt ifrån sanningen. 

– Det smakade inte alls bra och jag insåg att äpplena vi har här i Norrland knappast håller i två månader efter att vi plockat dem. Det är sommaräpplen vi har och det är sorter som kanske inte riktigt är gjorda för att klara av norrländsk kyla. 

Istället vände sig Andreas till svensk äppelodlings epicentrum. Han blickade söderut mot Skåne och Österlen där han visste att det eventuellt fanns äppelsorter som bättre skulle klara av att bli till äppelcider. Samtidigt började han resa till Finland och Ryssland för att hitta nya äppelsorter som var vinteräpplen och som skulle klara av de bistra förhållanden i Norrland. Han började planera för en kommersiell äppelodling i Västerbotten, och odlingen skulle utgöras av äppelsorter som klarar av norrländsk kyla. 

Iscider som dryck är relativt nytt och utgörs som nämnt ovan av äpplen. Det hela började i Kanada i början på 1990-talet för att sedan bara växa och växa fram till 2009 när trenden började svänga neråt för iscider i Kanada. Men det hindrade inte Andreas Sundgren från att fortsätta arbeta på sitt projekt. År 2012 var det första året med en lite större produktion, och sedan dess har Brännland Iscider bara växt och växt till att i dag vara Sveriges största vinproducent, om man nu kan kalla äppelvin för vin. 

Brännland Iscider blev första svenska dryck på Nobelbanketten

2016 planterade han den första kommersiella äppelodlingen i Norrland på en hektar mark som utgörs av totalt 50 olika äppelsorter. Med den odlingen är ambitionen att skapa en iscider som helt utgörs av äpplen från just Västerbotten. Några år före det att planteringen av odlingen var klar så skapade han sin första fatlagrade iscider som får ligga på österrikiska ekfat. Och 2022 var det så dags för Nobelbanketten där Brännland Iscider blev den första svenska drycken någonsin att serveras. 

– Jag hade sagt redan i starten att min ambition var att min iscider skulle serveras på Nobelmiddagen, och vi hade försökt flera gånger genom att skicka in prover till de som satte menyn och vinlistan, men vi kom aldrig med. 2022 så bestämde vi oss för att inte skicka in något prov, och plötsligt så ringde de några månader innan själva banketten och berättade att de ville ha med vår iscider, säger Andreas. 

Planerar lansera ett fortifierat vin

Det har inte slutat där. I dag serveras Brännland Iscider på hela åtta av världens bästa restauranger. Det är restauranger som har tre stjärnor i Guide Michelin. Den totala produktionen landar på 35 000 liter och totalt runt 100 000 flaskor, och med det är man en av världens största producenter av sött vin.

– Jag är ganska rastlös av mig och vill hela tiden göra nya saker. Jag har redan börjat producera ett fortifierat vin där jag vill skapa ett naturligt solera-system. I dag har vi stark export till Spanien, Schweiz, Storbritannien och Frankrike bland annat. Vi är dessutom lönsamma, vilket såklart är kul. 

Ambitionen framåt förändras med tiden, men något som är klart är att Brännland Iscider inte vill växa för fort, utan de vill göra det de gjort ändå sedan starten, nämligen att skapa ett svenskt hantverk gjort på svenska äpplen, norrländska äpplen och norrländsk vinterkyla.

– 40 000 liter färdigt vin varje år känns som en bra siffra. Vi vet att det finns ett stort sug efter produkterna även på den internationella marknaden, men vi vill inte växa för fort och gå på några minor, utan vi kommer växa i den takt vi själva känner är bäst för oss. Sen vet man aldrig vad som händer framöver, avslutar Andreas Sundgren.