faustino-reserva-okt-vinbankenfaustino-reserva-vinbanken-okt

Druva

DRUVA Druvor eller druvsorten avgör hur vinet smakar. Cirka 90 procent av smaken beror på vilken eller vilka druvor vinet är tillverkat av. Druvor är vinplantans frukt.

Vin, i släktet vitis, i familjen ampelidaceae är den som är intressant för vinälskare. Det finns nio andra släktgrenar, varav möjligen fyra också kan vara av intresse. Yttarligare arter är av betydelse för deras användning till rotstockar, för hybrider eller för vintillverkning i Sverige bl a druvan solaris som är en korsning av många olika druvor (tidigare trodde man att solaris var en hybrid).

Ampelografi

Ampelografi är läran om vinplantan. Att sortbestämma en vinstock görs främst genom att studera blad och skott. I kombination med data som exempelvis, behåringen av skottens spetsar, knoppar och blad kan man sammanställa systematiska beskrivningar av skott, ranka, knopp, blomma, klase, druva och kärnor. Datat bildar motsvarigheten till mänskliga fingeravtryck – för varje enskild druvsort.

Vinrankan är en stor släkt, till vin används vitis vinifera

Vitis vinifera står för merparten av världen vinproduktion. Arten är inhemsk i Europa och Centralasien. Kännetecken för vitis vinifiera är mindre druvor, tjockare skott och flikigare blad. En egenskap är att arten lätt anpassar sig till omgivningen, varför mutationer lätt bildas. Vin förökar sig vegetativt och därför är knoppmutationer vanliga vilket resulterar i nya kloner. Vissa sorter, som pinot noir, är särskilt benägna att mutera.

Druva, druvor, druvsorten – mer om

Att många sorter gått förlorade för alltid på grund av människors vårdslöshet eller okunskap står helt klart. Å andra sidan har andra sorter tillkommit.

Vinrankan är som andra växter utsatt för virus och växtangrepp, kvalster och flugor av olika slag. Utan konkurrens ‘värst’ är vinlusen, phylloxera, som ställer till omfattande och långtidsverkande skada. Lusen kom till Frankrike på 1860-talet ungefär samtidigt som mjöldagg hade blivit ett gigantiskt problem.

Vinlusen – phylloxera vastatrix

Vinlusen angriper vinstockens rötter, där den injecerar ett giftigt saliv. Vingårdar, till och med vinområden har blivit förstörda och i Europa kom vinlusens härjningar till att bli ett stort problem i många länder. Än i dag är det mest kända, och verksamma, sättet att förhindra vinlusangrepp genom att ympa vinifiera på resistenta rotstockar. Det är bara i sandjord vinlusen inte trivs.

Druvsorten avgör vinsmaken

I texterna på Vinbanken hittar du exempel på viner av olika sorter och i många fall en mer djuplodande förklaring till vad som gör att just ett vin smakar som det gör. Producent, väder och jordmån inverkar också på smak.

Notera viners druva , druvor eller druvsorten

Under kategori ‘Druva’ här på Vinbanken kan du helt kort läsa om olika druvors karakteristik.

aglianicoairénalbariñoalfrocheiroalicante bouschetaligotealtessealvarinhoaragonezarintoarneisassyrtikoathiribagabarberabastardoblaufränkischboalbobalbourboulencbrancellaocabernet franccabernet sauvignoncaiñocaladoccarignancariñenacarmenèrecarricantecastelãochardonnaychenin blanccinsaultcortesecorvinadolcettodunkelfelderduriffalanghinaferrolfurmintgamaygarganegagarnachagewürztraminergleragodellogracianogreco di tufogrenache blancgrenache noirgrüner veltlinerhárslevelűjacquèrelagreinlembergermalbecmalvasiamaturana tintamelon de bourgognemencíamerlotmolinaramonastrellmondeusemontepulcianomourvèdremüller-thurgaumuskatnebbiolonegroamaronerello cappucionerello mascalesenero d´avolaoseletapedro ximénezpetit verdotpinot blancpinot grispinot meunierpinot noirpinotageprimitivorhoditisrieslingroméromorantinrondinellaroussannerufeterufete blancasangiovesesauvignon blancsavatianoschilchersemillonsercialshirazsilvanersyrahtannattempranilloteroldegotinta baroccatinta negra moletouriga nacionaltreixaduratrincadeiraugni blancverdejoverdelhoverdicchiovermentinovespolinaviognierviura (macabeo)xarel.loxinomavrozinfandelzweigelt