Château Bouscassé – ett äkta uttryck av Madiran
Château Bosucassé är ett av de mest ansedda vinerna från sydvästra Frankrike och den lilla appellationen Madiran AOC.
DRUVA Druvor eller druvsorten avgör hur vinet smakar. Cirka 90 procent av smaken beror på vilken eller vilka druvor vinet är tillverkat av. Druvor är vinplantans frukt.
Vin, i släktet vitis, i familjen ampelidaceae är den som är intressant för vinälskare. Det finns nio andra släktgrenar, varav möjligen fyra också kan vara av intresse. Yttarligare arter är av betydelse för deras användning till rotstockar, för hybrider eller för vintillverkning i Sverige bl a druvan solaris som är en korsning av många olika druvor (tidigare trodde man att solaris var en hybrid).
Ampelografi är läran om vinplantan. Att sortbestämma en vinstock görs främst genom att studera blad och skott. I kombination med data som exempelvis, behåringen av skottens spetsar, knoppar och blad kan man sammanställa systematiska beskrivningar av skott, ranka, knopp, blomma, klase, druva och kärnor. Datat bildar motsvarigheten till mänskliga fingeravtryck – för varje enskild druvsort.
Vitis vinifera står för merparten av världen vinproduktion. Arten är inhemsk i Europa och Centralasien. Kännetecken för vitis vinifiera är mindre druvor, tjockare skott och flikigare blad. En egenskap är att arten lätt anpassar sig till omgivningen, varför mutationer lätt bildas. Vin förökar sig vegetativt och därför är knoppmutationer vanliga vilket resulterar i nya kloner. Vissa sorter, som pinot noir, är särskilt benägna att mutera.
Att många sorter gått förlorade för alltid på grund av människors vårdslöshet eller okunskap står helt klart. Å andra sidan har andra sorter tillkommit.
Vinrankan är som andra växter utsatt för virus och växtangrepp, kvalster och flugor av olika slag. Utan konkurrens ’värst’ är vinlusen, phylloxera, som ställer till omfattande och långtidsverkande skada. Lusen kom till Frankrike på 1860-talet ungefär samtidigt som mjöldagg hade blivit ett gigantiskt problem.
Vinlusen angriper vinstockens rötter, där den injecerar ett giftigt saliv. Vingårdar, till och med vinområden har blivit förstörda och i Europa kom vinlusens härjningar till att bli ett stort problem i många länder. Än i dag är det mest kända, och verksamma, sättet att förhindra vinlusangrepp genom att ympa vinifiera på resistenta rotstockar. Det är bara i sandjord vinlusen inte trivs.
I texterna på Vinbanken hittar du exempel på viner av olika sorter och i många fall en mer djuplodande förklaring till vad som gör att just ett vin smakar som det gör. Producent, väder och jordmån inverkar också på smak.
Under kategori ’Druva’ här på Vinbanken kan du helt kort läsa om olika druvors karakteristik.
Château Bosucassé är ett av de mest ansedda vinerna från sydvästra Frankrike och den lilla appellationen Madiran AOC.
Vernaccia di San Gimignano går under benämningen drottningen av vita viner. Vinet kommer från den vackra staden med namnet San Gimignano.
Tannat är den relativt okända franska druvan som allt fler får upp ögonen för. Med sin lagringspotential sticker den ut.
Robert Mondavis hantverk lever vidare även efter att han gått bort. Det visar sig inte minst i cabernet sauvignon-vinerna som produceras.
Producenten Artadi från södra Baskien leverar år efter år viner gjorda på druvan tempranillo som håller absolut högsta klass.
I södra Baskien, i närheten av staden Laguardia, har vinproducenten Artadi sin hemvist. 2015 valde de att lämna Rioja och gå sin egen väg.
Jens Lapidus, känd för succéboken Snabba cash som sedan blivit till tv-serie, lanserar nu två viner som han döper till just Snabba cash.
I de södra delarna av Baskien ligger den lilla staden Laguardia. Trots att den är okänd produceras här några av landets bästa viner.